Yläkulma
Yläkulma on ajankohtaisia sosiaali- ja terveyspoliittisia aiheita käsittelevä kirjoitussarja.
Kotikunnan vaihtamisen rajoitukset poistuvat
"Pitkäaikaishoitoa tarvitsevan henkilön muuttoa toiseen kuntaan ei ole kielletty tähänkään asti, mutta siihen ei ole ollut käytännössä usein mahdollisuutta, kun kunnilla ei ole velvollisuutta järjestää pitkäaikaishoitoa ulkopaikkakuntalaiselle", hallitusneuvos Anne Kumpula sanoo. Sosiaalihuoltolain muutos oikeuttaisi henkilön hakemaan palveluja muustakin kuin kotikunnastaan. Kotikuntalain muutos puolestaan antaisi asukkaalle mahdollisuuden vaihtaa palveluyksikön sijaintikunta kotikunnakseen.
Kotikuntalaissa oleva rajoitussäännös estää kotikuntansa
ulkopuolelle sijoitettua henkilöä valitsemasta kotikunnakseen
todellista asuinkuntaansa. Säännös koskee muun muassa vammaisten
henkilöiden palvelutaloja, erityishuollon toimintayksiköitä,
päihdehuollon toimintayksiköitä, vanhainkoteja ja sairaaloita.
"Nyt kotikuntalakia ehdotetaan muutettavaksi siten, että henkilö voisi halutessaan valita kotikunnakseen sen kunnan, jossa hän tosiasiassa asuu. Mitään pakkoa kotikunnan vaihtoon ei olisi", Anne Kumpula painottaa.
Rajoitussäännös on aikoinaan otettu kotikuntalakiin siksi, että palveluyksiköiden sijaintikunnat eivät joutuisi taloudelliseen vastuuseen niissä asuvista henkilöistä. Nyt asia aiotaan ratkaista niin, että asukkaansa toisen kunnan alueella sijaitsevaan laitokseen tai muuhun palvelupaikkaan sijoittanut kunta vastaisi edelleen hoidon ja palvelun kustannuksista, vaikka asukas ottaisi laitoksen sijaintikunnan kotikunnakseen.
Kunnat arvioivat palvelutarpeen yhdessä
Lakimuutoksilla parannettaisiin myös pitkäaikaista laitoshoitoa, asumispalveluita tai perhehoitoa tarvitsevien tai tällaisten palvelujen piirissä jo olevien henkilöiden mahdollisuutta muuttaa toiseen kuntaan asumaan.
Muuttaminen on tähänkin asti ollut mahdollista, jos kunnat ovat sopineet asiasta. Kotikunta on voinut antaa maksusitoumuksen toiseen kuntaan, jos sieltä on järjestynyt hoitopaikka. Kunnilla ei kuitenkaan ole ollut velvollisuutta järjestää asukkaalleen palveluita toisen kunnan alueella.
Lakimuutoksen jälkeen kunnan olisi yhteistyössä henkilön kotikunnan kanssa arvioitava muuttoon halukkaan henkilön hoidon ja palvelujen tarve ja järjestää tarvittavat palvelut. Henkilön tuleva kotikunta päättäisi hoidosta ja palveluista samoin perustein, kuin jos hakijana olisi kunnassa jo asuva henkilö.
Muuttoa haluavan olisi päätettävä kahden viikon sisällä, ottaako hän toisen kunnan tarjoamat palvelut vastaan. Muutto olisi toteutettava kolmen kuukauden sisällä. Esityksen mukaan henkilön entinen kotikunta vastaisi myös näissä tapauksissa järjestetyn hoidon kustannuksista.
Lähelle sukulaisia ja tuttavia
"Lakimuutokset koskisivat henkilöitä, jotka eivät pysty asumaan itsenäisesti, vaan tarvitsevat apua ja tukea jokapäiväisissä toiminnoissaan. Lakimuutoksilla heille tehtäisiin paremmin mahdolliseksi perustuslain takaama vapaus liikkua maassa ja valita asuinpaikkansa ja kotikuntansa", Anne Kumpula sanoo.
"Kaikkia kotikunnan valinnan esteitä ei näillä lainmuutoksilla kuitenkaan pystytä poistamaan. Laissa ei voida säätää, kuinka nopeasti kunnan on järjestettävä laitospaikka. Eikä sitäkään, että muuttokunnan olisi tarjottava täsmälleen samat palvelut, kuin henkilö on saanut kotikunnassaan. "
Syitä kotikunnan vaihtoon on useita. Lapset voivat haluta iäkkäät vanhempansa hoitoon lähelle omaa asuinpaikkaansa, jotta voisivat paremmin pitää yhteyttä ja osallistua läheisensä hoitoon. Joku voi haluta muuttaa takaisin entiseen kotikuntaansa, jossa hänellä on sukulaisia ja tuttavia.
"Muuttohalukkuutta on todennäköisesti eniten haja-asutusalueilta kasvukeskuksiin. Muuttojen määrää on vaikea arvioida. Lain voimaantulon jälkeen parina ensimmäisenä vuotena kotikunnan vaihtohalukuutta voi olla enemmän, mutta jatkossa tilanne oletettavasti tasaantuu", Kumpula arvioi.
