Alkohol och tobaksrökning är de största enskilda hoten mot folkhälsan. Skadorna påverkas framför allt av mängden konsumerad alkohol samt användningssätten.
Till hälsorisker som har ett samband med alkoholkonsumtion hör till exempel cancer, neuropsykiatriska störningar, hjärt- och kärlsjukdomar, sjukdomar i inre organ, förgiftning, olycksfall och självmord. De flesta hälsoriskerna ökar i direkt förhållande till alkoholkonsumtionen och det finns inget säkert tröskelvärde för alkoholbruk.
De sociala olägenheterna som har ett samband med alkoholbruket hänför sig oftast till olyckor, relationsproblem, våld och otrygghet. Rikligt drickande som pågår länge för med sig sociala och ekonomiska problem med familjelivet, människorelationerna och arbetslivet.
Med alkoholpolitik avses åtgärder som vidtas av det allmänna i syfte att påverka alkoholbruket. Målet är att förebygga alkoholbetingade
- sociala
- medicinska och
- samhälleliga skadeverkningar.
Alkoholpolitiken prioriterar enligt regeringsprogrammet följande åtgärder:
- Genom att etablera tidigt ingripande till en bestående praxis inom primärvården och företagshälsovården effektiveras det förebyggande arbetet mot missbruk.
- Accisen på alkoholdrycker och tobaksprodukter höjs.
- Genom en målmedveten alkoholpolitik minskas alkoholbruket bland föräldrar och därmed även de skador och men det orsakar för barn.
- Vård garanteras för gravida missbrukare.
- Tillräckligt stöd ges till barn som lever med missbrukande föräldrar.
Alkoholpolitiska medel
Undersökningar har visat att de mest effektiva sätten att minska alkoholskador är:
- högre beskattning av alkohol
- restriktioner för alkohol reklam
- monopoliserad minutförsäljning av alkohol
- begränsade försäljningstider
- effektivare arbete mot rattfylleri
- effektivare arbetssätt inom social- och hälsovården
Senaste internationella forskningsresultaten om alkoholpolitikens genomslagskraft i samhället har sammanställts i publikationen:
Alkoholipolitiikan kuluttajaopas (SHM:s broshyrer 2004:6)
Alkoholpolitiken i Finland grundar sig på statsrådets principbeslut från år 2003 och Alkoholprogrammet 2008-2011.
Principbeslutet (SHM:s publikationer 2007:22)
Alkoholprogrammet (Institutet för
hålsa och väfräd)
Regeringsprogrammet (Statsrådet)
De alkoholpolitiska realiteterna förändras ständigt: Europeiska unionens lagstiftning och den allt större marknaden har tärt på den traditionella alkoholpolitiken i Finland och lett till att prispolitiken har mindre effekt än förut. Förändringarna i den alkoholpolitiska omvärlden behandlas i publikationen:
