STM ja THL muistuttavat kuntia rokotuskäytännöstä
Influenssa A(H1N1)v -rokotusjärjestyksen tarkoituksena on, että sikainfluenssan vaikeille tautimuodoille altteimmat väestöryhmät saadaan rokotettua ensin ja että rokotukset saadaan toteutettua mahdollisimman nopeasti. STM ja THL muistuttavat, että järjestys on sitova eikä siitä saa tehdä poikkeuksia.
Tässä epidemian vaiheessa rokottamalla erityisiä ryhmiä, kuten kouluja ja päiväkoteja, ei voida hidastaa epidemian etenemistä. Suurin osa vakavista taudeista esiintyy pitkäaikaissairauksia sairastavissa ryhmissä. Rokottamisen tarkoituksena on maksimaalisesti vaikuttaa vakavien tautien vähentämiseksi. Koska kyseessä on kilpajuoksu epidemian etenemisen ja rokotusten välillä, suuren riskin ryhmien rokottamista ei pidä viivyttää rokottamalla muita ryhmiä.
Valtaosalla sairastuneista tauti muistuttaa tavallista kausi-influenssaa.
Rokotusjärjestyksestä päätetty valtioneuvoston asetuksella
Rokotusjärjestyksestä on päätetty valtioneuvoston asetuksella. Päätös on tehty lääketieteellisen ja epidemiologisen tiedon perusteella. Ehdotus valmisteltiin Kansallisessa rokotusasiantuntijaryhmässä ja tartuntatautien neuvottelukunta sekä valtakunnallinen sosiaali- ja terveysalan eettinen neuvottelukunta ovat antaneet rokotusjärjestystä puoltavan lausunnon.
Järjestyksestä päättäminen oli tarpeen, koska rokotetta saadaan maahan erissä, ja rokotusten toteuttaminen vie useita kuukausia. Asetuksessa määrätty järjestys on ehdottomasti kuntia sitova eikä rokotetta tule antaa muille kuin asetuksessa määrätyille ryhmille. Kun yksi kohderyhmä on saatu pääosin rokotettua, on siirryttävä rokottamaan mahdollisimman nopeasti seuraavaa ryhmää, tarvittaessa rokottaen päällekkäin kahta kohderyhmää.
Lääninhallitukset seuraavat rokotusjärjestyksen noudattamista.
Kunnilla rokotusten järjestämis- ja tiedotusvastuu
Kunnat järjestävät rokotukset ja tiedottavat väestölle rokotusten ajankohdista ja paikoista sekä siitä, kuka rokotetta milloinkin saa. Tällä hetkellä kuntien rokotukset menevät melko tasatahtia, mutta joitakin poikkeamiakin on. Rokotusajankohtien poikkeamat riippuvat esimerkiksi siitä, kuinka paljon riskiryhmiin kuuluvia henkilöitä kunnassa asuu ja kuinka aktiivisesti rokotuksiin hakeudutaan.
Rokotusten tarkoista ajankohdista viestimisessä on ollut haasteita. Niin rokotteiden jakelun kuin niistä tiedottamisenkin ongelma on, että rokotetta saadaan erissä ja tarkat rokotemäärät saadaan THL:ssa ja kunnissa tietää vain muutamaa päivää ennen rokotteiden saapumista. Rokotuksista tiedottamisessa on kunnissa käytettävä useita kanavia ja rokotusajankohtien löytyminen esimerkiksi kunnan verkkopalvelusta on tehtävä mahdollisimman helpoksi.
THL antaa asiantuntijatukea kunnille. Rokotuksia koskeva ohjeistus on kuntien saatavilla THL:n kotisivulla.
Rokotteita toimitetaan Suomeen niin nopeasti kuin mahdollista
Suomeen on toimitettu tällä hetkellä noin 600 000 annosta rokotetta ja rokotteita saapuu noin 200 000 annosta viikossa. Jo viime keväänä ennakkoon tilatut rokotteet toimitetaan Suomeen ja edelleen kuntiin niin nopeasti kuin se on mahdollista.
Monin paikoin rokotetaan raskaana olevia ja jo pitkäaikaissairaita riskiryhmiä. Kuuden kuukauden ikäisten ja vanhempien lasten rokotukset käynnistyvät näiden jälkeen.
