Utkomststödet är den form av försörjning som kommer i sista hand. Stödet är behovsprövat. Stöd beviljas vanligen för en månad i sänder och räknas ut enligt klientens nödvändiga utgifter. Stöd beviljas till det belopp med vilket klientens stödberättigade utgifter överstiger inkomster och tillgångar.

Social- och hälsovårdsministeriet svarar för beredningen och utvecklingen av lagstiftningen om utkomststöd.

I den social- och hälsovårdspolitiska strategin och regeringsprogrammet betonas följande:

• den ekonomiska försörjningen av de mest utsatta personerna förbättras
• utkomststödet och de kommunala tjänster och sysselsättningstjänster som anknyter till det ska utgöra en sammanhängande helhet
• det behovsprövade utkomststödet utvecklas som redskap för förebyggande socialarbete
• anvisningarna om utkomststödet preciseras på så sätt att fattigdom som utsträcker sig över flera generationer och förebyggandet av utslagning ägnas särskild uppmärksamhet
• för att säkerställa att en person som söker utkomststöd ska få den hjälp och det stöd som behövs ska personen få hjälp av en yrkesutbildad person inom socialarbete
• arbetet för att minska byråkratin i anslutning till ansökan och utbetalning av utkomstskyddsförmåner fortsätter och funktionen av behandlingsgarantin för arbetslöshetsskyddet och utkomstskyddet säkerställs

De olika formerna av utkomststöd

Utkomststödet består av

• grundläggande utkomststöd
• kompletterande utkomststöd och
• förebyggande utkomststöd

Grundläggande utkomststöd	Basbeloppet för utkomststödet är den grunddel som föreskrivs i lagen om utkomststöd och som årligen justeras enligt folkpensionsindexet. Det fulla beloppet av grunddelen år 2013 är 477,26 euro per månad för ensamboende. Utkomststöd från och med 1.1.2013 (Kommuninfo 7/2012) Grunddelen av utkomstödet ska räcka till: mat kläder mindre hälso- och sjukvårdsutgifter utgifter för personlig hygien och hemmets hygien resekostnader för lokaltrafik prenumeration av tidningar tv-licens användning av telefon hobbyverksamhet och rekreation Utöver grunddelen betalas grundläggande utkomststöd för boendekostnader, såsom hyra eller vederlag, vattenavgift, uppvärmning, hushållselektricitet och hemförsäkringspremier samt för större hälso- och sjukvårdsutgifter.
Kompletterande utkomststöd	Med kompletterande utkomststöd täcks särskilda utgifter som består av barndagvårdsavgifter extra boendekostnader (till exempel kostnaderna för flyttning) utgifter som föranleds av särskilda behov eller förhållande(till exempel erhållande av långvarigt utkomststöd, kostnader för långvarig eller svår sjukdom samt kostnader för barns hobbyer)
Förebyggande utkomststöd	Dessutom kan kommunerna bevilja förebyggande utkomststöd enligt grunder som de själva bestämmer. Syftet med förebyggande utkomststöd är att främja personens och familjens förmåga att klara sig på egen hand och att förebygga utslagning. Förebyggande utkomststöd kan beviljas bland annat för att lindra svårigheter till följd av överskuldsättning eller en plötsligt försämrad ekonomisk ställning.

Vem får stöd?

Utkomststöd betalas när personens eller familjens inkomster och tillgångar inte räcker till för dagliga nödvändiga utgifter. Stöd kan också beviljas för att främja stödtagarens möjlighet att klara sig på egen hand och för att förebygga utslagning.

Vart ska man vända sig?

Utkomststöd ansöks hos socialbyrån i hemkommunen. I brådskande fall kan man också ansöka om utkomststöd hos socialbyrån i den tillfälliga vistelsekommunen.

Hur snabbt fattas beslutet?

Beslutet om utkomststöd ska ges senast inom sju vardagar från det att ansökan lämnats. I brådskande fall ska beslut fattas samma dag eller senast följande vardag. Den som ansöker om utkomststöd bör också ges en möjlighet att personligen diskutera med en socialarbetare eller socialhandledare senast inom sju vardagar efter att han eller hon bett om det.

Väntetider för socialtjänster

Mer information ges av hemkommunens socialbyrå.

 

Överklagande av beslut

I stödbeslutet anges alltid hur beslutet kan överklagas. En person som är missnöjd med beslutet kan ansöka om ändring av beslutet hos kommunens socialnämnd. Nämndens beslut kan överklagas hos förvaltningsdomstolen och i vissa fall hos högsta förvaltningsdomstolen.

Social- och hälsovårdsministeriet behandlar inte ansökningar om ändring av beslut, anmärkningar eller klagomål.

Besvärsmyndigheter
Förvaltningsdomstolarna (Rättsväsendet)