Social- och hälsovårdsministeriet har ökat integreringen av könsperspektivet i uppgörandet av budgeten för den egna huvudtiteln. Ministeriet har tagit sig an uppgiften på ett övergripande sätt. Målet är att könsperspektivet ska utgöra en del av all verksamhet vid ministeriet.
Könsperspektivet ska beaktas i ministeriets:
- verksamhetsplaner
- budgetförslag
- verksamhetsberättelser
- statistik
- resultatavtal
- ställningstaganden till bokslut och verksamhetsberättelser.
Sedan 2007 innehåller ministeriets budgetförslag konkreta
mål för främjandet av jämställdheten mellan könen, såväl inom
jämställdhetspolitiken som inom social- och hälsovårdspolitikens
område. Följaktligen könsindelas även de nyckeltal som rör
människor i huvudtiteln.
Utredning om direkta könskonsekvenser
Identifieringen av verksamhetens könskonsekvenser kan kräva
ytterligare utredningar. I en utredning från 2005 av Statens
ekonomiska forskningscentral (VATT) analyserades de direkta
könskonsekvenserna inom social- och hälsovårdsministeriets
huvudtitel, bland annat när det gäller allokeringseffekterna av
inkomstöverföringarna och finansieringen av dessa.
Utredningen visar att kvinnorna utgör en större
mottagargrupp än männen när det gäller inkomstöverföringar. Mätt i
pengar får dock kvinnorna en mindre andel. Nivån på de
inkomstrelaterade förmånerna påverkas bland annat av
löneskillnaderna mellan kvinnor och män och skillnaderna i frånvaro
från arbetsmarknaden.
Förutom de direkta könskonsekvenserna bör utredningen även
ligga till grund för analys av vilket beteende de olika förmånerna
uppmuntrar hos kvinnor och män. Det bör med andra ord göras
ytterligare och djupare analyser av könskonsekvenserna, i synnerhet
när det gäller de indirekta och långsiktiga konsekvenserna.
