Työryhmä: Ammattikorkeakoululaisille samat terveyspalvelut kuin yliopisto-opiskelijoille
Opiskeluterveydenhuollon järjestämistä selvittänyt työryhmä ehdottaa, että ammattikorkeakoululaisten opiskeluterveydenhuolto järjestettäisiin YTHS-mallin mukaisesti. Toisen asteen ammatillisessa koulutuksessa opiskelevien opiskeluterveydenhuollon järjestämisestä vastaisi edelleen oppilaitoksen sijaintikunta. Työryhmä luovutti ehdotuksensa keskiviikkona 16. joulukuuta peruspalveluministeri Paula Risikolle.
Työryhmän mukaan ammattikorkeakouluopiskelijoiden opiskeluterveydenhuolto pitäisi ensisijaisesti järjestää samalla tavalla kuin yliopisto-opiskelijoiden terveydenhuolto on järjestetty. Tällöin ammattikorkeakouluopiskelijoiden palvelut toteutuisivat yhdenmukaisesti yliopisto-opiskelijoiden kanssa. Tämä edellyttäisi YTHS:n toiminnan laajentamista ammattikorkeakoulujen sijaintipaikkakunnille, muutoksia AMK-opiskelijoiden opiskeluterveydenhuollon rahoitustapaan, rahoitusosuuksien jatkoselvittämistä rahoittajaosapuolten kanssa, lainsäädännön tarkistamista rahoituksen osalta ja AMK-opiskelijoiden maksamaa terveydenhoitomaksua.
Toissijaisesti työryhmä ehdottaa ammattikorkeakouluopiskelijoiden palvelujen järjestämistä nykyisen käytännön mukaisesti oppilaitoksen sijaintikunnan järjestämänä (ns. sijaintikuntamalli). Työryhmä vahvistaisi kuitenkin opiskelijaterveydenhuollon rahoitusta. Sijaintikunnalle korvattaisiin nykyistä paremmin palveluista aiheutuvat kustannukset. Vieraspaikkakuntalaisten opiskelijoiden kotikunnat osallistuisivat palveluiden järjestämisestä aiheutuvien kustannusten rahoittamiseen.
Toiseen asteen ammatillisen koulutuksen opiskeluterveydenhuolto säilyisi ennallaan
Toisen asteen ammatillisissa oppilaitoksissa opiskelevien opiskeluterveydenhuolto säilyisi oppilaitoksen sijaintikunnan järjestämänä. Toisen asteen ammatillisen koulutuksen opiskeluterveydenhuollon rahoitusta uudistettaisiin samoin kuin ammattikorkeakouluopiskelijoiden oppilaitoksen sijaintikuntamallissa.
Rahoitusta uudistettava järjestämistavasta riippumatta
Työryhmän selvityksen mukaan opiskeluterveydenhuollon kustannukset olivat vuonna 2007 yhteensä 166 miljoonaa euroa (vuonna 2009 arviolta 180 miljoonaa euroa). Opiskelijaa kohden kustannukset olivat arviolta 322 euroa vuonna 2007 (349 euroa vuonna 2009).
Työryhmä arvioi, että opiskeluterveydenhuollon palveluiden (toinen aste ja ammattikorkeakoulu) rahoitusta tulisi joka tapauksessa lisätä työryhmän laskelmien mukaan yhteensä 29-35 miljoonaa euroa järjestämistavasta riippumatta, jotta toisen asteen ja korkea-asteen palvelujen taso vastaisi viime heinäkuussa voimaantullutta opiskeluterveydenhuoltoa koskevaa asetusta. Asetus ei ota kantaa järjestämistapaan, vaan sillä pyritään varmistamaan, että opiskeluterveydenhuollon palvelut ovat suunnitelmallisia ja tasoltaan yhtenäisiä.
Ammattikorkeakouluopiskelijoiden opiskeluterveydenhuollon järjestämisestä valtioneuvoston asetuksen edellyttämällä tavalla aiheutuu työryhmän laskelmien mukaan 12,9 miljoonan euron lisärahoitustarve. Jos AMK-opiskelijoiden palvelut tuotetaan YTHS-mallin mukaisesti, lisärahoitustarpeesta valtion osuus olisi noin 6,8 miljoonaa euroa, opiskelijoiden 4,0 miljoonaa euroa, Kelan sairaanhoitovakuutusrahaston vakuutettujen 9,2 miljoonaa euroa ja muun rahoituksen 0,3 miljoonaa euroa. Kuntien rahoitusosuus vähenisi noin 7,3 miljoonaa verrattuna nykyiseen rahoitustilanteeseen. Jos AMK-opiskelijoiden opiskeluterveydenhuolto järjestetään sijaintikuntamallin mukaisesti lisärahoitustarve olisi kunnilta noin 7,3 miljoonaa euroa, valtiolta 4,5 miljoonaa euroa ja opiskelijoilta 1,1 miljoonaa euroa.
Työryhmä painottaa opiskeluterveydenhuoltoa koskevan valtioneuvoston asetuksen toimeenpanon seuraamista ja palvelujen saatavuuden valvomista. Lisäksi työryhmä esittää kansallisen opiskeluterveydenhuollon tutkimus- ja kehittämistahon vastuutahon määrittämistä. Opiskeluterveydenhuollon kehittäminen edellyttää opiskelijoiden terveyden, hyvinvoinnin ja opiskelukyvyn tutkimusta, toimintamallien ja hyvien käytäntöjen kehittämistä, levittämistä käytäntöön sekä opiskeluterveydenhuollon ja opiskeluterveydenhuollon kustannusten seurantaa ja arviointia.
