Till inhållet      
 
 
 
 
 

12 råd för analys av könskonsekvenser

1. Planeringen av könskonsekvensanalysen (på finska: suvaus) och dess start ska ske direkt i beredningens inledningsskede. Endast på detta sätt kan den påverka slutresultatet. 

2. En enkel tumregel är att när en beredning rör människor (medborgare, barn, arbetstagare osv.) rör den både kvinnor och män, flickor och pojkar.

3. En analys av könskonsekvenserna görs sällan i onödan. Man kan inte nödvändigtvis veta i förväg vilka åtgärder som har betydande konsekvenser för kvinnors och mäns liv.

4. Könskonsekvenserna analyseras av den person/de personer som bereder ärendet. Analysen görs som en del av det normala tjänstearbetet och bygger på att man hör olika intressentgrupper och sakkunniga samt tar del av forskningsrön, statistik och utredningar.

5. I en noggrant genomförd beredning ingår analys av könskonsekvenserna. Att analysera de faktorer som påverkar könens ställning är inte mer krävande än andra konsekvensanalyser. Många gånger handlar det om att erkänna könens existens och att utnyttja befintlig statistik.

6. Att under beredningens gång genomföra en korrekt analys av könskonsekvenserna kräver inte så mycket merarbete. Det lönar sig att anpassa den efter hur betydande mål, omfattning och konsekvenser man räknar med att beredningsarbetet kommer att ha.

7. Konsekvensanalyser bildar alltid en helhet. Man ska komma ihåg könsperspektivet i alla konsekvensanalyser: vilka ekonomiska konsekvenser har till exempel en åtgärd, dels för kvinnor, dels för män?

8. Gör en lista över de frågor som är viktigast att beakta. Skriv även ner självklarheter. Låt den här listan ligga framme under hela beredningen och återgå till den med jämna mellanrum.

9. Be att alla remissinstanser och experter för egen del analyserar förslagets könskonsekvenser. På detta sätt får du värdefullt extramaterial till analysen.

10. Vid behov kan man låta utföra särskilda utredningar om könskonsekvenserna. Beredaren har dock till uppgift att analysera de centrala resultaten av utredningen och deras betydelse för det ärende som bereds. I annat fall kan den externa utredningen förbli lösryckt från det övriga arbetet.

11. Det sämsta sättet att genomföra en analys är att låta en utomstående instans analysera ett förslag som är färdigt i övrigt och "att lägga till" könsperspektivet i efterhand. En sådan analys kan inte längre påverka innehållet.

12. Om det inte genomförs någon analys av könskonsekvenserna ska detta motiveras i beredningsmaterialet.

16.11.2009