Sikainfluenssaepidemian huippu on ohi koko maassa ja terveydenhuollon epidemiasta aiheutuva kuormitus on rokotuksia lukuun ottamatta palautunut lähes normaaliksi. Tartuntoja esiintyy kuitenkin vielä kevääseen saakka ja sikainfluenssan aiheuttama toinen epidemia-aalto on todennäköinen jo kevään kuluessa, jos rokotuskattavuus jää alhaiseksi. Sikainfluenssarokotuksen ottamista suositellaan edelleen.

Suomessa on jaettu 1 716 000 rokoteannosta. Tällä hetkellä rokotetaan koululaisia, nuoria aikuisia ja varusmiehiä. Yli 64-vuotiaiden perustautinsa vuoksi riskiryhmiin kuuluvien rokotukset ovat usein paikoin jo alkaneet. Yli 24-vuotiaiden perusterveiden henkilöiden rokotukset alkavat ensi vuoden puolella.

Rokotteita tulee Suomeen noin 250 000 - 300 000 annosta viikossa. Kaikki 5,3 miljoonaa rokoteannosta ovat saapuneet maahan maaliskuuhun 2010 mennessä.

Kunnat vastaavat rokotusten järjestämisestä, mutta työnantajat voivat rokotuttaa työntekijänsä myös työterveyshuollossa. Työterveyshuolto ja kunta sopivat näiltä osin rokotusjärjestelystä.

Sikainfluenssarokotteen tavallisin haittavaikutus pistosalueen paikallisreaktio

Terveyden ja hyvinvoinnin laitos on saanut 314 ilmoitusta influenssa A(H1N1)v- eli sikainfluenssarokotuksen epäillystä haittavaikutuksista. Haittavaikutusten kirjo ja yleisyys vastaavat yleisesti influenssarokotteilla todettuja haittavaikutuksia, eivätkä ne anna aihetta epäillä rokotteen turvallisuutta.

Tavallisimpia haittaa aiheuttaneita oireita olivat pistosalueen paikallisreaktio, kuumeen nousu ja huonovointisuus. Joukossa oli myös useita allergistyyppisiä reaktioita kuten nokkosihottumia tai suun ja nielun alueen tuntemuksia sekä hengitystieoireita. Rokotuksen jälkeinen haitta ei välttämättä tarkoita, että rokotus olisi sen aiheuttanut.

Vakavat oireet ovat hyvin harvinaisia. Tähän mennessä kaksikymmentä sairastapausta on luokiteltu vakaviksi yli yön kestäneen sairaalaseurannan vuoksi. Suurimmalla osalla heistä oli ohimeneviä allergiatyyppisiä oireita kuten hengenahdistusta, erilaisia iho-oireita tai yleisoireita. Sairastuneista kolmella oli äkillistä hoitoa vaativa allerginen reaktio eli anafylaksia. Näillä henkilöillä oli lisäksi muu allergia tai astma, mutta ei kananmuna-allergiaa. Myös yksi 13 vuorokauden kuluttua rokotuksesta tapahtunut kuolema on raportoitu, mutta rokotuksen ei katsota aiheuttaneen kuolemaa.

Raskaana olevat ovat saaneet myös tavanomaisia yleisoireita, jotka eivät ole vaikuttaneet raskauden kulkuun. Neljä ilmoitettua alkuraskauden keskenmenoa on ajallisesti liittynyt rokotuksiin. Lisäksi yksi 23. viikolla oleva raskaus päättyi neljä vuorokautta äidin rokotuksen jälkeen ennenaikaiseen synnytykseen ja vastasyntynyt menehtyi pian synnytyksen jälkeen. Noin 10 000 raskautta keskeytyy Suomessa spontaanisti joka vuosi. Keskimäärin 3/1000:sta raskaana olevasta saa keskenmenon viikon kuluessa sikainfluenssarokotuksesta pelkän ajallisen yhteensattuman vuoksi.

Influenssaan tautina sekä aikaisempiin influenssarokotuksiin on ajoittain yhdistetty erilaisia tulehduksellisia hermo-oireita. Kahden viikon kuluessa sikainfluenssarokotuksesta ilmenneistä hermo-oireista on raportoitu yksi Guillain-Barrén syndrooman oirekuvan uusiminen, neljä kasvohermohalvausta ja kolme mahdollista kuulohermosta johtuvaa toispuoleista kuulon alenemaa. Näiden oireiden ilmaantuvuus ei poikkea niiden normaalista ilmaantuvuudesta väestössä.

Allergia-asiantuntijat: Pandemrix-rokote turvallinen myös kananmuna-allergisille

Suomalaisten allergia-asiantuntijoiden mukaan Suomessa käytetty Pandemrix on turvallinen rokote myös kananmuna-allergisille. Tällä hetkellä suuri osa vaikeimmin kananmunalle allergisista riskiryhmiin kuuluvista lapsista (esim. astmalapset ) on saanut Pandemrix-rokotteen. Harvat allergiset reaktiot on voitu hoitaa helposti. Pandemrix-rokotteessa on häviävän pieniä jäämiä kananmunan valkuaisen proteiinia. Suomessa suositellaan allergikkojen rokottamista Terveyden ja hyvinvoinnin laitoksen ohjeen mukaisesti.

