Työterveyshuolto saa aktiivisen roolin pitkittyvien sairauslomien arvioinnissa, jos eduskunta hyväksyy viimeistelyä vailla olevan lakiesityksen. "Tavoitteena on puuttua ajoissa pitkittyvään työkyvyttömyyteen", sanoo hallitussihteeri Virpi Korhonen.

Lakiesityksen mukaan työterveyslääkäri arvioi sairastuneen työkyvyn ja työntekijä, työnantaja ja työterveyshuolto tekevät yhteisen selvityksen työntekijän mahdollisuuksista jatkaa työssä, kun sairauspäivärahaa on maksettu kahden vuoden aikana 90 arkipäivää.

"Uudistuksella haetaan työkyvyn arviointiin toimivuutta sekä työnantajan, työntekijän ja työterveyshuollon tiivistä yhteistyötä", hallitussihteeri Virpi Korhonen kertoo.

Lakiesitys on tuomassa työterveyshuollolle ja työnantajille aloitteellisen roolin.

"Työnantajan velvollisuus on ilmoittaa sairauspoissaolosta työterveyshuoltoon, kun se on jatkunut vähintään kuukauden. Työterveyshuolto koordinoi yhteistyötä, jossa selvitetään työntekijän mahdollisuudet jatkaa työssä. Työnantaja on keskeinen toimija, kun työolosuhteita muokataan", Korhonen toteaa.

Kuntoutustarve ajoissa selville

Sairauspäivärahaa haettaisiin jatkossa kahden kuukauden kuluessa sairauslomalle jäämisestä, kun määräaika nyt on neljä kuukautta.

"Kelan lakisääteinen velvollisuus on selvittää kuntoutustarve. Kun noin viisi prosenttia etuuden saajista - arviolta 15 000 päivärahan saajaa - hakee päivärahaa huomattavalla viiveellä, piste, jossa kuntoutuksen tarve piti selvittää, on jo ohitettu", Korhonen sanoo.

Kelan uusin sairauspäivärahatilasto vuodelta 2009 kertoo, että yli 60 päivän sairauspäivärahakausista 34 prosenttia oli tuki- ja liikuntaelinsairauksista ja 25 prosenttia mielenterveyshäiriöiden perusteella. Sama trendi näkyy alkavissa työkyvyttömyyseläkkeissä.

Lääkärin voi edelleen valita

Sairauspäiväraha myönnettäisiin jatkossa kuten ennenkin, ja B-lausunto vaadittaisiin viimeistään 60 sairauspäivärahapäivän jälkeen. Työntekijä voisi käydä valitsemallaan lääkärillä, ja hoitava lääkäri arvioisi sairauden vaikutukset toimintakykyyn. Työolot tunteva työterveyslääkäri miettisi, miten työkyky vastaa työn vaatimuksiin.

Korhonen kertoo, että kaikki lakiesityksestä annetut lausunnot näyttivät vihreää valoa uudistukselle: "Kenenkään edun mukaista ei ole, että työntekijä syrjäytyy työelämästä. Tarkoitus on löytää yksilön kannalta tarkoituksenmukaiset ja vaikuttavat keinot ja sairauteen hyvä hoito. Työpaikalla arvioidaan olosuhteet ja mietitään tukitoimet, jotka auttavat työkyvyn palauttamisessa: voiko esimerkiksi työaikaa tai työtehtäviä muokata? Kuntoutukseen ohjataan oikea-aikaisesti."

Hyvä ohjeistus tarpeen

Lakiluonnoksesta annetuissa lausunnossa painotetaan, että työterveyshuollolle ja työnantajille tulevat uudet tehtävät edellyttävät hyvää koulutusta, ohjeistusta ja tiedotusta. Osa lausunnon antajista toivoi myös sairastelevien opiskelijoiden, yrittäjien ja työttömien aktiivista toimintakyvyn arviointia.

Lakiesitys pohjautuu valtiosihteeri Eeva Kuuskosken vetämän Työhyvinvointityöryhmän työhön. Se perustettiin jatkamaan johtaja Jukka Ahtelan työurien pidentämistä pohtineen Työelämäryhmän linjauksia työkyvyn edistämisestä ja työolosuhteiden parantamisesta. Esityksessä ehdotetaan muutoksia sairausvakuutuslakiin ja työterveyshuoltolakiin, ja uudistusta kaavaillaan voimaan 1. huhtikuuta 2012.

