Tidigare Fokus-artiklar - Social- och Hälsovårdsministeriet

Fokus

20.12.2010
Koncernen i harmoni
Avdelningschef Raimo Ikonen vid förvaltnings- och planeringsavdelningen gör bedömningen att ministeriets nuvarande resultatstyrning inte räcker till för att bestämma takten för hela förvaltningsområdet så att det spelar som en harmonisk orkester. Under våren söker man harmoni genom att utveckla styrningsmodellen.
22.11.2010
Arbetarskyddsinspektioner inskränker spelutrymmet för den grå ekonomin

"Den grå ekonomin är ett allvarligt samhälleligt problem som undergräver hela samhället. Den är en härva med så många inslag att inte någon myndighet ensam kan bekämpa den. Arbetarskyddsmyndigheterna har sin egen roll vid övervakning av den grå ekonomin parallellt med polisen, skattemyndigheten och arbetsmarknadsorganisationerna", konstaterar tillsynsdirektören vid arbetarskyddsavdelningen Markku Marjamäki.
08.11.2010
Förordning förpliktar kommunerna att förbättra förebyggande mentalvårdstjänster för unga
Konsultativa tjänstemannen Maire Kolimaa vid social- och hälsovårdsministeriet konstaterar att i den senaste tidens diskussion om mentalvårdstjänster har förebyggandet av psykiska problem inte beaktats tillräckligt. Att tidigt ingripa i problem och förhindra att de anhopas är enligt Kolimaa de bästa sätten att ta tag i psykiska problem. De tillhör också de mest kostnadseffektiva sätten att hjälpa.
18.10.2010
Systemet med ensamrätter är ett effektivt sätt för att förebygga spelets negativa effekter
Målet för reformen av lotterilagen är att skydda särskilt barn och unga från spelets skadeverkningar. Därför höjdes den nedre åldersgränsen för penningspel till 18 år (i fråga om penningautomater träder ändringen i kraft 1.7.2011). Även marknadsföring av spel som riktar sig till minderåriga förbjöds. I spelverksamheten övergick man till statligt system med ensamrätter. "En övergång till ett lagstadgat system med ensamrätter hjälper till att förebygga sociala och ekonomiska problem till följd av penningspel. Särskilt barn och unga ska skyddas från spelets negativa effekter", säger konsultative tjänstemannen Kari Haavisto.
04.10.2010
Även arbetslösa behöver företagshälsovård

Arbetslösa hamnar lätt i en ond cirkel: hälsan försämras under arbetslösheten och en försämrad arbetsförmåga försvårar sysselsättningen. Det utlovas förbättring när den nya lagen om hälso- och sjukvård ger även arbetslösa tillgång till hälsokontroller. "När de arbetslösa får tillgång till förebyggande hälsovårdstjänster kan vi snabbt utreda hindren för sysselsättning", säger överinspektör Ritva Partinen.
20.09.2010
Målet för den nya tobakslagen sattes avsiktligen högt