Muuttajien palvelutarpeen arvioinnit ja kuntien väliseen kustannustenjakoon liittyvät selvitykset tuovat kunnille lisätyötä. Tämän vuoksi henkilöllä ei saisi olla vireillä kuin yksi muuttohanke kerrallaan.
Hallitus antaa esityksen kotikuntalain ja sosiaalihuoltolain muutoksista eduskunnalle kesäkuussa, ja lainmuutosten on tarkoitus tulla voimaan vuoden 2011 alusta.
Merja Moilanen
Focus
Focus is a series of articles dealing with social and health policy issues.
Fokus
Fokus är en skriftserie som behandlar aktuella social- och hälsovårdspolitiska ämnen.
Begränsningarna för att byta hemkommun slopas
"Det har inte heller tidigare varit förbjudet för personer i behov av långvarig vård att flytta till en annan kommun, men i praktiken har detta inte varit möjligt eftersom en kommun inte är ansvarig att ordna långvarig vård för personer från andra orter", säger regeringsrådet Anne Kumpula. Den föreslagna ändringen av socialvårdslagen berättigar människor att söka service även utanför sin hemkommun. Den ändring av lagen om hemkommun som föreslås ska för sin del ge invånare en möjlighet att byta den kommun där serviceenheten finns till sin hemkommun.
Begränsningsbestämmelsen i lagen om hemkommun hindrar en person som placerats utanför sin hemkommun att välja sin egentliga boendekommun till sin hemkommun. Bestämmelsen gäller bl.a. servicehus för personer med funktionsnedsättning, verksamhetsenheter inom specialomsorger om utvecklingsstörda och inom missbrukarvården, ålderdomshem och sjukhus.
"Nu föreslås det att lagen om hemkommun ska ändras så att en
person kan, om han eller hon så vill, till sin nya hemkommun välja
den kommun där han eller hon faktiskt bor. Det ska inte finnas
något tvång att byta hemkommun", betonar Anne Kumpula.
Ursprungligen togs begränsningsbestämmelsen in i lagen om hemkommun för att hindra att de orter där serviceenheten ligger skulle bli ekonomiskt ansvariga för dem som bor där. Nu vill man lösa frågan så att den kommun som placerat en invånare på en institution eller annat serviceställe inom en annan kommuns område ska fortfarande svara för kostnaderna för vården eller servicen, även om invånaren skulle välja den sistnämnda kommunen till sin hemkommun.
Kommunerna bedömer servicebehovet tillsammans
Lagändringarna syftar till att förbättra möjligheterna även för personer som är i behov av eller som redan får långvarig institutionsvård, boendeservice eller familjevård att flytta till en annan kommun för att bosätta sig där.
Det har varit möjligt att flytta även tidigare, om kommunerna sinsemellan kommit överens om frågan. Hemkommunen har kunnat ge en betalningsförbindelse till en annan kommun om vårdplats ordnats där. Kommunerna har dock inte haft skyldighet att ordna tjänster för sina invånare inom en annan kommuns område.
Efter lagändringen ska kommunen i samarbete med personens hemkommun bedöma behovet av vård och service för den som vill flytta och ordna de tjänster som behövs. Den blivande hemkommunen ska besluta om vården och servicen för sökanden enligt samma kriterier som för dem som bor i kommunen.
Den som vill flytta ska besluta inom två veckor om han eller hon vill ta emot de tjänster som den andra kommunen erbjuder. Flyttningen ska ske inom tre månader. Enligt propositionen är personens hemkommun även i dessa fall skyldig att svara för kostnaderna för vården.
Närmare släktingar och bekanta
"Lagändringarna ska gälla personer som inte förmår att bo självständigt utan behöver hjälp och stöd för sina vardagsrutiner. Ändringarna syftar till att säkerställa för dem rörelsefrihet i landet och rätt att välja sin bostadsort och hemkommun," säger Anne Kumpula.
"Alla hinder för val av hemkommun kan dock inte undanröjas med dessa lagändringar. Det kan inte bestämmas i en lag hur snart en kommun ska ordna en institutionsplats. Och inte heller att inflyttningskommunen ska erbjuda precis samma tjänster som personen fått i sin hemkommun."
Det finns flera skäl till att man vill byta hemkommun. Barnen kan vilja ha sina ålderstigna föräldrar närmare sin egen bostadsort för att man ska bättre kunna hålla kontakt med och delta i vården av dem. Några kan vilja flytta till sin tidigare hemkommun där de har släktingar och bekanta.
"Det finns sannolikt mest villighet att flytta från glesbygden till tillväxtcentra. Det är svårt att uppskatta antalet flyttningar. Efter det att lagen trätt i kraft kan det under ett par år förekomma mer villighet att byta hemkommun, men det är troligt att situationen jämnas ut i fortsättningen," säger Kumpula.
Utredningar som gäller flyttarnas servicebehov och kostnadsfördelningen mellan de berörda kommunerna medför extra arbete för kommunerna. Därför ska en person endast kunna ha en flyttningsprocess under planering i sänder.
Regeringen kommer att överlämna en proposition med förslag till ändring av lagen om hemkommun och socialvårdslagen i juni, och avsikten är att ändringarna träder i kraft från början av år 2011.
Merja Moilanen
Фокус
"фокус" - серия статей, рассматривающих актуальные общественно-политические темы как общего, так и социально-медицинского характера.
