Suomen tulevien vuosien lääkepolitiikkaa valmistellaan nyt uudella tavalla: osana sosiaali- ja terveyspolitiikan linjauksia ja yhteistyössä lääkealan toimijoiden kanssa. "Tämä on uutta. Aiemmin lääkepolitiikkaa on linjattu virkamiestyönä erillään palvelujärjestelmästä", lääkealasta vastaava STM:n neuvotteleva virkamies Ulla Närhi kertoo.

Tähän asti lääkepolitiikan "ohjekirjana" on ollut vuonna 2003 valmisteltu Lääkepolitiikka 2010 -asiakirja. Siinä painopisteet olivat lääkkeiden hyvä alueellinen saatavuus, lääketurvallisuuden ylläpitäminen, lääkkeiden asianmukainen käyttö ja hallintojärjestelmän läpinäkyvyys.

Tärkeä tavoite oli myös huolehtia siitä, "että lääkekustannusten kasvu ei heikennä yhteiskunnan ja kansalaisten mahdollisuutta hyödyntää parhaita käytettävissä olevia lääkehoitoja".

Ulla Närhi toteaa, että lääkekustannusten kohtuullistamisessa on onnistuttu hyvin. Lääkevaihto ja viitehintajärjestelmä ovat tuoneet säästöjä sekä lääkkeiden käyttäjille että yhteiskunnalle.

Lääkehuollon hallintoa on uudistettu ja lääkealan osaaminen on koottu Lääkealan turvallisuus- ja kehittämiskeskus Fimeaan. Lääketurvallisuus on saatu pidettyä Suomessa hyvänä.

"Tutkimusten mukaan lääkkeiden käyttö ei aina ole asianmukaista. Lääkehoidon tulosten parantamiseen pitäisi etsiä uusia keinoja", Närhi toteaa.

Lääkkeiden saatavuus on Suomessa hyvä

Lääkkeiden alueellinen saatavuus on pysynyt tähän asti Suomessa hyvänä. Apteekkilupia ei ole vähennetty esimerkiksi kuntaliitosten yhteydessä. Suomessa on sivuapteekit mukaan lukien noin 850 apteekkia. Yhtään apteekkilupaa ei ole vielä tähän mennessä jäänyt Ulla Närhin tietojen mukaan hakematta.

Sosiaali- ja terveysministeriössä valmistellaan parhaillaan lääkelain muutoksia, joiden tavoitteena on turvata lääkkeiden hyvä alueellinen saatavuus myös vastaisuudessa.

Suomessa ei ole harkittu itsehoitolääkkeiden myynnin sallimista kaupoissa tai marketeissa. Ulla Närhin mukaan ratkaisua on perusteltu kansanterveydellisillä ja lääketurvallisuussyillä.

"Yksikään itsehoitolääke ei ole täysin vaaraton, ei edes tavallinen aspiriini. Jos lääkkeitä on saatavilla huoltoasemilla ja kaupoissa, niiden käytössä ei ole minkäänlaista kontrollia. Lääkkeiden myynti halutaan pitää asiantuntijoilla, jotka voivat samalla opastaa lääkkeiden käytössä."

"Lääkekaapeista asiakkaat tosin voivat ostaa itsehoitolääkkeitä ilman asiantuntijaopastusta, mutta ongelmatilanteissa asiakas voi aina ottaa yhteyttä lääkekaapista vastuussa olevan apteekkiin", Närhi huomauttaa.

"Euroopassa on monenlaista käytäntöä: joissakin maissa lääkkeitä myydään kaupoissa ja taas joissakin apteekeissa myydään paljon muutakin kuin lääkkeitä. Suomessa apteekit halutaan pitää lääkkeiden myyntipaikkoina ja lääketiedon antopaikkoina."

Lääkepolitiikan tavoitteena on potilaan hyvinvointi

"Lääkepolitiikka 2020 määrittelee ja linjaa kansallisen lääkepolitiikan keskeiset periaatteet ja tavoitteet osana kansallista sosiaali- ja terveyspolitiikkaa. Tärkein tavoite on potilaan hyvinvointi", Ulla Närhi sanoo.

"Erityistä huomiota on kiinnitettävä lääkehoidon turvallisuuteen ja asianmukaisuuteen. Sähköisen reseptin käyttöönotto on hyvänä apuna järkevään lääkehuoltoon pyrittäessä. Samoin potilaan sitoutuminen oman lääkehoitonsa toteuttamiseen, jota on tuettava."

