Sosiaali- ja terveydenhuollon sähköisen tiedonhallinnan etenemistä arvioidaan laajasti
Sosiaali- ja terveydenhuollon sähköisen tiedonhallinnan kehittäminen etenee vakaasti, mutta suuria kansallisia ponnistuksia on vielä edessä. Sosiaali- ja terveysministeriö aikoo toteuttaa sosiaali- ja terveydenhuollon sähköisen tiedonhallinnan kehittämisestä laajan arvioinnin, johon pyydetään mukaan myös kansainvälisiä asiantuntijoita.
"Laajan arvioinnin tavoitteena on saada näkemyksiä siitä, kuinka sosiaali- ja terveydenhuollon sähköisen tiedonhallinnan kokonaisuutta olisi järkevää kehittää jatkossa ja miten se palvelisi parhaiten koko väestöä ja sosiaali- ja terveydenhuollon ammattilaisia", kertoo peruspalveluministeri Maria Guzenina-Richardson.
"Sosiaali- ja terveydenhuollon toimiva ja luotettava tiedonkulku ja palvelut ovat kaikkien etu. Niiden aikaansaaminen edellyttää kaikkien osapuolten sitoutumista kansallisten hankkeiden etenemiseen. Vain yhteistyöllä saadaan aikaan kestävät kansalliset ratkaisut ja pohja moderneille sosiaali- ja terveyspalveluille", ministeri Guzenina-Richardson jatkaa.
Sosiaali- ja terveysministeriö on tehnyt vuonna 2009 riskianalyysin terveydenhuollon tietoteknologiahankkeiden etenemisestä. Analyysin perusteella KanTa-hanketta organisoitiin uudelleen ja lainsäädäntöön tehtiin tarvittavia muutoksia. Ministeriö on sopinut Terveyden ja hyvinvoinnin laitoksen kanssa KanTa-hankkeen uudesta riskianalyysistä tämän vuoden aikana. Tämä riskianalyysi yhdistetään osaksi laajaa arviointia.
Kanta-palvelut ovat jo valmiit, paikallisissa potilastietojärjestelmissä parannettavaa
Potilastiedon valtakunnallisen saatavuuden mahdollistavat KanTa-palvelut (eResepti, eArkisto) on rakennettu, ja ne otetaan vaiheittain käyttöön sekä julkisessa että yksityisessä terveydenhuollossa. Paikallisten ja alueellisten potilastietojärjestelmien käytettävyydessä on kuitenkin edelleen paljon parannettavaa, jotta ne toimisivat paremmin yhteen ja vastaisivat tietoturvavaatimuksia.
Tällä hetkellä eResepti on käytössä lähes kaikissa apteekeissa ja julkisen terveydenhuollon käyttöönotot ovat meneillään. Maaliskuun 2012 lopulla lääkkeitä oli toimitettu apteekista sähköisellä reseptillä yli 750 000 kertaa yli 200 000 henkilölle. Sähköisen potilastiedon arkiston (eArkisto) käyttöä on kokeiltu Kuopiossa, missä kolmen kuukauden aikana kaupungin perusturvan ja terveydenhuollon palvelualueilla arkistoitiin lähes 8 000 potilaan tiedot.
Terveydenhuollossa IT-menot ovat vain pieni osa kokonaiskustannuksia
Terveydenhuolto on suuri toimiala, joten myös sen IT-kustannukset ovat euromääräisesti suuria moniin muihin toimialoihin verrattuna. Näiden kustannusten prosentuaalinen osuus kokonaiskustannuksista on terveydenhuollossa kuitenkin huomattavasti monia toimialoja pienempi.
Sosiaali- ja terveysministeriö on yhdessä valtiovarainministeriön ja Kuntaliiton kanssa laskenut, että kansallisten tietojärjestelmien rakentamisen ja käyttöönoton kokonaiskustannukset ovat noin 200 miljoonaa euroa. Tästä vain pieni osa on kansallisen järjestelmän IT-kustannuksia. Merkittäviä kustannuksia tulee muun muassa paikallisesta järjestelmien uusimisesta sekä terveydenhuoltohenkilöstön kouluttautumisesta järjestelmän käyttöön.
Tietojärjestelmien hankinta on kunkin organisaation vastuulla. Lainsäädäntö ja nyt käyttöönotettavat kansalliset tietojärjestelmäpalvelut ovat edistäneet avoimia rajapintoja ja markkinoiden avoimuutta. Potilastieto ei ole enää kiinni järjestelmä- tai organisaatiorajoissa, joten järjestelmät joutuvat kilpailemaan ensisijaisesti käytettävyydellä ja järjestelmän vaihtaminen käy helpommaksi. Käytettävyyttä voidaan parantaa lisäämällä hankintayhteistyötä ja käyttäjien näkökulmaa suunnittelutyössä.
