Sisältöteksti

Sosiaali- ja terveysministeriö ja Terveyden ja hyvinvoinnin laitos (THL) tiedottavat

Suurkeittiöissä valmistetun ruoan olisi oltava laadukasta ja terveellistä. Ravitsemuksen laadun tulisi ohjata ruokapalveluiden ja elintarvikkeiden kilpailuttamista ja hankintaa: hinta ei saa yksin ratkaista, mitä ruokaa tarjotaan. Tuore julkaisu joukkoruokailun toimenpidesuosituksista tarjoaa käytännön työvälineen ravitsemuslaadun varmistamiseen.

Sosiaali- ja terveysministeriön nimeämän joukkoruokailun seuranta- ja kehittämistyöryhmän toimenpidesuositus sisältää ehdotuksia laadukkaiden ruokapalveluiden käytön tukemiseen, saatavuuden parantamiseen sekä palveluiden käytön ja ravitsemuslaadun seurantaan. Suositukset on suunnattu valtion- ja kunnallishallinnon päättäjille ja muille toimijoille eri hallinnonaloilla, työterveyshuollolle, työmarkkinaosapuolille, järjestöille, oppilaitoksille sekä julkisella ja yksityisellä ruokapalvelualalla toimiville.

Terveyttä aterioista

Suomessa syödään päivittäin yli 2 miljoonaa suurkeittiön valmistamaa ateriaa. Näitä aterioita tarjotaan mm. päiväkodeissa, kouluissa ja muissa oppilaitoksissa sekä henkilöstöravintoloissa, varuskunnissa, sairaaloissa ja vanhainkodeissa.
"Terveyttä ja hyvinvointia edistävä ruoka on investointi tulevaisuuteen. Joukkoruokailun kehittäminen ja seuranta ovat keskeinen osa suomalaista ravitsemus- ja terveyspolitiikkaa", painottaa Terveyden edistämisen politiikkaohjelman johtaja Maija Perho. "Joukkoruokailu ohjaa osin ruoan valintaa ja ruokamieltymyksiä, mikä voi edistää terveellisempiä ruokailutottumuksia", hän jatkaa.

Ruokapalvelun valmistama lounas on monelle päivän ainoa lämmin ateria, joten sen merkitys ravinnonsaannissa ja terveyden ylläpitämisessä on suuri. Säännöllisesti toistuvana lounasruoka ohjaa ruokatottumuksia sekä ravitsemuskasvatusta. Ravitsemuslaatuun panostava ateriajärjestelmä kuuluu osaksi terveyttä edistävää ympäristöä.

Laatu kilpailutuskriteeriksi, seurantaan järjestelmällisyyttä

Suositusten mukaan ravitsemuslaatu on nostettava ehdottomaksi valintakriteeriksi julkisten ruokapalveluiden hankinnassa. Hinta ei saa syrjäyttää laatua hankinnoissa. Kriteereissä on huomioitu erityisesti rasvan, suolan ja kuidun määrä sekä rasvan laatu. Suositukset sisältävät myös ateriakokonaisuuden osien tarjonnan, ateriakierron, kuluttajien opastamisen sekä kriteerien toteutumisen varmistamisen.

Lisäksi suosituksessa todetaan, että laadukkaiden aterioiden tarjontaa ja työpaikkaruokailua tulisi tukea verotuksellisin keinoin. Henkilöstöruokailun tukijärjestelmän kehittämisessä olisi suosittava terveellisiä vaihtoehtoja. Kuluttajalla pitäisi jatkossa olla mahdollisuus edullisempaan ruokailuun toimipisteissä, jotka ovat sitoutuneet ravitsemuskriteerit täyttävien aterioiden tarjontaan.

Tieto joukkoruokailussa tarjottavan ruoan laadusta ja määrästä sekä palvelujen käyttäjistä ja käytön esteistä on välttämätöntä joukkoruokailun kehittämiseksi ja terveyspoliittisen päätöksenteon tueksi. Terveyden ja hyvinvoinnin laitos (THL) seuraa väestön hyvinvointia ja terveyttä erilaisilla väestötutkimuksilla. Näistä tutkimuksista voidaan koota tietoja myös ruokapalveluiden käytöstä. Maastamme puuttuvat vielä kattavat seurantajärjestelmät, ja menetelmät tarjotun ruoan ravitsemuslaadun arvioimiseksi ovat edelleen kehitteillä.