Lisätietoja

Johtaja Tapani Melkas, STM, p. (09) 160 73886
Ylijohtaja Juhani Eskola, THL, p. 020 610 6006
Ylilääkäri Terhi Kilpi, THL, p. 020 610 8678
Erikoistutkija Rose-Marie Ölander, THL, p. 020 610 8328 (rokotteiden jakelu)
Vastaava ylilääkäri Mika Mäkelä, HYKS Iho- ja allergiasairaala, p. (09) 471 86305 (allergisten  rokottaminen)

Social- och hälsovårdsministeriet och Institutet för hälsa och välfärd informerar  

Svininfluensan har passerat sin kulmen i hela landet och belastningen på grund av epidemin inom hälsovården har nästan återgått till det normala, med undantag av vaccineringarna. Smittor kommer ändå att förekomma fram till våren och en andra epidemivåg är sannolik redan under vårens lopp om omfattningen av vaccineringarna blir låg. Myndigheterna rekommenderar fortfarande att finländarna vaccinerar sig.

I Finland har man delat ut 1 716 000 vaccindoser. För tillfället vaccineras skolelever, unga vuxna och beväringar. På många håll har man även börjat vaccinera över 46-åringar som på grund av en grundsjukdom hör till riskgruppen. På nästa års sida börjar vaccineringarna av över 24-åriga friska personer.

Omkring 250 000 - 300 000 doser vaccin anländer till Finland varje vecka. Alla 5,3 miljoner vaccindoser har anlänt till vårt land före mars 2010.

Kommunerna svarar för ordnandet av vaccineringen men arbetstagarna kan även låta vaccinera arbetstagarna inom företagshälsovården. I dylika fall kommer företagshälsovården och kommunen överens om vaccineringsarrangemangen.

Lokal reaktion vid injektionsstället vanligaste biverkningen av svininfluensavaccinet

Institutet för hälsa och välfärd har tagit emot 314 anmälningar om misstänkta biverkningar av influensa A(H1N1)v- alltså svininfluensavaccinet. De olika formerna och förekomsten av biverkningarna motsvarar generellt de biverkningar som har konstaterats orsakas av influensavaccin och det finns inte skäl att ifrågasätta vaccinets säkerhet.

De vanligaste biverkningarna har varit lokala reaktioner vid injektionsstället, feber och illamående. Andra symptom är allergiliknande reaktioner såsom nässelutslag eller förnimmelser i munnen och svalgen samt luftvägssymptom. Symptom som förekommer efter vaccineringen orsakas inte nödvändigtvis av vaccinet.

Allvarliga symptom är mycket sällsynta. Hittills har tjugo sjukdomsfall klassificerats som allvarliga på grund av att personerna har tagits in för observation över natten på sjukhus. Största delen av dessa personer hade övergående allergiliknande symptom såsom andningssvårigheter, olika hudsymptom eller allmänna symptom. Av de insjuknade har tre drabbats av en allergisk reaktion som krävde omedelbar vård, det vill säga en anafylaktisk chock. Dessa personer hade dessutom annan allergi eller astma men inte äggallergi. Det har också rapporterats om ett dödsfall 13 dygn efter vaccineringen men man anser inte att vaccineringen var orsaken till dödsfallet.

Gravida kvinnor har också drabbats av vanliga allmänsymptom som inte har påverkat graviditeten. Fyra rapporterade missfall i början av graviditeten har tidsmässigt sammanhängt med vaccineringen. Dessutom slutade en graviditet i 23:e veckan i en för tidig födsel fyra dygn efter att mamman fått vaccin och den nyfödde dog snabbt efter födseln. I Finland avbryts omkring 10 000 graviditeter spontant varje år. I medeltal drabbas 3/1000 gravida kvinnor av missfall en vecka efter att kvinnan fått svininfluensavaccin enbart på grund av ett tidsmässigt sammanträffande.

Tidvis har man sammankopplat olika inflammatoriska nervsymptom med influensan som sjukdom och tidigare influensavaccin. Av de nervsymptom som har uppstått två veckor efter svininfluensavaccinering har det rapporterats om ett fall där symptombilden för Guillain-Barré syndrom har förnyats, fyra fall av förlamning av ansiktsnerven och tre eventuella fall av ensidig hörselnedsättning som möjligtvis beror på hörselnerven. Förekomsten av dessa symptom avviker inte från den normala förekomsten bland befolkningen.

Allergiexperterna: Vaccinet Pandemirix säkert också för äggallergiker

Enligt finländska allergiexeperter är vaccinet Pandemirix som används i Finland säkert också för personer med äggallergi. För tillfället har en stor del av barn som har en svår from av äggallergi och hör till en riskgrupp (till exempel barn med astma) fått vaccinet Pandemirix. De få allergiska reaktioner som har uppstått har varit lätta att vårda. I vaccinet Pandemirix finns en försvinnande liten del rester av äggviteprotein. I Finland rekommenderar man att allergiker vaccineras i enlighet med instruktionerna från Institutet för hälsa och välfärd.

För mer information

direktör Tapani Melkas, SHM, tfn (09) 160 73886
överdirektör Juhani Eskola, THL, tfn 020 610 6006
överläkare Terhi Kilpi, THL, tfn 020 610 8678
specialforskare Rose-Marie Ölander, THL, tfn 020 610 8328 (distributionen av vaccin)
ansvarig överläkare Mika Mäkelä, HUCS hud- och allergisjukhus (vaccinering av allergiker), tfn (09) 471 86305