Lisätietoja:
neuvotteleva virkamies Maire Kolimaa, STM, puh. 09
160 74138
tutkija Timo Hujanen, THL, puh. 020 610 7656
(kustannukset)
Arbetsgrupp: Yrkeshögskolestuderande ska få samma hälsovårdstjänster som universitetsstuderande
Arbetsgruppen som har utrett ordnande av studerandehälsovården föreslår att hälsovården för yrkeshögskolestuderande ska ordnas på samma sätt som för universitetsstuderande, dvs. enligt SHVS (Studenternas hälsovårdsstiftelse)-modellen. Däremot ska den kommun där läroanstalten är belägen fortfarande ansvara för ordnandet av studerandehälsovård för studerande i yrkesutbildningen på andra stadiet. Arbetsgruppen överlämnade sitt förslag till omsorgsminister Paula Risikko onsdagen den 16 december.
Enligt arbetsgruppen ska studerandehälsovården för yrkeshögskolestuderande (YH-studerande) främst ordnas på samma sätt som den ordnas för universitetsstuderande, dvs. tjänster för studerande vid yrkeshögskolor tillhandahålls på samma sätt som för studerande vid universitet. Detta förutsätter att Studenternas hälsovårdsstiftelses verksamhet utvidgas till de orter där yrkeshögskolor finns, ändringar i sättet att finansiera studerandehälsovården för YH-studerande, utredning av finansieringsandelarna med finansieringsparterna och revidering av lagstiftningen i fråga om finansieringen samt bestämmande av den hälsovårdsavgift som YH-studerandena ska betala.
Arbetsgruppen föreslår i andra hand att tjänsterna för YH-studerande ska ordnas enligt nuvarande praxis så att de ordnas av den kommun där läroanstalten är belägen. Arbetsgruppen vill i alla fall stärka finansieringen av studerandehälsovården. Den kommun där läroanstalten finns ska enligt förslaget ersättas bättre än i dag för de kostnader som föranleds av tjänsterna. Hemkommunerna för studerande från andra orter ska delta i att täcka kostnaderna för ordnandet av tjänsterna.
Studerandehälsovården för studerande i yrkesutbildning på andra stadiet ska förbli oförändrad
Studerandehälsovården för dem som studerar i yrkesutbildningen på andra stadiet ska enligt förslaget fortfarande ordnas av den kommun där läroanstalten finns. Finansieringen av studerandehälsovården för studerande i yrkesutbildningen på andra stadiet ska också reformeras på samma sätt som i modellen enligt vilken den kommun där läroanstalten är belägen ska finansiera hälsovården.
Finansieringen ska reformeras oberoende av sättet att ordna hälsovården
Enligt arbetsgruppens utredning uppgick kostnaderna för studerandehälsovården år 2007 till sammanlagt 166 miljoner euro (uppskattningsvis 180 miljoner euro år 2009). Kostnaderna per student var uppskattningsvis 322 euro år 2007 (349 euro år 2009).
Arbetsgruppen beräknar att finansieringen för tjänsterna inom studerandehälsovård (andra stadiet och yrkeshögskola) behöver ökas med sammanlagt 29-35 miljoner euro, oberoende av sättet att ordna hälsovården, för att nivån på tjänsterna för andra stadiet och högskolenivån ska överensstämma med bestämmelserna i den förordning som trädde i kraft i juli 2009. Förordningen tar inte ställning till organisationsformen utan syftet är att säkerställa att tjänsterna inom studerandehälsovården är planmässiga och enhetliga.
Om tjänsterna för YH-studerande produceras på sätt som krävs i statsrådets förordning, kommer detta att medföra behov av tilläggsfinansiering upp till 12,9 miljoner euro enligt arbetsgruppens beräkningar. Om hälsovården för YH-studerande ordnas enligt SHVS-modellen skulle statens andel av tilläggsfinansieringen vara ungefär 6,8 miljoner euro, studerandenas 4,0 miljoner euro, de försäkrades i FPA:s sjukvårdsförsäkringsfond 9,2 miljoner euro, och övriga finansieringskällors 0,3 miljoner euro. Kommunernas finansieringsandel skulle minska med ca 7,3 miljoner euro jämfört med den nuvarande finansieringen. Om hälsovården för YH-studerande ordnas enligt modellen att den kommun där läroanstalten finns ordnar tjänsterna skulle kommunens tilläggsfinansieringsandel vara ungefär 7,3 miljoner euro, statens andel 4,5 miljoner euro och studerandenas 1,1 miljoner euro.
Arbetsgruppen betonar vikten av att följa upp verkställigheten av statsrådets förordning om studerandehälsovård och övervaka tillgången till tjänster. Därutöver föreslår arbetsgruppen att en nationell ansvarsinstans ska fastställas för forsknings- och utvecklingsverksamhet inom studerandehälsovården. För att studerandehälsovården ska kunna utvecklas behöver man utveckla forskningen kring studerandenas hälsa, välbefinnande och förmåga att studera samt goda verksamhetsmodeller och rutiner, sprida dem i praktiken samt följa upp studerandehälsovården och kostnaderna för denna.
För mer information
Maire Kolimaa, konsultativ tjänsteman, social- och
hälsovårdsministeriet,
tfn (09) 160 74138
Timo Hujanen, forskare, Institutet för hälsa och välfärd,
tfn 020 610 7656 (kostnader)
