Till inhållet      
 
 
 
 
 

Sysselsättande verksamhet

Den som till följd av skada eller sjukdom behöver hjälp med att hitta arbete på den öppna arbetsmarknaden (utöver arbetsförvaltningens allmänna tjänster) kan delta i verksamhet i sysselsättningssyfte.

För sysselsättningsfrämjande åtgärder har handikappade och funktionshindrade tillgång till olika sysselsättningsenheter, såsom:

  • arbetscentraler
  • sociala företag
  • enheter för arbetsverksamhet
  • enheter och projekt för stödsysselsättning
  • klubbhus för rehabiliteringsklienter inom mentalvården och övergångsarbete.

Arbetet kan utföras antingen i eller utan anställningsförhållande. Arbetet kan också utgöra rehabiliterande verksamhet.

Arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte bevarar och främjar funktionsförmågan hos en handikappad person.

Vem kan anlita sysselsättningstjänster?

De särskilda sysselsättningstjänsterna är avsedda för:

  • psykiskt och fysiskt funktionshindrade
  • utvecklingsstörda
  • rehabiliteringsklienter inom mentalvården och missbrukarvården.
Vem ordnar verksamheten?

Särskilda sysselsättningstjänster ordnas av kommuner, samkommuner, stiftelser och organisationer.

Mer information om servicen ges av kommunens socialbyrå eller arbetsförvaltningen.

Avgifter

Sysselsättningen av handikappade och funktionshindrade finansieras av:

  • kommunerna
  • arbetsförvaltningens sysselsättningsstöd och s.k. sammansatt stöd
  • stöd för arrangemang i arbetsförhållandena
  • ur Europeiska socialfonden (ESR)
  • Penningautomatföreningen (RAY).

Sysselsättningen stöds genom rehabilitering, undersökningar för bedömning av arbetskonditionen, arbetslivsträning, arbetsprövning, arbetspraktik, kurser och utbildning. Dessa ordnas eller finansieras av arbetsförvaltningen, FPA och andra instanser.

Lagstiftningen om handikapptjänster

Föreskrifterna om stöd för sysselsättning av handikappade och funktionshindrade ingår i socialvårdslagen (27 § punkterna d-e):

Socialvårdslagen 710/1982 (Finlex)

09.04.2009