Toimittanut: Irma Heiskanen-Haarala

Företagshälsovården får en aktiv roll vid bedömningen av förlängda sjukledigheter, om riksdagen antar lagförslaget som endast behöver finslipas. "Målet är att i tid ingripa mot förlängd arbetsoförmåga", säger regeringssekreterare Virpi Korhonen.

Enligt lagförslaget görs en bedömning av den insjuknades arbetsförmåga av företagshälsovårdsläkaren, och arbetstagaren, arbetsgivaren och företagshälsovården gör en gemensam utredning om arbetstagarens möjligheter att fortsätta i arbetet när sjukdagpenning betalats ut under 90 vardagar under en tvåårsperiod.

"Målet för reformen är att få bedömningen av arbetsförmågan att fungera bättre samt ett nära samarbete mellan arbetsgivaren, arbetstagare och företagshälsovården", säger regeringssekreterare Virpi Korhonen.

Lagförslaget medför en aktiv roll för företagshälsovården och arbetsgivarna.

"Arbetsgivaren har skyldighet att anmäla till företagshälsovården om sjukfrånvaro när denna varat i minst en månad. Företagshälsovården koordinerar samarbetet där arbetstagarens möjligheter att fortsätta i arbetet utreds. Arbetsgivaren är en central aktör när arbetsförhållandena ska anpassas", säger Korhonen.

Rehabiliteringsbehovet utreds i tid

Sjukdagpenning ska i fortsättningen ansökas om inom två månader från det att sjukledigheten börjar, medan tidsfristen nu är fyra månader.

"Det är Folkpensionsanstaltens lagstadgade skyldighet att utreda rehabiliteringsbehovet. När cirka fem procent av förmånstagarna - uppskattningsvis 15 000 mottagare av dagpenning - ansöker om dagpenning med en avsevärd eftersläpning, har den tidpunkt fram till vilken rehabiliteringsbehovet skulle ha utretts redan passerats", säger Korhonen.

FPA:s senaste statistik över sjukdagpenning från år 2009 berättar att av de sjukdagpenningsperioder som varade i över 60 dagar baserade sig 34 procent på sjukdomar i stöd- och rörelseorganen och 25 procent på psykiska störningar. Samma trend syns i invalidpensioner som påbörjas.

Läkare kan även väljas i fortsättningen

Sjukdagpenning beviljas i fortsättningen såsom tidigare och ett B-utlåtande ska krävas efter senast 60 sjukdagpenningsdagar. Arbetstagaren kan välja vilken läkare han eller hon vill besöka, och den behandlande läkaren gör en bedömning av sjukdomens effekter på funktionsförmågan. Företagshälsovårdsläkaren som känner till arbetsförhållandena ska fundera över hur arbetsförmågan svarar mot arbetets krav.

Korhonen berättar att samtliga utlåtanden över lagförslaget visade grönt ljus för reformen:

"Det ligger inte i någons intresse att en arbetstagare slås ut från arbetslivet. Avsikten är att i fråga om individen hitta ändamålsenliga och effektiva medel och god behandling av sjukdomen. På arbetsplatsen gör man en bedömning av förhållandena och överväger stödåtgärder som bidrar till att återställa funktionsförmågan: kan man till exempel ändra arbetstider eller arbetsuppgifter? Till rehabilitering ska man hänvisas i rätt tid."

Bra anvisningar är nödvändiga

Utlåtandena över lagförslaget betonar att de nya uppgifter som ankommer på företagshälsovården och arbetsgivarna kräver god utbildning, anvisningar och information. Vissa av utlåtandena betonade även en aktiv bedömning av funktionsförmågan hos sjuka studerande, företagare och arbetslösa.

Lagförslaget baserar sig på arbetet av arbetsgruppen för välbefinnande i arbetet under ledning av statssekreterare Eeva Kuuskoski. Arbetsgruppen tillsattes för att fortsätta riktlinjerna för att främja arbetsförmågan och förbättra arbetsförhållandena för direktör Jukka Ahtelas arbetslivsgrupp som begrundat en förlängning av yrkeskarriärerna. I förslaget föreslås ändringar i sjukförsäkringslagen och lagen om företagshälsovård, och reformen planeras träda i kraft den 1 april 2012.

Redaktör: Irma Heiskanen-Haarala