Sisältöteksti

Sosiaali- ja terveysministeriö ehdottaa hallinnonalalleen 11,7 miljardin euron määrärahaa, joka on 174 miljoonaa euroa vuoden 2010 varsinaista talousarviota suurempi. Määrärahan kasvu aiheutuu suurimmaksi osaksi Sata-komitean linjaamien uudistusten toteuttamisesta sekä sosiaaliturva- ja toimeentuloturvaetuuksien tarvearvioiden tarkistuksista.

Sata-komitean merkittävimpiä uudistuksia ovat takuueläkkeen käyttöönotto sekä indeksisuojan ulkopuolella olevien perusetuuksien sitominen kuluttajahintojen muutosta kuvaavaan kansaneläkeindeksiin 1.3.2011 lukien.

Takuueläkkeen käyttöönotosta aiheutuisi vuonna 2011 valtiolle lisämenoja 93,6 miljoonaa euroa. Indeksiin sidottaisiin vähimmäismääräiset kuntoutusrahat sekä sairaus-, äitiys-, isyys- ja vanhempainraha, erityishoitorahat, lapsilisät sekä kotihoidon- ja yksityisen hoidon tuki. Näiden etuuksien tason tarkistamisesta johtuvat lisäkustannukset olisivat indeksiennusteiden mukaan ensi vuonna noin 7,7 miljoonaa euroa.

Harkinnanvaraisena kuntoutuksena annettu psykoterapia ehdotetaan siirrettäväksi Kansaneläkelaitoksen järjestämisvelvollisuuden piiriin kuuluvaksi lakisääteiseksi toiminnaksi 1.1.2011 alkaen.

Kuntien peruspalvelujen valtionosuuteen esitetään 21,25 miljoonan euron korotusta, joka kohdistetaan muun muassa 1.9.2009 voimaan tulleen vammaispalvelulain uudistuksen toteuttamiseen, terveydenhuoltolain toimeenpanoon, päihdeäitien hoidon järjestämiseen sekä lapsiperheiden kotipalvelun tukemiseen.

Tukea työllistymiseen ja kuntouttavaan työtoimintaan

Aktiivitoimiin osallistumisen ajalta peruspäivärahan korotusosa ja muutosturvalisä ehdotetaan korotettavaksi kuuteen euroon päivältä ja laajennettavaksi koskemaan aktiivitoimiin osallistumisen ajalta kaikkia työmarkkinatuen saajia. Tämä kasvattaisi määrärahan tarvetta yhteensä 19,8 miljoonaa euroa vuonna 2011.

Kuntien peruspalvelujen valtionosuusmomentille esitetään toimeentulotukea saaville, kuntouttavaan työtoimintaan osallistuville henkilöille maksettavaksi toimeentulotuen korotusosaa kuusi euroa toimintapäivältä. Ehdotuksen arvioidaan lisäävän valtion menoja 1,4 miljoonaa euroa.

Kuntouttavaa työtoimintaa koskevia korvausperusteita ehdotetaan muutettavaksi siten, että valtion kunnalle maksamaa aktivoivan kuntouttavan työtoiminnan korvaus nostetaan nykyisestä 10,09 eurosta 22,62 euroon toimintapäivää ja osallistujaa kohti. Tämä aiheuttaisi lisämenoja STM:n pääluokassa yhteensä 19,6 miljoonaa euroa ja vähennystä VM:n pääluokassa 6,7 miljoonaa.

Sairausvakuutuskorvauksiin joustavuutta

Työhön palaavien henkilöiden sairauspäivärahan enimmäisaikaan liittyviin rajoitteisiin ehdotetaan joustoja. 1.7.2011 lähtien päivärahaa voitaisiin maksaa enimmäisajan jälkeen enintään kahdelta kuukaudelta, jos henkilö palaa työhön vähintään kuukaudeksi. Lisämeno 2,3 miljoonaa euroa vuonna 2011 ja vuositasolla 4,5 miljoonaa euroa rahoitetaan palkansaajien ja yrittäjien päivärahamaksulla sekä työnantajien sairausvakuutusmaksulla.

Sairaanhoitokustannuksia ehdotetaan korvattaviksi kunnallisissa sosiaali- ja terveydenhuollon tiloissa annetusta yksityisestä hoidosta 1.3.2011 lukien. Lääkäri- ja hammaslääkäripalkkioiden lisäksi korvausta myönnettäisiin terveydenhuollon ammattihenkilöiden tekemän tutkimuksen tai hoidon kustannuksista. Uudistus tehostaisi julkisten tiloja käyttöä ja lisäisi ensi vuonna valtionosuutta 0,5 miljoonaa euroa.

