Yläkulma
Yläkulma on ajankohtaisia sosiaali- ja terveyspoliittisia aiheita käsittelevä kirjoitussarja.
EU:n teemavuonna nostetaan esiin tietoa köyhyydestä ja syrjäytymisestä
EU:n köyhyyden ja sosiaalisen syrjäytymisen torjunnan teemavuonna 2010 kasvatetaan ihmisten tietoisuutta köyhyydestä, köyhyydessä elävistä ja syrjäytyneistä. "Maailmanlaajuisesti katsoen Euroopassa on vähän köyhiä ja Euroopan laajuisesti katsoen Suomessa ja muissa Pohjoismaissa köyhien osuus väestöstä on suhteellisen pieni. Silti myös meillä riittää tehtävää teemavuoden tavoitteiden toteuttamisessa", sanoo sosiaalineuvos Aune Turpeinen. Hän toimii sosiaali- ja terveysministeriössä teemavuoden Suomen kansallisen toimeenpanoryhmän puheenjohtajana.
Tietoisuuden kasvua köyhyydestä ja syrjäytymisestä tavoitellaan eri puolilla maata järjestettävillä tapahtumilla ja seminaareilla. Ne on tarkoitettu kaikille kansalaisille. Tilaisuuksien järjestelyistä ja teemavuoden käytännön toteutuksesta vastaa Terveyden ja hyvinvoinnin laitos THL.
Järjestelyihin on saatu EU:lta jonkin verran rahaa ja lisäksi järjestelyjä tuetaan kansallisesti. Teemavuotta on kritisoitu muun muassa sillä, että köyhyyttä ei poisteta seminaareissa istumalla ja sirkushuveja järjestämällä. Aune Turpeinen on samaa mieltä siitä, että köyhyyttä ei poisteta yhden vuoden aikana eikä seminaareissa istumalla. Seminaareissa ja tilaisuuksissa pohditaan kuitenkin köyhyyttä ja syrjäytymistä aiheuttavia syy- ja seuraussuhteita ja sitä, miten eri tavoin niihin voisi puuttua. Vaikutukset näkyvät vasta pitemmällä tähtäimellä.
Tutkimustietoa käyttöön
Tutkijat nostavat vuoden aikana esiin köyhyyttä ja syrjäytymistä koskevia tutkimustuloksia.
"Meillä on paljon tutkimustietoa köyhistä. Tutkimustietoa pitäisi osata soveltaa myös käytäntöön. Tutkimustiedon tunnetuksi tekeminen on tässä uusi askel", Aune Turpeinen sanoo.
Vuoden aikana THL:ssä jäsennellään ja tarkennetaan, ketkä ovat köyhiä tai syrjäytyneitä. Köyhyyttä ja syrjäytyneisyyttä tarkastellaan väestöryhmittäin, elämäntilanteen, tulojen, toimeentulotuen tarpeen ja tarpeen keston mukaan. Esimerkiksi toimeentulotuen käytön mukaan katsottuna yksinasuvat miehet ja lapsiperheet, erityisesti yksinhuoltajaperheet ovat Suomessa köyhiä.
"Pysyvästi pienituloisia ja köyhyysrajan alapuolella olevia ovat sellaiset nuorena sairastuneet ja vammautuneet, joiden pääasiallisena toimeentulona on kansaneläke. Takuueläke parantaa näiden ihmisten toimeentuloa, sitten kun se tulee voimaan", Turpeinen huomauttaa.
Perus- ja ammatillisesta koulutuksesta ja työelämästä syrjäytyminen tuovat helposti mukanaan pienet tulot. Lapselle kasvaminen perheessä, jossa on pitkäaikaisia taloudellisia ja siihen liittyviä vaikeuksia, voi olla riski syrjäytyä koulutuksesta ja sitä kautta myös työelämästä.
"Köyhyys tai pienet tulot eivät kuitenkaan ole ainoita tekijöitä, jotka vievät työelämästä syrjäytymisen kierteeseen. Monet syrjäytymistä selvittävät tutkimukset korostavat, miten tärkeä merkitys lasten elämässä selviytymiselle on, että heistä välitetään. Välittämisen puute lisää myös hyvin toimeentulevien perheiden lasten riskiä joutua myöhemmin vaikeuksiin", Turpeinen muistuttaa.
Yksin eläjällä on parisuhteessa elävään verrattuna suurempi riski syrjäytyä ja sairastua. Pienituloiselle yksin asuminen voi olla myös köyhyysriski, koska hän joutuu maksamaan yksin kaikki asumisesta ja taloudenpidosta aiheutuvat kulut.
Toimivat palvelut helpottavat elämää
Kun pienituloinen sairastaa tai hänellä on muita jokapäiväisessä elämässä selviytymiseen vaikuttavia ongelmia, hän on erityisen riippuvainen julkisista palveluista ja sosiaalietuuksista. Köyhän ihmisen elämää parantaa jo se, että hän saisi tarvitsemansa palvelut ja hänelle päätetyt tuet ajallaan.
