Servicestrukturreformen som en del av kommunreformen

Statsminister Katainens regering bereder en kommunreform. I februari-mars 2012 besöker regeringen 18 orter för att ta reda på kommunernas åsikter om de bästa lösningarna för den egna regionen.

I fråga om servicestrukturreformen inom social- och hälsovården inleds ett eget fortsatt arbete där man utreder servicestrukturen med utgångspunkt från de nya primärkommuner som skapas. En kommun ska ha tillräckliga resurser och kunnande att styra, leda och utveckla servicesystemet som en klientcentrerad helhet.

Utgångspunkten för beredningen är noteringarna i regeringsprogrammet. Ett alternativ till en stark kommun som klarar av att ordna och finansiera social- och hälsovården är ett undantagsförfarande där kommuner vid behov kan bilda social- och hälsovårdsområden. För kommunernas och social- och hälsovårdsområdenas gemensamma uppgifter som centraliseras finns det fem specialupptagningsområden.

Regeringen drar upp riktlinjerna för det fortsatta arbetet med kommun- och servicestrukturreformen efter att ha hört kommunerna och efter utredningarna. Avsikten är att utarbeta en strukturlag för kommunerna som ersätter ramlagen, som är i kraft. För genomförandet av servicestrukturreformen stiftas en lag om organisation, finansiering, utveckling och tillsyn av social- och hälsovården (den så kallade organisationslagen).

Finansieringssystemet för tjänster reformeras

Enligt regeringsprogrammet reformeras även statsandelssystemet så att det blir enklare och uppmuntrar social- och hälsovårdens effekter.

Man vill minska problem med systemet med finansiering genom flera kanaler. Kommunala hälsovårdstjänster och sjukförsäkringssystemet samordnas bättre för att de totala kostnaderna ska kunna hanteras bättre. Frågan utreds i en arbetsgrupp, vars arbete blir färdigt i maj 2012.

Arbetsgruppen för utredande av sjukförsäkringens roll

Varför behövs reformer?

Kommunerna är en förvaltningsstruktur, som en gång i tiden inrättades för vissa uppgifter. Små kommuner och sjukvårdsdistrikt har nu svårigheter med att klara av dessa uppgifter.

Skillnaderna i hälsa inom befolkningen har ökat.
Tillgången till och kvaliteten i tjänsterna varierar mellan kommunerna; jämlikhet förverkligas inte.
Svårigheterna med att finansiera tjänsterna bara ökar när befolkningen åldras och antalet personer i arbetsför ålder minskar.

Uppgifter inom social- och hälsovården på kommunernas ansvar

Kuntien sosiaali- ja terveydenhuollon henkilöstön asema (pdf)

Kommunernas åldersstandardiserade sjuklighetsindex (Sotka.net)

Servicebehov och kostnadseffekter inom den kommunala social- och hälsovården (Sotka.net)

Vad innebär ansvar för ordnandet av och produktion av tjänster?

Kommunen eller en annan aktör med ansvar för ordnandet av tjänster ansvarar för att människor får de tjänster de behöver och att tjänsterna är av hög kvalitet och lika bra för alla. Den som ordnar tjänsterna ansvarar även för finansiering och för att tjänsterna produceras på ett kostnadseffektivt sätt.

Tillhandahållaren kan ha flera producenter som erbjuder tjänster till kommuninvånarna. Producenterna kan vara kommunala eller privata företag. Tillhandahållaren samarbetar också med medborgarorganisationer, som genom sin egen verksamhet stöder social- och hälsovårdstjänster.

Närtjänster för kommuninvånarna ska produceras lokalt. Med närtjänster avses tjänster som behövs dagligen. Exempel på sådana är hälsostationer, hemvård för äldre, dagvård.