Sosiaali- ja terveydenhuollon kehittäminen

Vuoden 2010 alusta lukien kuntien sosiaali- ja terveydenhuollon käyttökustannusten valtionosuudet ovat sisältyneet valtiovarainministeriön pääluokkaan kuntien peruspalvelujen valtionosuusmomentille.

Kuntien peruspalvelujen valtionosuuteen esitetään hallitusohjelman mukainen 21,25 miljoonan euron korotus sosiaali- ja terveydenhuollon kehittämiseen. Lisäksi valtionosuuksia esitetään korotettavaksi 2,8 miljoona euroa lastensuojelun kehittämiseen ja perhehoitoon sekä varhaiskasvatuslainsäädännön ensimmäisen vaiheen toteuttamiseen.

Terveydenhuollon yksiköille lääkäri- ja hammaslääkärikoulutuksesta aiheutuviin kustannuksiin myönnettävää valtion korvausta esitetään korotettavaksi 5,0 miljoonaa euroa.

Valtionosuuteen kunnille perustoimeentulotuen kustannuksiin ehdotetaan 29,3 miljoonaa euroa enemmän kuin vuonna 2010. Toimeentulotukilakia esitetään muutettavaksi niin, että toimeentulotuen perusosaa voidaan alentaa työstä tai työvoimapoliittisesta toimenpiteestä kieltäytymisen lisäksi myös koulutuksesta kieltäytymisen perusteella. Koulutuksesta kieltäytymisen takia tehty alle 25-vuotiaan henkilön toimeentulotuen alentaminen edellyttää työvoimaviranomaisen päätöstä työmarkkinatuen karenssista. Esityksen arvioidaan alentavan toimeentulotukimenoja 2 miljoonaa euroa vuodessa.

Valtakunnallisen sähköisen potilastietoarkiston ja lääkemääräyksen toteutukseen sekä sosiaalihuollon sähköisen asiakirjahallinnon kehittämiseen esitetään 20,3 miljoonaa euroa, josta 3,9 miljoonaa euroa kohdennetaan sähköisen varmennepalvelun kehittämiseen.

Romaniväestön sosiaali- ja terveyspalvelujen kehittämiseen ja turvaamiseen romanipoliittisen ohjelman linjausten mukaisesti esitetään 0,6 miljoonan euron valtionavustusta.

Asumistuki ja lapsilisät

Perhe- ja asumiskustannuksiin sekä eräisiin palveluihin ehdotetaan 2,40 miljardia euroa eli vajaa 96 miljoonaa euroa enemmän kuin vuoden 2010 talousarviossa. Suurin lisäys - 55,9 miljoonaa euroa - aiheutuu asumistuen menojen kasvusta.

Lapsilisämenoissa indeksiin sitominen aiheuttaa 7,1 miljoonan euron lisäyksen. Lapsilisään oikeutettujen lasten määrän pienentyminen aiheuttaa kuitenkin 1,8 miljoonan euron vähennyksen määrärahaan.

Somlalle määrärahan lisäys

Sosiaaliturvan muutoksenhakulautakunnan (Somla) ruuhkan purkamiseksi ja käsittelyaikojen lyhentämiseksi esitetään Somlan määrärahan lisäämistä vuoden 2010 tasosta 0,9 miljoonalla eurolla.

Lisäksi STM esittää muutoksenhaun selkeyttämistä siirtämällä kansaneläkelain mukaiset työkyvyttömyyseläkkeitä koskevat valitusasiat Somlasta työeläkeasioiden muutoksenhakulautakuntaan (TELK) 1.3.2011 lähtien. Siirrettäviä valituksia arvioidaan olevan vuosittain noin 2 800. Uudistus lisää Kansaneläkelaitoksen toimintamenoja ensi vuonna 0,5 miljoonalla eurolla.

Muita ehdotuksia

Kunta- ja palvelurakenneuudistukseen liittyen vaikeavammaisten tulkkauspalvelujen järjestäminen siirretään Kansaneläkelaitoksen tehtäväksi 1.9.2010 alkaen. Vuonna 2011 tulkkauspalvelujen määrärahan tarpeeksi arvioidaan 19,2 miljoonaa euroa.

Sairaanhoitopiireille ehdotetaan alueellisen tartuntatautien torjuntatoiminnan ja pandemiaan varautumisen kustannuksiin 2,2 miljoonaa euroa.