"Vaikka emme viettäisikään erityistä teemavuotta, on tarkoitus, että terveydenhuollon hoitotakuu ja toimeentulotuen käsittelytakuu toimivat myös käytännössä. Pienituloiselle tai syrjäytymisriskissä elävälle toimivat palvelut ovat tosi tärkeitä", Turpeinen sanoo.
Hän muistuttaa, että köyhyyden ja syrjäytymisen torjuminen on koko yhteiskunnan asia, ei vain sosiaali- ja terveysasioista vastaavien. Vuoden aikana korostetaan sekä yhteistä että ihmisten itsensä vastuuta köyhyyden ja sosiaalisen syrjäytymisen torjunnassa.
"Ihmiset voivat myös omilla ratkaisuillaan torjua köyhyyttä tai ehkäistä köyhtymistään. Esimerkiksi päihteiden käyttö voi altistaa monella tavalla köyhyydelle: seurauksena voi olla työpaikanmenetys, terveys- ja perheongelmia, jotka heijastuvat seuraavaan sukupolveen."
Euroopan köyhyyden ja sosiaalisen syrjäytymisen torjunnan teemavuoden Suomen avajaistilaisuus pidettiin Kemin LumiLinnassa 18. helmikuuta. Vuoden tapahtumista kerrotaan teemavuoden verkkosivuilla www.stopkoyhyys.fi
Merja Moilanen
Focus
Focus is a series of articles dealing with social and health policy issues.
EU Year for Combating Poverty and Social Exclusion increases awareness of problems and helps tackle causes of poverty
The EU's designation of 2010 as the year for combating
poverty and social exclusion is increasing public awareness in
Finland about the effects of poverty and the conditions of people
living in poverty and social exclusion.
"In global terms there is little poverty in Europe, and in European terms poverty in Finland and the Nordic countries affects a relatively small part of the population. We've nevertheless plenty to do to realize the aims of the EU theme year", says Aune Turpeinen, MSAH Ministerial Counsellor, who chairs the Finnish national task force for the theme year.
Events and conferences are being arranged nationwide to increase awareness about poverty and social exclusion. These are aimed for a broad public. The National Institute for Health and Welfare is in charge of arranging these events and other practical work for the theme year.
Support for the activities comes from both the EU and nationally. But the theme year has faced criticism. Attending conferences and organizing fun and games cannot tackle poverty. Aune Turpeinen agrees that poverty cannot be eliminated by a theme year or by conferences. But such events look at the causes and consequences of poverty and social exclusion, and the various ways they can be tackled. The impacts are only apparent in the long run.
Drawing on research
During this year researchers will publicise studies on poverty and social exclusion.
"We've a lot of research data on poverty", says Turpeinen. "We need to be able to apply such data in practice. A new step in this is to make such research known."
During this year, the National Institute for Health and Welfare will analyse and specify who are most affected by poverty and social exclusion. It will examine poverty and social exclusion according to population groups, life situation, income, need for social assistance and the duration of need. For instance, the practice of social assistance shows that in Finland it is single men and families with children, particularly single-parent families, who are poor.
"People permanently on small incomes and who live below the poverty line include those who have fallen ill when young or who have disabilities and whose income is chiefly the national pension. When the guaranteed pension comes into force, it will improve their income", says Turpeinen.
Exclusion from basic and vocational education and training, and from working life, easily results in people existing on low incomes. Children who grow up in families experiencing long-term financial and attendant difficulties may be at risk of exclusion from education and consequently from working life.
"Poverty and low incomes are not the only factors that take people from working life and make them socially excluded. There are many studies of people who cope with social exclusion that reveal how important it is that children are cared about in order for them to cope in life. A lack of care even in good income families increases the risks that children will encounter problems later on."
People living on their own face a greater risk of social exclusion and illness than people in relationships. Those living alone and on small incomes may also be at risk of poverty, because they have to pay all housing and household costs alone.
Well-run services make life easier
When people on low incomes fall ill or face other routine problems in managing in life, they are particularly dependent on public services and social benefits. Poor people's lives are already improved by obtaining the services and support they need in time.
"Even without this special theme year, the intention is that the guaranteed access to health care and the handling guarantee for social assistance work in practice. It is very important that there are functional services for people on low incomes or who are at risk of social exclusion", says Turpeinen.
She stresses that eliminating poverty and social exclusion is a matter for society as a whole, and not simply for the social and health authorities. The EU theme year will be used to emphasize that people, together and as individuals, bear a responsibility for tackling poverty and social exclusion.
"People can also by their own actions end poverty or prevent their own impoverishment. For instance, substance abuse exposes people to poverty in many ways, because it can lead to losing one's job, ill-health and family difficulties that affect the next generation."
The inaugural event in Finland of the EU theme year on ending poverty and social exclusion was held in Kemi, 18 February. For more information on the theme year in Finland see www.stopkoyhyys.fi.
Merja Moilanen
Translated Mark Waller
Fokus
Fokus är en skriftserie som behandlar aktuella social- och hälsovårdspolitiska ämnen.