Med den kommande tobakslagen som träder i kraft vid ingången av oktober vill man särskilt förebygga att barn och unga börjar röka samt begränsa tobaksrökning i deras uppväxtmiljö. Finland har som första land inskrivit som lagens mål att användningen av tobaksprodukter successivt ska upphöra. Ismo Tuominen hoppas att flera länder nu ska följa Finlands exempel.
06.09.2010
Alla har ett ansvar att upprätthålla arbetsförmågan
Man kan inte "utlokalisera" arbetsförmågan till företagshälsovården, utan det är en gemensam uppgift för arbetstagarna, arbetsgivarna, arbetarskyddet, företagshälsovården och den offentliga hälso- och sjukvården, säger medicinalrådet Kristiina Mukala. Hon konstaterar också att vi inte får kräva en arbetsförmåga på etthundra procent av alla som är i arbetslivet. Vi bör vara mer toleranta och flexibla i arbetslivet för att all befintlig arbetsförmåga ska kunna utnyttjas.
23.08.2010
Förmodat samtycke iakttas vid transplantationer
I början av augusti ändrades lagen om användning av mänskliga organ, vävnader och celler för medicinska ändamål. Efter ändringen kan organ från en avliden som anses lämplig som givare användas för vård av andra människor, om det inte finns uppgifter om att den avlidne motsatte sig detta när han eller hon levde. "Inga organ tas mot en persons vilja, om dennes vilja är känd. Lagändringen betonar att den avlidnes egen åsikt under sin livstid ska beaktas", säger medicinalrådet Raija Asola vid social- och hälsovårdsministeriet.
09.08.2010
Lagen om hälso- och sjukvård preciserar kommunernas uppgifter vid främjande av hälsa och välbefinnande
Lagen om hälso- och sjukvård som är under beredning förpliktigar kommunerna att koppla ihop främjande av välbefinnande och hälsa som en del av beslutsfattandet samt planering av ekonomin och verksamheten.
Kommunernas roll som främjare av hälsa preciserades redan i reformen av folkhälsolagen som gjordes år 2006. Kvalitetsrekommendationen för hälsofrämjande som stöd för arbetet blev färdig under samma år, och vissa kommuner har redan tillämpat verksamhetsmodellerna i den i praktiken.
26.07.2010
Klienten i centrum av socialvårdstjänsterna
Väärälä är vice ordförande för arbetsgruppen för revidering av socialvårdslagstiftningen. Arbetsgruppen överlämnade i slutet av maj en mellanrapport till omsorgsminister Paula Risikko, i denna har arbetsgruppen samlat sina förslag för styrande principer och riktlinjer för revidering av lagstiftningen inom socialvården. Arbetsgruppen för revidering har för avsikt att på basis av mellanrapporten bereda ett utkast till en ny socialvårdslag före utgången av år 2011
12.07.2010
Samarbetsområden för hälso- och miljöskydd
Miljö- och hälsoskyddet regleras av sex lagar och styrs av tre ministerier. "Uppgiftsfältet är i den mån komplext att det är svårt för en person i kommunen att behärska alla uppgifter. Därför har man kommit fram till samarbetsområden för kommunerna, i vilka man kan genom bland annat tjänsteinnehavarnas specialisering säkerställa en mångsidig sakkunskap och förbättra tillsynen och tjänsterna", säger direktör Jari Keinänen vid SHM:s miljö- och hälsoskyddsgrupp.
28.06.2010
Riktlinjer dras upp för att på enhetliga grunder fastställa avgifter för serviceboende
"Fastställandet av klientavgifter inom serviceboendet måste göras enhetligt för att medborgarnas jämlikhet ska förverkligas. För offentliga tjänster med samma innehåll ska avgifter uppbäras på samma grunder oberoende av i vilken kommun eller vilket servicehus klienten bor. Grunderna för avgifterna ska också göras i den mån begripliga att var och en förstår dem till och med efter första läsningen", säger konsultativa tjänstemannen Päivi Voutilainen. "För att göra det möjligt att göra jämförelser och val måste klienterna få reda på vad de får för sin avgift."
14.06.2010
Begränsningarna för att byta hemkommun slopas
"Det har inte heller tidigare varit förbjudet för personer i behov av långvarig vård att flytta till en annan kommun, men i praktiken har detta inte varit möjligt eftersom en kommun inte är ansvarig att ordna långvarig vård för personer från andra orter", säger regeringsrådet Anne Kumpula. Den föreslagna ändringen av socialvårdslagen berättigar människor att söka service även utanför sin hemkommun. Den ändring av lagen om hemkommun som föreslås ska för sin del ge invånare en möjlighet att byta den kommun där serviceenheten finns till sin hemkommun.
25.05.2010
Lagen om hälso- och sjukvård gör inte avkall på tillgång till tjänster
"En jämlik tillgång till hälso- och sjukvårdstjänster som grundlagen förutsätter är en målsättning som lagen om hälso- och sjukvård inte gör avkall på", säger medicinalrådet Jukka Mattila som har deltagit i beredningen av lagen. Lagens utgångspunkt är att förbättra ställningen för och vården av klienter. Detta eftersträvar man genom att säkerställa en jämlik tillgång till tjänster, ge klienten möjlighet att välja sin vårdplats och förbättra kvaliteten och patientsäkerheten i vården.
03.05.2010
Lissabonfördraget förstärker EU:s sociala mål