Lisätietoja

neuvotteleva virkamies, Marjaana Lahti-Koski, STM, p. 09 160 74035, etunimi.sukunimi@stm.fi
erikoistutkija Ritva Prättälä, THL, 020 610 8631, etunimi.sukunimi@thl.fi

Sisältöteksti

Mat som framställts i storkök borde vara kvalitativ och sund. Konkurrensutsättning och anskaffning av mattjänster och livsmedel borde styras av näringens kvalitet: priset får inte ensamt avgöra vilken mat som erbjuds. En färsk åtgärdsrekommendation för massbespisning erbjuder praktiska redskap för säkerställande av näringskvaliteten.

Åtgärdesrekommendationen från den av social- och hälsovårdsministeriet utnämnda uppföljnings- och utvecklingsarbetsgruppen för massbespisning innehåller förslag till stöd för användning av kvalitativa mattjänster, förbättring av tillgången samt uppföljning av tjänsternas användning och näringskvaliteten. Rekommendationerna riktas till stats- och kommunalförvaltningens beslutsfattare och andra aktörer inom olika förvaltningsområden, till arbetshälsovården, arbetsmarknadsparter, organisationer, läroverk samt till aktörer inom den offentliga och privata matservicebranschen.

Hälsa via måltiden

I Finland äts dagligen över 2 miljoner måltider som framställts i storkök. Dessa måltider serveras bl.a. i daghem, skolor och andra läroverk samt i personalrestauranger, garnisoner, sjukhus och ålderdomshem.

"Mat som befrämjar hälsa och välmående är en investering för framtiden. Utveckling och uppföljning av massbespisning är en central del av den finländska närings- och hälsopolitiken", betonar programdirektör för Politikprogrammet för hälsofrämjande Maija Perho. "Massbespisningen styr till en del valet av mat och preferenserna av mat, vilket kan främja hälsosammare matvanor", fortsätter hon.

Lunch som beretts på ett matserviceställe är för många dagens enda varma måltid. Därför är dess betydelse som näringstillförsel och upprätthållare av hälsa stor. Som regelbundet återkommande styr lunchmaten matvanorna och näringsuppfostran. Ett måltidssystem i vilket det satsas på näringskvalitet utgör en del av miljön för främjande av hälsa.

Kvalitet blir konkurrensfaktor, systematik i uppföljningen

Enligt rekommendationerna bör näringskvalitet absolut lyftas fram som urvalskriterium då offentliga mattjänster anskaffas. Vid anskaffningen får priset inte undantränga kvaliteten. I kriterierna har man speciellt uppmärksammat mängden fett, salt och fiber samt kvaliteten på fettet. Rekommendationerna innehåller också råd om utbudet, om hur ofta måltiderna får återkomma och handledning för konsumenterna i de olika delarna av en måltidshelhet. I rekommendationerna ges även råd om hur kriterierna ska uppfyllas.  

Dessutom konstaterar man i rekommendationen, att utbudet av kvalitativa måltider och arbetsplatsbespisning borde stödas med skattemedel. Då man utvecklar stödsystem för personalbespisning borde man rekommendera hälsosamma alternativ. Konsumenten borde i fortsättningen ha möjlighet till förmånligare måltider vid matställen som har förbundit sig att servera måltider som uppfyller nräingskriterierna.

Information om kvaliteten och mängden på maten som serveras i massbespisningen samt om tjänsternas användare och hinder för användningen är nödvändig för utvecklingen av massbespisningen och som stöd för det hälsopolitiska beslutsfattandet. Institutet för hälsa och välfärd (THL) följer upp befolkningens välbefinnande och hälsa med olika befolkningsundersökningar. Via dessa undersökningar kan man också samla uppgifter om användningen av mattjänster. Det saknas ännu täckande uppföljningssystem i vårt land, och metoder för utvärdering av den serverade matens näringskvalitet är ännu under utveckling.     

Detta är en översättning av det finskspråkiga pressmeddelandet som publicerades den 29.4.2010 .

Ytterligare information

konsultativ tjänsteman, Marjaana Lahti-Koski, SHM, tfn 09 160 74035, fornamn.efternamn@stm.fi
specialforskare Ritva Prättälä, THL, 020 610 8631, fornamn.efternamn@thl.fi

Sisältöteksti

Sisältöteksti

Sisältöteksti

Sisältöteksti

Sisältöteksti