Information om fattigdom och social utestängning lyfts fram under EU:s temaår
Under EU:s temaår 2010 för bekämpning av fattigdom och
social utestängning ökas människors medvetenhet om fattigdom,
personer som lever i fattigdom och är socialt utestängda. "Globalt
sett finns det få fattiga i Europa och ur ett europeiskt perspektiv
är andelen fattiga av befolkningen relativt liten i Finland och de
nordiska länderna. Ändå återstår mycket arbete för oss för att nå
temaårets mål", säger socialrådet Aune Turpeinen. Hon är ordförande
för Finlands nationella genomförandegrupp för temaåret vid social
och hälsovårdsministeriet.
Målet är att öka medvetenheten om fattigdom och social utestängning genom evenemang och seminarier som ordnas runt om i landet. De riktar sig till alla medborgare. Institutet för hälsa och välfärd (THL) ansvarar för ordnandet av evenemangen och det praktiska genomförandet av temaåret.
EU har bidragit med en viss finansiering och dessutom stöds organiseringen nationellt. Temaåret har bland annat kritiserats för att fattigdom inte avlägsnas genom att ordna seminarier och skådespel. Aune Turpeinen håller med om att fattigdom inte kan avlägsnas inom loppet av ett år och inte heller genom att delta i seminarier. Vid seminarierna och evenemangen diskuterar man dock relationer mellan orsak och verkan som skapar fattigdom och social utestängning och hur man på olika sätt kunde ingripa mot dem. Verkningarna syns först på längre sikt.
Forskningsrön för användning
Forskare lyfter under året fram forskningsrön om fattigdom och social utestängning.
"Vi har mycket forskningsrön om fattiga. Man borde även kunna tillämpa forskningsrönen i praktiken. Att göra forskningsrönen kända är ett nytt steg här", säger Aune Turpeinen.
Institutet för hälsa och välfärd analyserar och undersöker under året vilka som är fattiga eller socialt utestängda. Fattigdom och utestängning undersöks enligt befolkningsgrupp, livssituation, inkomster, behov av utkomststöd och betalningsperiodens längd. Enligt användningen av utkomststöd är till exempel ensamstående män och barnfamiljer, särskilt ensamförsörjarfamiljer fattiga i Finland.
"Personer som insjuknat och blivit skadade i tidig ålder och vars huvudsakliga utkomst är folkpension har varaktigt små inkomster och befinner sig under fattigdomsgränsen. Garantipension förbättrar utkomsten för dessa människor när den träder i kraft", säger Turpeinen.
Att bli utestängd från grund- och yrkesutbildning och arbetslivet leder lätt till små inkomster. Ett barn som växer upp i en familj med långvariga ekonomiska svårigheter och andra svårigheter som hänför sig till dessa riskerar att utestängas från utbildning och därigenom också från arbetslivet.
"Fattigdom eller små inkomster är dock inte de enda faktorer som leder från arbetslivet till en ond cirkel av social utestängning. Flera undersökningar som utreder social utestängning poängterar hur stor betydelse det har att man bryr sig om barnen för att de ska klara sig i livet. Bristen på omsorg ökar också risken för att barn i välbeställda familjer senare hamnar i svårigheter", säger Turpeinen.
Ensamstående löper större risk att bli socialt utestängde och insjukna än de som lever i en parrelation. Att leva ensam kan också utgöra en fattigdomsrisk för en person med små inkomster eftersom han eller hon tvingas betala själv alla kostnader för boendet och hushållet.
Fungerande tjänster underlättar livet
När en låginkomsttagare blir sjuk eller har andra problem som påverkar hur man klarar av vardagen är han eller hon särskilt beroende av offentliga tjänster och sociala förmåner. Livet för en fattig person förbättras redan av att han eller hon får tillgång till nödvändiga tjänster och beviljade stöd i tid.
"Även om vi inte skulle fira ett särskilt temaår är avsikten att vårdgarantin inom hälso- och sjukvården och handläggningsgarantin för utkomststödet även fungerar i praktiken. Fungerande tjänster för låginkomsttagare eller personer som riskerar att utestängas socialt är mycket viktiga", säger Turpeinen.
Hon påminner om att bekämpningen av fattigdom och social utestängning är en sak för hela samhället, inte bara för dem som har ansvaret för social- och hälsofrågor. Under året betonas både det gemensamma ansvaret och människornas eget ansvar i bekämpningen av fattigdom och social utestängning.
"Människor kan också genom egna val bekämpa fattigdom eller förebygga att de blir fattiga. Exempelvis kan användning av alkohol och narkotika exponera för fattigdom på många sätt: följden kan vara att man förlorar jobbet och får hälso- och familjeproblem som avspeglar sig i den efterföljande generationen."
Den officiella invigningen i Finland av det europeiska temaåret för bekämpning av fattigdom och social utestängning ägde rum i snöslottet LumiLinna i Kemi den 18 februari. Mer information om temaårets evenemang finns på webbplatsen www.stopkoyhyys.fi .
Merja Moilanen