”Tuore tasa-arvobarometri osoittaa, että moni asia tasa-arvon saralla on parantunut. Toisaalta barometrissa nousee esiin myös hyvin huolestuttavia asioita. Emme voi olla muuta kun huolestuneita siitä, että koulutetut naiset kokevat jopa useammin kuin seitsemän vuotta sitten, että sukupuolesta on haittaa uralla etenemisessä” tasa-arvoasioista vastaava valtiosihteeri Carl Haglund totesi keskiviikkona 25. marraskuuta tasa-arvobarometrin julkistamistilaisuudessa Helsingissä.

”Onneksi hallituksemme on määrätietoisesti vienyt eteenpäin Samapalkkaisuusohjelmaa. Vuoden 2008 tasa-arvobarometri osoittaa, että ohjelma on tärkeämpi kuin koskaan”, Haglund totesi.

Miesten asema parempi kuin naisten

Miesten asemaa yhteiskunnassa pidetään edelleen parempana kuin naisten. Enemmistö suomalaisista uskoo, että yritykset ja talouselämä hyötyisivät siitä, jos johtopaikoilla olisi nykyistä enemmän naisia. Miehistä aikaisempaa useampi on tätä mieltä. Suurin osa miehistä ja naisista kannattaa perhevapaista koituvien työnantajakustannusten tasaamista nais- ja miesvaltaisten alojen kesken. Muun muassa nämä asiat käyvät ilmi uudesta tasa-arvobarometristä, jonka laatimisesta vastasi yliaktuaari Tarja Nieminen Tilastokeskuksesta.

Ensimmäinen tasa-arvobarometri julkaistiin kymmenen vuotta sitten ja tämä barometri on järjestyksessä neljäs. Tasa-arvobarometri tarkastelee sukupuolten tasa-arvoon liittyviä arvioita ja asenteita sekä kokemuksia tasa-arvon toteutumisesta työelämässä ja perhepiirissä.

Sukupuoli haittaa koulutettujen naisten uralla etenemistä

Suurin osa naispalkansaajista ja selkeä enemmistö miespalkansaajista ei koe sukupuolestaan haittaa nykyisessä työssään. Mutta selkeä muutos on havaittavissa korkea-asteen koulutuksen saaneiden naisten kokemuksissa. Vuonna 2001 naisista 26 prosenttia koki sukupuolestaan olevan haittaa palkkauksessa. Vuonna 2008 näin koki jo 39 prosenttia. Koulutetut naiset kokevat myös muita naisia enemmän sukupuolesta olevan haittaa uralla etenemisessä.

Mies perheen elättäjänä on väistyvä asenne

Entistä harvempi on sitä mieltä, että miehellä on ensisijainen vastuu perheen toimeentulosta. Miehet ovat naisia useammin sitä mieltä, että vastuu kuuluu miehelle. Asennetasolla barometri kertoo ”mies perheenelättäjänä” -mallin murenemisesta. Sen kannatus on vähentynyt selvästi kymmenen vuoden aikana. Malli on korvautumassa ajatuksella miehestä tasaveroisena vanhempana. Naisista ja miehistä 90 prosenttia on sitä mieltä, että miesten tulisi osallistua nykyistä enemmän lastensa hoitoon ja kasvatukseen.

Työpaikoilla suhtaudutaan kielteisemmin isien kuin äitien perhevapaisiin

Lasten hoitamista koskeva asennemuutos ei vielä täysin näy käytännöissä. Kysyttäessä työpaikkojen suhtautumisesta perhevapaiden pitämiseen vastaajat katsoivat, että miesten on vaikeampaa pitää vanhempain- tai hoitovapaata kuin naisten. Ero korostuu yksityisellä sektorilla, jossa yli puolet työntekijöistä katsoi, että miesten on vaikeaa jäädä pidemmille vanhempain- tai hoitovapaalle. Toisaalta miesten mielestä, miehen on aikaisempaa helpompi jäädä kotiin hoitamaan äkillisesti sairastunutta alle 10-vuotiasta lasta.

Lisätietoja: yliaktuaari Tarja Nieminen, Tilastokeskus, puh. (09) 1734 3561 ja ylitarkastaja Jouni Varanka sosiaali- ja terveysministeriö, puh. (09) 160 74459.