Jotta lääkkeisiin liittyvä osaaminen saadaan nykyistä kiinteämmin osaksi sosiaali- ja terveyspalvelujärjestelmää, lääkehuolto ja lääkkeisiin liittyvät asiat sisällytetään tekeillä olevaan sosiaali- ja terveysministeriön Strategia 2020 -asiakirjaan. Strategiaan sisällytettävät lääkepoliittiset linjaukset tehdään Lääkepolitiikka 2020 -ohjaus- ja valmistelutyöryhmissä. Työryhmiin on koottu edustus keskeisistä lääkealan sidosryhmistä kuten Fimeasta, Kelasta, THL:sta, Valvirasta, alan ammattijärjestöistä, lääketeollisuudesta, tutkimuslaitoksista ja potilasjärjestöistä.

Suomen lähivuosien sosiaali- ja terveyspolitiikkaa linjaava Strategia 2020 -asiakirja valmistuu vuoden 2010 loppuun mennessä.

Merja Moilanen

Pharmaceutical policy in Finland is being prepared in a new way, as an integral part of social and health policy and in collaboration with actors in the pharmaceutical sector. "This is something new. Previous pharmaceutical policy was delineated as the work of civil servants, separate from the service system", says MSAH Ministerial Advisor Ulla Närhi.

Until now the ‘guidebook' for pharmaceutical policy has been the document titled Pharmaceutical Policy 2010, which was issued in 2003. This focuses on the sound availability of medicines regionally in Finland, maintaining pharmacological safety, the appropriate use of medicines and the transparency of the administrative system.

A crucial aim was also to ensure that "the growth of pharmaceutical costs does not undermine the possibilities for society and citizens to benefit from the best medical treatment available."

Ulla Närhi says that efforts to keep the costs of pharmaceuticals at a reasonable level have succeeded. The method of exchanging pricier brands of medicines for cheaper, often generic, ones and the system of reference pricing have brought about savings for people using medicines and for society.

The administration of pharmaceutical service has been reformed and the expertise of the pharmaceutical sector has been brought together in the new Finnish Medicines Agency Fimea. Pharmaceutical safety in Finland is considered good.

"Research shows that medicines are not always used appropriately. New ways need to be sought to improve the outcome of pharmaceutical service", says Närhi.

Good availability

There is a network of some 850 pharmacy branches in Finland, which have maintained a generally good level of pharmaceutical availability. Reforms to the local government sector, which in some instances have seen the creation of municipal groupings in order to combine services, have not adversely affected the numbers of pharmacy licenses issued.

The MSAH is now drafting changes to legislation designed to ensure that the good level of availability of pharmaceuticals regionally is retained in the future.

Finland has not opted for making over the counter self-medication pharmaceuticals available in shops and other outlets. Ulla Närhi says that the reason is to do with issues of public health and maintaining pharmacological safety.

"There are no self-medication medicines that are completely harmless, not even regular aspirin. If medicines are available from petrol stations and shops, there will be no control over their use. We want to keep the sales of medicines in the hands of professionals, who can also offer guidance on their use."

Närhi points out that although consumers can buy over-the-counter medicines without specialist guidance, they can always consult their pharmacy should they have any problems.

"In other parts of Europe there are various practices, and in some countries you can buy medicines in shops and some pharmacies sell all lot of things besides medicines. We want pharmacies in Finland to remain the sales points for medicines and the places where information on medicines is given."

Patient welfare

Ulla Närhi explains that Finland's new Pharmaceutical Policy 2020 defines and delineates the core policy principles on the issue as an aspect of social and health policy. "The most important aim is patient welfare", she says.

"Special attention is paid to the safety and appropriateness of pharmaceutical service. The introduction of electronic prescriptions is a good aid in reaching for sensible pharmaceutical service. The same goes for ensuring patients' adherence to their own treatment, which must be supported."

Issues concerning pharmaceuticals and pharmaceutical service are being included in the MSAH's Pharmaceutical Policy 2020 in order to ensure that the expertise concerning medicines becomes a more integral part of the social and health care system. The strategic aspects of pharmaceutical policy lines are being carried out in steering and drafting working groups for the Pharmaceutical Policy 2020 document. These working groups comprise representatives of the main interest groups of the sector, such as Fimea, Kela - the Social Insurance Institution of Finland, THL - the National Institute for Health and Welfare, Valvira - the National Supervisory Authority for Welfare and Health, pharmaceutical trade organisations, pharmaceutical industry, research institutes and patient organisations.

The new 2020 strategy document will be completed by the end of this year.

Merja Moilanen
Translated Mark Waller

Finlands läkemedelspolitik under de kommande åren bereds nu på ett nytt sätt: som en del av riktlinjerna för social- och hälsovårdspolitiken och i samarbete med aktörerna inom läkemedelsområdet.