Maatalousyrittäjien lomitustoimintaa ehdotetaan kehitettäväksi niin, että otetaan käyttöön lomittajien tilakohtainen perehdyttäminen sekä palvelusuunnitelman tekeminen. Lisäksi hevosyrittäjien vuosiloman saantiehtoja helpotetaan. Nämä muutokset lisäävät maatalousyrittäjien lomituspalvelujen määrärahan tarvetta yhteensä 2,4 miljoonalla eurolla.

Ruotsissa asuville sotainvalideille esitetään korvattavaksi kotiin annettavien kunnallisten avopalvelujen kustannukset ensi vuoden alusta lähtien. Uudistus lisää määrärahan tarvetta 0,2 miljoonaa euroa. Veteraanien tukemiseen esitetään yhteensä 341,2 miljoonaa euroa.

Lisätietoja

Valtiosihteeri Eeva Kuuskoski, puh. 09 160 74099 (yleiset kysymykset)
Valtiosihteeri Vesa Rantahalvari, puh. 09 160 73165 (yleiset kysymykset)
Erityisavustaja Hanna-Maija Kause, puh. 09 160 73754 (yleiset kysymykset)
Erityisavustaja Anna Manner-Raappana, puh. 09 160 74157 (yleiset kysymykset)
Kansliapäällikkö Kari Välimäki puh. 09 160 73763 (yleiset kysymykset)
Osastopäällikkö Raimo Ikonen, puh. 09 160 73194 (yleiset kysymykset)
Apulaisosastopäällikkö Mikko Staff, puh. 09 160 73791 (talousarvio)
Taloussuunnittelupäällikkö Arto Mynttinen, puh. 09 160 73817 (virastot ja laitokset)
Neuvotteleva virkamies Arto Salmela, puh. 09 160 74430 (kuntien valtionosuudet)
Finanssisihteeri Taimi Saloheimo, puh. 09 160 73122 (sosiaalivakuutus, toimeentuloturva)
Neuvotteleva virkamies Minna Liuttu, puh. 09 160 74423 (sosiaalivakuutus)
Ylitarkastaja Niina Kiviaho, puh. 09 160 73869 (sosiaalivakuutus)
Vanhempi hallitussihteeri Juha Rossi, puh. 09 160 73866 (eläkkeet)
Johtaja Anja Kairisalo, puh. 09 160 74411 (sairausvakuutus)
Ylitarkastaja Anneli Sollo, puh. 09 160 73910 (työttömyysturva)
Johtaja Taru Koivisto, puh. 09 160 73166 (terveysasiat)
Finanssisihteeri Tuula Karhu, puh. 09 160 74354 (terveysasiat)
Apulaisosastopäällikkö Reijo Väärälä, puh. 09 160 73773 (perhe- ja sosiaaliasiat)
Osastopäällikkö Aino-Inkeri Hansson, puh. 09 160 73760 (hyvinvoinnin ja terveyden edistäminen, valtionavustukset)
Apulaisosastopäällikkö Olli Kerola, puh. 09 160 73859 (hyvinvoinnin ja terveyden edistäminen, valtionavustukset)

Sisältöteksti

Social- och hälsovårdsministeriet föreslår inom sitt förvaltningsområde ett anslag på 11,7 miljarder euro, vilket är 174 milj. euro högre än 2010 års egentliga budget. Förhöjningen av anslaget beror till största delen på att reformerna enligt linjedragningar i kommittén för en reform av den sociala tryggheten (Sata-kommittén) genomförs samt på översynen av behovsbedömningar av social trygghet och utkomststödsförmåner.

Sata-kommitténs mest betydande reformer är ibruktagandet av garantipensionen samt från och med 1.3.2011 bindandet av grundförmåner utanför indexskyddet till folkpensionsindexet som avspeglar förändringar i konsumentpriserna.

Ibruktagandet av garantipensionen skulle år 2011 förorsaka staten tilläggsutgifter på 93,6 miljoner euro. Rehabiliteringspenning som betalas till minimibelopp samt sjuk-, moderskaps-, faderskaps och föräldrapenning, specialvårdspenning, barnbidrag samt hemvårds- och privatvårdsstöd skulle bindas till indexet. Tilläggskostnader för kontroll av nivån på dessa förmåner skulle enligt indexprognoser nästa år vara ca 7,7 miljoner euro.

Psykoterapi som ges som behovsprövad rehabilitering föreslås från och med 1.1.2011 överföras till den lagstadgade verksamhet som ingår i Folkpensionsanstaltens ansvarsområde att ordna.

