Med integrering av könsperspektivet avses att jämställdheten beaktas i allt beslutsfattande. Detta förutsätter att man bedömer vilka konsekvenser varje åtgärd och beslut har för kvinnor respektive män.

Myndigheterna har till uppgift att:

• på förhand utreda vilka konsekvenser åtgärderna och besluten har för kvinnor respektive män
• förhindra indirekt och direkt könsdiskriminering
• aktivt främja jämställdheten mellan könen.

Könsperspektivet lyfts fram

Jämställdhetslagen och regeringens jämställdhetsprogram förpliktar myndigheterna att planera sin verksamhet för att integrera könsperspektivet.

Integrering av könsperspektivet i ministerierna

Enligt regeringens jämställdhetsprogram ska varje ministerium tillsätta en jämställdhetsarbetsgrupp som planerar och stödjer integreringen av könsperspektivet i ministeriets verksamhet.

Lagberedningsanvisningarna förutsätter att könskonsekvenserna bedöms. Ministerierna går på förhand igenom alla sina planerade propositioner och beslutar vilka propositioner som bör bedömas med avseende på könskonsekvenserna i beredningsskedet. Också i övrigt projekt- och programarbete ska könsperspektivet beaktas redan i planeringsskedet.

Varje ministerium ska bereda sitt budgetförslag med beaktande av könsperspektivet. Ett pilotprojekt om bedömningen av budgetens könskonsekvenser utfördes vid Social- och hälsovårdsministeriet år 2005:

Talousarvion sukupuolivaikutusten arviointi (SHM:s selvityksiä 2006:1)

Könsspecifik statistik produceras på så bred front som möjligt. På så sätt får man för beslutsberedningen uppgifter om både kvinnornas och männens situation, behov och andra faktorer.

Jämställdhetsenheten vid Social- och hälsovårdsministeriet stödjer integreringen av könsperspektivet i statsförvaltningen.

Tasa-arvoyksikkö

Jämställdheten främjas också i kommunerna

Kommunerna kan främja jämställdheten bland sina invånare till exempel genom att underteckna den europeiska deklarationen om jämställdhet mellan kvinnor och män och verkställa dess mål genom jämställdhetsplanering.