"Detta är någonting nytt. Riktlinjerna för läkemedelspolitiken har tidigare dragits upp som tjänstemannaarbete vid sidan av servicesystemet", berättar konsultativa tjänstemannen Ulla Närhi från social- och hälsovårdsministeriet som ansvarar för läkemedelsområdet.

Hittills har dokumentet Läkemedelspolitiken 2010, som bereddes 2003, fungerat som "handbok" för läkemedelspolitiken. Prioriterade områden i dokumentet var bra regional tillgång till läkemedel, upprätthållande av läkemedelssäkerheten, ändamålsenlig användning av läkemedel och förvaltningssystemets genomskådlighet.

Ett viktigt mål var också att sörja för "att högre läkemedelskostnader inte medför sämre möjligheter för samhället och medborgarna att få så bra läkemedelsbehandling som möjligt".

Ulla Närhi konstaterar att man lyckats väl med att hålla läkemedelskostnaderna inom rimliga gränser. Utbyte av läkemedel och referensprissystem har medfört besparingar för såväl användarna som samhället.

Förvaltningen av läkemedelsförsörjningen har reformerats och kompetensen inom läkemedelsområdet har samlats i Säkerhets- och utvecklingscentret för läkemedelsområdet (Fimea). Finland har lyckats hålla läkemedelssäkerheten på en hög nivå.

"Användningen av läkemedel är enligt undersökningar inte alltid ändamålsenlig. Man borde söka nya metoder för att förbättra resultaten av läkemedelsbehandling", säger Närhi.

Tillgången till läkemedel är god i Finland

Den regionala tillgången till läkemedel har hittills hållit sig på en god nivå. Antalet apotekstillstånd har inte minskat i samband med till exempel kommunsammanslagningar. Det finns ca 850 apotek i Finland filialapoteken medräknade. Enligt uppgifter av Ulla Närhi har inte ett enda apotekstillstånd hittills saknat ansökare.

Social- och hälsovårdsministeriet bereder för närvarande ändringar av läkemedelslagen som syftar till att säkerställa en god regional tillgång till läkemedel också i fortsättningen.

I Finland har man inte övervägt att tillåta försäljning av egenvårdsläkemedel i affärer eller på stormarknader. Enligt Ulla Närhi förklaras beslutet av skäl som hänför sig till folkhälsa och läkemedelssäkerhet.

"Inget egenvårdsläkemedel är helt ofarligt, inte ens vanligt aspirin. Om läkemedel finns till salu på bensinstationer och affärer, finns det ingen kontroll alls över hur dessa används. Det är önskvärt att sakkunniga har hand om försäljningen av läkemedel och dessa kan då samtidigt ge anvisningar om hur läkemedlen används."

"Klienter kan dock köpa egenvårdsläkemedel från medicinskåp utan sakkunnig handledning men i problemsituationer kan klienten alltid kontakta apoteket som ansvarar för medicinskåpet", säger Närhi.

"Praxis i Europa varierar: i vissa länder säljs läkemedel i affärer medan vissa apotek säljer även mycket annat än läkemedel. I Finland vill man bevara apoteken som försäljningsställen för läkemedel och förmedlare av läkemedelsinformation."

Målet för läkemedelspolitiken är patientens välbefinnande

"Läkemedelspolitiken 2020 definierar och drar upp riktlinjerna för viktiga principer och mål för den nationella läkemedelspolitiken som en del av den nationella social- och hälsovårdspolitiken. Det viktigaste målet är patientens välbefinnande", säger Ulla Närhi.

"Särskild uppmärksamhet ska fästas vid säkerhet och ändamålsenlighet vid läkemedelsbehandling. Införandet av elektroniska recept är till god hjälp när man eftersträvar en rationell läkemedelsförsörjning. Likaså patientens intresse för genomförande av den egna vården, vilket måste stödjas."

För att kunna förmå läkemedelsrelaterad kompetens att bli en fastare del av social- och hälsovårdsservicesystemet ska frågor som hänför sig till läkemedelsförsörjning och läkemedel tas med i social- och hälsovårdsministeriets dokument Strategi 2020 som är under arbete. Styrarbetsgrupperna och de beredande arbetsgrupperna för Läkemedelspolitiken 2020 drar upp de läkemedelspolitiska riktlinjer som ska tas med i strategin. Arbetsgrupperna består av representanter från centrala intressentgrupper inom läkemedelsområdet såsom Säkerhets- och utvecklingscentret för läkemedelsområdet, Folkpensionsanstalten, Institutet för hälsa och välfärd, Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården, fackorganisationer inom området, läkemedelsindustrin, forskningsinstitut och patientorganisationer.

Dokumentet Strategi 2020 som drar upp riktlinjerna för Finlands social- och hälsovårdspolitik under de kommande åren blir klar före utgången av år 2010.

Merja Moilanen