Lisätietoja
johtaja Eija Koivuranta, p. 09 160 74350, 050 574 1775
kehittämispäällikkö Anne Kallio, p. 09 160 73139, 050 430
2470
erityisavustaja Erkki Papunen, p. 09 160 74157, 050 312
2332
Utvecklingen av den elektroniska informationshanteringen inom social- och hälsovården ska utvärderas ingående
Utvecklandet av den elektroniska informationshanteringen inom social- och hälsovården framskrider konsekvent, men stora nationella ansträngningar kvarstår ännu. Social- och hälsovårdsministeriet har för avsikt att genomföra en omfattande utvärdering av utvecklandet av den elektroniska informationshanteringen inom hälso- och sjukvården. Till utvärderingen inbjuds även internationella experter.
"Målsättningen för den omfattande utvärderingen är att få synvinklar på vad som är ett förnuftigt sätt att utveckla helheten av elektronisk informationsbehandling inom hälso- och sjukvården i fortsättningen, och hur den på bästa sätt betjänar hela befolkningen och de yrkesutbildade personerna inom social- och hälsovården", säger omsorgsminister Maria Guzenina-Richardson.
"Ett fungerande och pålitligt informationsutbyte och fungerande tjänster inom social- och hälsovården är en fördel för alla. Att åstadkomma dessa förutsätter att samtliga parter förbinder sig att utveckla de nationella projekten. Endast genom samarbete åstadkommer man hållbara nationella lösningar och ett underlag för moderna social- och hälsovårdstjänster", fortsätter minister Guzenina-Richardson.
Social- och hälsovårdsministeriet gjorde år 2009 en riskanalys om hur IT-projekten inom hälso- och sjukvården framskrider. På basis av analysen omorganiserades Kanta-projektet och behövliga ändringar gjordes i lagstiftningen. Ministeriet har kommit överens med Institutet för hälsa och välfärd om en ny riskanalys av KanTa-projektet under detta år. Denna riskanalys förenas till en del av en omfattande utvärdering.
Kanta-tjänsterna är redan färdiga, lokala patientinformationssystem kan göras bättre
KanTa-tjänsterna (eRecept, eArkiv, hantering av patientdata) som möjliggör riksomfattande tillgång till patientdata har byggts, och dessa införs successivt inom både den offentliga och privata hälso- och sjukvården. Det finns dock fortfarande mycket som kan bli bättre i fråga om användbarheten hos de lokala och regionala patientinformationssystemen för att de ska vara mer kompatibla och uppfylla kraven på informationssäkerhet.
För närvarande används eReceptet vid nästan alla apotek och införandet inom den offentliga hälso- och sjukvården har börjat. I slutet av mars 2012 hade läkemedel expedierats på apotek med elektroniskt recept över 750 000 gånger till fler än 200 000 personer. Försök med att använda ett elektroniskt patientuppgiftsarkiv (eArkiv) har gjorts i Kuopio där man inom stadens tjänsteområden grundskyddet och hälso- och sjukvården arkiverade uppgifterna för närmare 8 000 patienter under tre månader.
IT-kostnaderna inom hälso- och sjukvården är bara en liten del av totalkostnaderna
Hälso- och sjukvården är en stor sektor och därmed är också dess IT-kostnader stora räknat i euro jämfört med många andra sektorer. Den procentuella andelen för dessa kostnader av totalkostnaderna inom hälso- och sjukvården är dock betydligt mindre än inom många sektorer.
Social- och hälsovårdsministeriet har tillsammans med finansministeriet och Kommunförbundet beräknat att totalkostnaderna för byggandet och införandet av de nationella informationssystemen är cirka 200 miljoner euro. Endast en mindre del av detta är IT-kostnader för det nationella systemet. Betydande kostnader förorsakas bland annat av att de lokala systemen byts ut samt utbildning av hälso- och sjukvårdspersonalen för att lära sig att använda systemet.
Varje organisation svarar för anskaffning av informationssystem. Lagstiftning och de nationella informationssystemtjänster som nu införs har främjat öppna gränssnitt och öppenheten på marknaden. Patientuppgifterna är inte längre bundna till system- eller organisationsgränser och därmed tvingas systemen att i första hand konkurrera med användbarhet och det blir enklare att byta system. Användbarheten kan förbättras genom att öka samarbetet vid upphandling och användarnas perspektiv i planeringsarbetet.
Ytterligare information
direktör Eija Koivuranta, p. 09 160 74350, 050 574 1775
utvecklingschef Anne Kallio, p. 09 160 73139, 050 430 2470
specialmedarbetare Erkki Papunen p. 09 160 74157, 050 312
2332