Lisätietoja
Tutkimusprofessori Petri Ruutu, THL, puh. 020 610 8670
Lääkintöneuvos Merja Saarinen, STM, puh. 09 160 74030
Johtaja Tapani Melkas, STM, puh. 09 160 73886
Ylilääkäri Terhi Kilpi, THL, puh. 020 610 8678
Erikoistutkija Tuija Leino, THL, puh. 020 610 8787
Erikoistutkija Rose-Marie Ölander, THL, puh. 020 610 8328
(rokotteiden jakelu)
SHM och THL påminner kommunerna om praxis vid vaccinering
Syftet med vaccinationsordningen för influensa A(H1N1)v är att de mest utsatta befolkningsgrupperna för allvarliga former av svininfluensa ska vaccineras först och att vaccineringen kan genomföras så snabbt som möjligt. Social- och hälsovårdsministeriet (SHM) och Institutet för hälsa och välfärd (THL) påminner om att ordningen är bindande och inga avvikelser får göras från den.
I detta skede av epidemin kan man inte fördröja epidemin genom att vaccinera särskilda grupper såsom skolelever och daghemsbarn. De flesta allvarliga sjukdomarna förekommer i grupper av långtidssjuka. Avsikten med vaccinering är att maximalt minska antalet allvarliga sjukdomar. Eftersom det är fråga om en kapplöpning mellan epidemins spridning och vaccinering bör man inte försena vaccinationen av de mest sårbara grupperna genom att vaccinera andra grupper.
Hos de flesta som insjuknat liknar sjukdomen en vanlig säsongsinfluensa.
Vaccinationsordningen bestäms genom statsrådets förordning
Vaccinationsordningen bestäms genom statsrådets förordning. Beslutet bygger på medicinsk och epidemiologisk kunskap. Förslaget bereddes i nationella expertgruppen för vaccinationsfrågor; delegationen för smittsamma sjukdomar samt riksomfattande etiska delegationen inom hälso- och sjukvården har förordat vaccinationsordningen.
Det var nödvändigt att besluta om vaccinationsordningen eftersom Finland får vaccinet i små omgångar och det tar flera månader att genomföra vaccinationerna. Den genom förordningen fastställda ordningen är absolut bindande för kommunerna och vaccin ska inte ges till andra än de i förordningen bestämda grupperna. Efter att nästan samtliga i en målgrupp har vaccinerats ska man så snabbt som möjligt vaccinera nästa grupp, vid behov två målgrupper samtidigt.
Länsstyrelserna övervakar att vaccinationsordningen följs.
Kommunerna har ansvaret för att ordna och informera om vaccinationer
Kommunerna ordnar vaccinationerna och informerar befolkningen om tider och platser för vaccinationerna och vem som omfattas vid respektive tillfälle. För närvarande är vaccinationerna relativt jämnt fördelade, men avvikelser förekommer också. Avvikelser i fråga om tidpunkten för vaccination beror till exempel på hur många personer i kommunen som hör till riskgruppen och hur aktiva människorna är när det gäller att låta sig vaccineras.
Att informera om exakta tider för vaccinationer är utmanande. Ett problem vid både distribution av och information om vaccinet är att vaccinet fås i omgångar och Institutet för hälsa och välfärd och kommunerna vet om den exakta mängden vaccin bara ett par dagar innan vaccinet anländer. Kommunerna måste använda sig av flera kanaler när de informerar om vaccinationer och de måste göra det så lätt som möjligt för invånarna att hitta tiderna för vaccinationer i till exempel kommunens webbtjänst.
Institutet för hälsa och välfärd erbjuder sakkunnigstöd för kommunerna. Förhållningsregler för kommunerna om vaccineringen finns på institutets webbplats.
Vaccin levereras till Finland så snabbt som möjligt.
För närvarande har runt 600 000 doser vaccin levererats till Finland och antalet doser som nu levereras uppgår till 200 000 per vecka. Vaccin som beställdes redan i våras levereras till Finland och vidare till kommunerna så snabbt som läget tillåter.
På flera platser vaccineras gravida kvinnor och riskgrupper såsom långtidssjuka. Därefter startar vaccinationerna av sex månader gamla barn och äldre barn.
Mer information
Forskningsprofessor Petri Ruutu, THL, tfn 020 610 8670
Medicinalråd Merja Saarinen, SHM, tfn 09 160 74030
Direktör Tapani Melkas, SHM, tfn 09 160 73886
Överläkare Terhi Kilpi, THL, tfn 020 610 8678
Specialforskare Tuija Leino, THL, tfn 020 610 8787
Specialforskare Rose-Marie Ölander, THL, tfn 020 610 8328
(distribution av vaccin)