Tasa-arvobarometri 2008, sosiaali- ja terveysministeriö ja Tilastokeskus, sosiaali- ja terveysministeriön julkaisuja 2008:24, ISBN 1236-2050 , julkaisua myy Yliopistopainon kirjamyynti. Julkaisu löytyy myös verkosta www.stm.fi/julkaisut

”Den nya jämställdhetsbarometern visar att det har skett många förbättringar inom jämställdhetsområdet men det framkommer också fakta som är mycket oroväckande. Till exempel upplever utbildade kvinnor oftare än för sju år sedan att deras kön är i vägen för karriärutvecklingen”, konstaterade statssekreterare Carl Haglund som ansvarar för jämställdhetsfrågor onsdagen den 25 november då jämställdhetsbarometern offentliggjordes i Helsingfors.

”Det är bra att vår regering målmedvetet främjar Likalönsprogrammet. Jämställdhetsbarometern 2008 visar att programmet är viktigare än någonsin”, konstaterade Haglund.

Männens ställning bättre än kvinnornas

Enligt både kvinnornas och männens uppfattning är mannens ställning i samhället fortfarande bättre än kvinnans. En majoritet av finländarna tror att företagen och näringslivet skulle dra fördel av att ha fler kvinnor på ledande positioner. Av männen är fler än förr av den åsikten. En stor del av männen och kvinnorna vill att arbetsgivarkostnaderna för familjeledigheter skall utjämnas mellan kvinno- och mansdominerade branscher. Bland annat detta visar jämställdhetsbarometern 2008 som sammanställdes av överaktuarie Tarja Nieminen från Statistikcentralen.

Den första jämställdhetsbarometern gavs ut för 10 år sedan och denna jämställdhetsbarometer är den fjärde i ordningen. Barometern kartlägger finländarnas värderingar av och inställningar till jämställdhet samt deras erfarenheter av hur jämställdheten uppnås i arbetslivet, skolan och familjekretsen.

Könet i vägen för högutbildade kvinnors karriärutveckling

Största delen av de kvinnliga löntagarna och en klar majoritet av de manliga löntagarna upplever inte att könet är en nackdel i deras nuvarande jobb. Men en distinkt förändring märks gällande högutbildade kvinnors erfarenheter om löner. År 2001 upplevde 26 procent av kvinnorna att de missgynnas på grund av sitt kön. År 2008 upplever 39 procent av kvinnorna att de missgynnas. Utbildade kvinnor upplever också oftare än övriga kvinnor att deras kön är en nackdel för karriärutvecklingen.

Mannens roll som försörjare inte längre lika stark

Allt färre finländare är av den åsikten att mannen har det främsta ansvaret att försörja familjen. Männen är oftare än kvinnorna av den åsikten att försörjningen är på männens ansvar. På en attitydnivå visar barometern att modellen ”mannen som familjeförsörjare” håller på att falla sönder. Anhängarna till den modellen har minskat avsevärt under de senaste tio åren. Modellen håller på att ersättas av tanken om att mannen är en jämbördig förälder. Av männen och kvinnorna är 90 procent av den åsikten att männen borde ta ett större ansvar för barnskötsel och -uppfostran.

Arbetsplatserna har en negativare inställning till pappornas familjeledigheter än mammornas

Attitydförändringen gällande barnskötsel syns inte ännu helt och hållet i praktiken. På frågan om hur arbetsplatserna förhåller sig till familjeledigheter svarade finländarna att det är svårare för männen än för kvinnorna att hålla familje- eller vårdledighet. Detta märks i synnerhet inom den privata sektorn, där över hälften av arbetstagarna anser att det är svårt för män att hålla en längre föräldra- eller vårdledighet. Å andra sidan är männen av den åsikten att det är allt lättare för män att stanna hemma och sköta om sitt barn under 10 år som plötsligt har blivit sjukt.

För mer information: överaktuarie Tarja Nieminen, Statistikcentralen, tfn (09) 1734 3561 och överinspektör Jouni Varanka, social- och hälsovårdsministeriet, tfn (09) 160 74459

Jämställdhetsbarometern 2008 finns att läsa på finska (referat på svenska) på social- och hälsovårdsministeriets webbplats www.stm.fi/julkaisut . Publikationen säljs av Universitetstryckeriet. Jämställdhetsbarometer 2008. Social- och hälsovårdsministeriets publikationer 2008:24, ISSN 1236-2050.