Henkilön eläessään ilmaisema tahto paremmin esiin elinluovutuksissa
Kuolleelta tapahtuvaa elimien, kudoksien ja solujen irrottamista koskevaa suostumussäännöstä esitetään muutettavaksi. Elimiä, kudoksia ja soluja saisi irrottaa, jos vainaja ei ole elinaikanaan oletettavasti vastustanut toimenpidettä (oletettu suostumus). Henkilön eläessään ilmaisemaa näkemystä olisi noudatettava. Alaikäisen ja täysi-ikäisen vajaavaltaisen osalta edellytettäisiin, että huoltaja tai omainen ei vastusta luovutusta.
Täysivaltaisen henkilön kirjallisesti ilmaistua elinluovutuskieltoa olisi noudatettava eikä luovutusta saisi toteuttaa, jos on syy olettaa, että vainaja olisi eläessään vastustanut toimenpidettä. Elinluovutustahtonsa voisi kirjata esimerkiksi paperille ja kertoa siitä omaisilleen. Valmisteilla oleva sähköinen potilasarkisto mahdollistaa tulevaisuudessa keskitetysti potilaan tahdon tallentamisen.
Hallitus päätti tiistaina 29. joulukuuta asiaa koskevan lakiesityksen sisällöstä. Tasavallan presidentin on tarkoitus antaa esitys eduskunnalle samana päivänä
Tavoitteena on lisätä elinsiirtoja sekä painottaa elinluovuttajan omaa näkemystä elinten ja kudoksien irrotukseen toisen ihmisen hoitoa varten. Suomessa tehdään vuosittain vajaat 400 elinsiirtoa, joista kiinteiden elinten siirtoja on vajaa 300 ja luuytimensiirtoja runsas 100. Elin- ja kudossiirtojen lisääminen säästäisi ihmishenkiä ja parantaisi siirteen saaneiden henkilöiden toimintakykyä. Tällä hetkellä Suomessa elää yli 3 500 siirteen saanutta potilasta.
Lisäksi elävän elin- ja kudosluovuttajan tutkimukset ja hoito esitetään säädettäväksi maksuttomiksi, jotta luovutus ei estyisi taloudellisista syistä. Jos työnantaja maksaisi luovuttajalle elinluovutuksesta aiheutuvalta työkyvyttömyysajalta palkkaa, sairausvakuutuslain mukainen päiväraha voitaisiin maksaa luovuttajan sijasta työnantajalle. Tavoitteena on vähentää elävälle luovuttajalle koituvia kustannuksia.
Lait ovat tarkoitetut tulemaan voimaan 1. elokuuta 2010.
Lisätietoja
Lääkintöneuvos Terhi Hermanson, puh. 050 581 5669
Människans inställning till organdonation under sin livstid ska betonas i högre grad
Regeringen förslår att bestämmelsen om samtycke till tagande av organ, vävnader och celler från en avliden person ändras. Organ, vävnader och celler kunde tas om det inte finns uppgifter om eller skäl att anta att den avlidne under sin livstid har motsatt sig ingreppet (förmodat samtycke). Den inställning en person uttryckt under sin livstid skulle iakttas. När det gäller en minderårig eller fullvuxen omyndig avliden person förutsätter tagandet av organ att vårdnadshavaren inte motsätter sig ingreppet.
Om en myndig person gett ett skriftligt förbud mot donation av organ ska detta iakttas. En donation får inte heller genomföras om det finns någon annan anledning att misstänka att den avlidne under sin livstid hade motsatt sig ingreppet. En person kan anteckna sin åsikt gällande organdonation till exempel på ett papper och berätta om det till sina anhöriga. Det elektroniska arkiv för patientinformation som bereds gör det möjligt att i framtiden lagra patientinformation i ett riksomfattande arkiv på ett centraliserat sätt.
Regeringen fattade beslut om innehållet i lagförslaget tisdagen den 29 december. Avsikten är att republikens president avlåter propositionen till riksdagen samma dag.
Målet med propositionen är att öka antalet transplantationer och betona givarens inställning till tagande av organ och vävnader för vård av en annan människa. I Finland görs årligen knappt 400 transplantationer, av vilka knappt 300 är transplantationer av fasta organ och drygt 100 transplantationer av benmärg. En ökning av antalet transplantationer av organ och vävnader sparar människoliv och förbättrar funktionsförmågan hos de personer som har fått ett transplantat. I Finland lever för närvarande över 3 500 patienter som har fått ett transplantat.
Enligt förslaget ska undersökningarna och vården vara gratis för levande givare av organ och vävnader så att donationen inte hindras av ekonomiska orsaker. De fall där arbetsgivaren betalar lön för den tid en person är arbetsoförmögen på grund av donation ska dessutom givarens andel av dagpenningen betalas till arbetsgivaren i stället för till arbetstagaren. Syftet är att minska kostnaderna för den levande givaren.
Avsikten är att lagarna träder i kraft den 1 augusti 2010.
För mer information
medicinalråd Terhi Hermanson, tfn 050 581 5669