När det gäller statsandelen för kommunal basservice föreslås en höjning på 21,25 miljoner euro, som bland annat riktas till genomförande av reformen av handikappservicelagen som trädde i kraft 1.9.2009, till verkställande av hälso- och sjukvårdslagen, ordnande av vård för missbrukarmammor samt stödande av hemservice för barnfamiljer.

Stöd för sysselsättning och arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte

För tiden för deltagande i aktivitetsåtgärder föreslås grunddagpenningens tilläggsdel och omställningsskyddet höjas till sex euro per dag och utvidgas till att gälla alla som under tiden för deltagande i aktivitetsåtgärder får arbetsmarknadsstöd. Detta skulle orsaka ett tilläggsbehov om sammanlagt 19,8 miljoner euro år 2011.

Till statsandelsmomentet för kommunal basservice föreslås en höjningsdel till utkomststödet på sex euro per aktivitetsdag som ska betalas till de som deltar i arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte och som får utkomststöd. Förslaget uppskattas öka statens utgifter med 1,4 miljoner euro.

Ersättningsgrunderna som gäller arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte föreslås ändras så att den ersättning för aktiverande arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte som staten betalar kommunerna skulle höjas från nuvarande 10,09 euro till 22,62 euro per verksamhetsdag och deltagare. Detta skulle medföra ett tilläggsbehov i SHM:s huvudklass om sammanlagt 19,6 miljoner euro och en minskning i FM:s huvudklass på 6,7 miljoner.

Flexibilitet i sjukförsäkringsersättningarna

Man föreslår mer flexibilitet i begränsningarna som gäller sjukdagpenningens maximitid för personer som återgår till arbetet. Från och med 1.7.2011 skulle det vara möjligt att betala dagpenning även efter maximitiden, i högst två månader, om den försäkrade återgår till arbetet för minst en månad. Tilläggsutgiften på 2,3 miljoner euro år 2011 och på årsbasis 4,5 miljoner euro finansieras med löntagarnas och företagarnas dagpenningspremie samt arbetsgivarnas sjukförsäkringspremie.

Man föreslår att sjukvårdskostnader för privat vård som getts i kommunala utrymmen för social- och hälsovård ska bli ersättningsgilla från 1.3.2011. Förutom för läkar- och tandläkararvoden skulle ersättning beviljas för kostnader för undersökningar eller vård som en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården utfört. Reformen skulle effektivera användningen av offentliga utrymmen och öka statsandelen med 0,5 miljoner euro nästa år.

Utveckling av social- och hälsovården

Från början av år 2010 har statsandelarna för social- och hälsovårdens driftskostnader ingått i finansministeriets huvudtitel under statsandelsmomentet för kommunal basservice.

Till statsandelen för kommunal basservice föreslås i enlighet med regeringsprogrammet en höjning på 21,25 miljoner euro för utveckling av social- och hälsovården. Dessutom föreslås statsandelarna höjas med 2,8 miljoner euro då det gäller utveckling av barnskydd och familjevård samt genomförandet av första skede av lagstiftningen om småbarnsfostran.

Statens ersättning till hälso- och sjukvårdsenheter för kostnader för läkar- och tandläkarutbildning föreslås höjas med 5,0 miljoner euro.

Till statsandelen för kommunernas kostnader för det grundläggande utkomststödet föreslås 29,3 miljoner euro mer än år 2010. Lagen om grundläggande utkomststöd föreslås ändras så att utkomststödets grunddel kan sänkas förutom för den som nekar till arbete eller arbetskraftspolitiska åtgärder även på basen av nekande till utbildning. Sänkning av utkomststöd för att en person under 25 år nekat till utbildning förutsätter att arbetskraftsmyndigheterna tagit ett beslut om arbetsmarknadsstödets karens. Förslaget bedöms sänka utkomststödsutgifterna med 2 miljoner euro i året.

För genomförande av ett nationellt elektroniskt patientuppgiftsarkiv och det elektroniska receptet samt utvecklingen av socialvårdens elektroniska dokumentförvaltning föreslås 20,3 miljoner euro, varav 3,9 miljoner euro riktas till utvecklingen av en elektronisk certifikattjänst.

För utveckling och tryggande av social- och hälsovårdstjänster för rombefolkningen enligt linjedragningar i det rompolitiska programmet föreslås ett statsbidrag på 0,6 miljoner euro.

Bostadsstöd och barnbidrag

För familje- och boendekostnader samt vissa tjänster föreslås 2,40 miljarder euro m.a.o. nästan 96 miljoner euro mer än i 2010 års budget. Den största ökningen - 55,9 miljoner euro - orsakas av ökningen av utgifterna för bostadsstödet. När det gäller barnbidragsutgifterna orsakar indexbindningen en ökning på 7,1 miljoner euro. Minskningen av antalet barn som har rätt till barnbidrag orsakar dock en 1,8 miljoner euros minskning i anslaget. 

Ökning av anslag till Somla

För att avhjälpa anhopningen av ärenden vid besvärsnämnden för social trygghet (Somla) och för att förkorta behandlingstiderna föreslås ett tillägg av anslag till nämnden med 0,9 miljoner euro från nivån år 2010. Dessutom föreslår SHM att ändringsansökan ska göras klarare genom att från 1.3.2011 överföra besvärsärenden som gäller invalidpensioner enligt folkpensionslagen från Somla till besvärsnämnden för arbetspensionsärenden (TELK). Man uppskattar att antalet besvär som ska överföras årligen uppgår till ca 2 800. Reformen ökar Folkpensionsanstaltens verksamhetsutgifter med 0,5 miljoner euro nästa år.   

Andra förslag

I anslutning till kommun- och servicestrukturreformen överförs ordnandet av tolkningsservice för svårt handikappade till Folkpensionsanstalten från 1.9.2010. Det uppskattas att behovet av anslag för tolkningstjänster år 2011 är 19,2 miljoner euro.

Till sjukvårdsdistrikten föreslår man 2,2 miljoner euro för kostnader för regionala förebyggande åtgärder mot smittsamma sjukdomar och för beredskap inför pandemi.

Lantbruksföretagarnas avbytarverksamhet föreslås utvecklas så att man tar i bruk gårdsvis introduktion för avbytarna samt gör upp tjänsteplaner. Därtill gör man det lättare för hästföretagare att erhålla semester. Dessa förändringar ökar behovet av anslag för lantbruksföretagarnas avbytarservice med sammanlagt 2,4 miljoner euro.

För krigsinvalider som bor i Sverige föreslås att kostnader för kommunal öppenservice som ges i hemmen ska ersättas från och med början av nästa år. Reformen ökar behovet av anslag med 0,2 miljoner euro. För stödande av veteranerna föreslås sammanlagt 341,2 miljoner euro.

För mer information

Statssekreterare Eeva Kuuskoski, tfn (09) 160 74099 (allmänna frågor)
Statssekreterare Vesa Rantahalvari, tfn (09) 160 73165 (allmänna frågor)
Specialmedarbetare Hanna-Maija Kause, tfn (09) 160 73754 (allmänna frågor)
Specialmedarbetare Anna Manner-Raappana, tfn (09) 160 74157 (allmänna frågor)
Kanslichef Kari Välimäki tfn (09) 160 73763 (allmänna frågor)
Avdelningschef Raimo Ikonen, tfn (09) 160 73194 (allmänna frågor)
Biträdande avdelningschef Mikko Staff, tfn (09) 160 73791 (budgeten)
Ekonomiplaneringschef Arto Mynttinen, tfn (09) 160 73817 (ämbetsverk och inrättningar)
Konsultativ tjänsteman Arto Salmela, tfn (09) 160 74430 (kommunernas statsandelar)
Finanssekreterare Taimi Saloheimo, tfn (09) 160 73122 (socialförsäkring, utkomstsskydd)
Konsultativ tjänsteman Minna Liuttu, tfn (09) 160 74423 (socialförsäkring)
Överinspektör Niina Kiviaho, tfn (09) 160 73869 (socialförsäkring)
Äldre regeringssekreterare Juha Rossi, tfn (09) 160 73866 (pensioner)
Direktör Anja Kairisalo, tfn (09) 160 74411 (sjukförsäkring)
Överinspektör Anneli Sollo, tfn (09) 160 73910 (utkomstskydd för arbetslösa)
Direktör Taru Koivisto, tfn (09) 160 73166 (hälsofrågor)
Finanssekreterare Tuula Karhu, tfn (09) 160 74354 (hälsofrågor)
Biträdande avdelningschef Reijo Väärälä, tfn (09) 160 73773 (familje- och socialärenden)
Avdelningschef Aino-Inkeri Hansson, tfn (09) 160 73760 (främjande av välfärd och hälsa, statsbidrag)
Biträdande avdelningschef Olli Kerola, tfn (09) 160 73859 (främjande av välfärd och hälsa, statsbidrag)
Jämställdhetsråd Riitta Martikainen, tfn (09) 160 74458 (jämställdhetsärenden)

Sisältöteksti

Sisältöteksti

Sisältöteksti

Sisältöteksti

Sisältöteksti