Med Lissabonfördraget måste man i allt större grad ta hänsyn till de värderingar och mål som hänför sig till socialt skydd och mänskliga rättigheter. Fördraget bidrog till att EU:s förmåga att fatta beslut ökade och att EU blev mer demokratiskt och öppet vid beslutsfattande.
"Riktlinjerna om socialpolitik, hälso- och sjukvård och offentliga tjänster utarbetas fortsatt nationellt, men dessa torde också i fortsättningen påverkas i allt större grad", säger konsultativa tjänstemannen Merja Huovinen vid enheten för internationella ärenden vid social- och hälsovårdsministeriet.
13.04.2010
Utveckling av läkemedelsbehandlingen har bidragit till att minska sjukhusbehandling av patienter med ledgångsreumatism
Läkemedelsbehandling utgör grunden för vård av ledgångsreumatism. Läkemedelsbehandlingen har blivit mycket effektiv och har sålunda betydligt minskat antalet nya reumatiker som invalidiseras, behovet av långvarig sjukhusvård och i synnerhet behovet av kirurgiska ingrepp. Behandlingen sker i regel polikliniskt och i ett nära samarbete med primärvården. Vårdresultaten i fråga om en nyligen diagnostiserad ledgångsreumatism är i Finland av toppklass.
31.03.2010
Elektroniskt informationssystem förbättrar kvaliteten inom hälso- och sjukvården
Kanslichef Kari Välimäki har stora förväntningar på det elektroniska informationssystemet. När systemet väl har införts förstärks primärvården och möjligheterna att välja vårdplats ökar. Det förbättrar också patienters rättsskydd, minskar antalet överlappande undersökningar och förbättrar uppföljning av vården. "I bästa fall förbättrar man med ett elektroniskt informationssystem kvaliteten och resultaten i vården samtidigt som man minskar kostnaderna", säger Välimäki.
17.03.2010
Handläggningstiderna vid besvärsnämnden för social trygghet kan förkortas
Social- och hälsovårdsministeriet (SHM) har sammanställt ett rejält åtgärdspaket med vars hjälp handläggningstiderna för överklaganden som sänts till besvärsnämnden för social trygghet kan förkortas. Klienter hos Folkpensionsanstalten (FPA) som hittills sökt ändring i beslut om förmåner får vänta på beslut av besvärsnämnden för social trygghet i genomsnitt i 16 månader. Den nya avdelningschefen för försäkringsavdelningen Outi Antila tror att handläggningstiderna under de följande åren kommer att understiga åtta månader.
24.02.2010
Det finns efterfrågan på hälsofrämjande
"Det finns större efterfrågan på hälsofrämjande nu än i början av denna regeringsperiod då politikprogrammet för hälsofrämjande inleddes", säger programdirektör Maija Perho.
"Man måste kunna förebygga följderna av arbetslöshet och otrygghet. En osund livsstil förorsakar överviktsproblem sedan barndomen, unga mäns kondition försämras och alkoholproblemen drivs till sin spets. Bördan av sociala problem och livsstilssjukdomar måste lättas. Om man på grund av den ekonomiska nedgången nu också skär ned de sista anslagen för förebyggande verksamhet i kommunerna kommer bördan av reparativ vård att växa okontrollerat."
08.02.2010
Information om fattigdom och social utestängning lyfts fram under EU:s temaår
Under EU:s temaår 2010 för bekämpning av fattigdom och social utestängning ökas människors medvetenhet om fattigdom, personer som lever i fattigdom och är socialt utestängda. "Globalt sett finns det få fattiga i Europa och ur ett europeiskt perspektiv är andelen fattiga av befolkningen relativt liten i Finland och de nordiska länderna. Ändå återstår mycket arbete för oss för att nå temaårets mål", säger socialrådet Aune Turpeinen. Hon är ordförande för Finlands nationella genomförandegrupp för temaåret vid social och hälsovårdsministeriet.
25.01.2010
Beredning av läkemedelspolitiken 2020 har inletts
Finlands läkemedelspolitik under de kommande åren bereds nu på ett nytt sätt: som en del av riktlinjerna för social- och hälsovårdspolitiken och i samarbete med aktörerna inom läkemedelsområdet. "Detta är någonting nytt. Riktlinjerna för läkemedelspolitiken har tidigare dragits upp som tjänstemannaarbete vid sidan av servicesystemet", berättar konsultativa tjänstemannen Ulla Närhi från social- och hälsovårdsministeriet som ansvarar för läkemedelsområdet.
04.01.2010
Valvira inför en planmässig styrning för social- och hälsovården
Två reformer genomfördes inom tillsynen över social- och hälsovården vid ingången av år 2010: länsstyrelserna ändrades till regionförvaltningsverk, RFV, och Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården Valvira fick också i uppgift att övervaka och styra socialvården. Med reformerna ska även arbetsformerna reformeras.
"Vi måste komma från efterhandskontroll till planmässig styrning. Numera är verksamheten till stor del brandkårsarbete. Man ingriper mot konstaterade missförhållanden, men styrningen kräver fortsatt utveckling", säger den nya överdirektören för Valvira Marja-Liisa Partanen.
23.12.2009
Sata-kommittén reformerade den sociala tryggheten för ett 100-årigt Finland
Uppdraget för Sata-kommittén var att reformera den sociala tryggheten så att det alltid lönar sig att ta emot arbete, fattigdomen minskar och den grundläggande utkomsten säkerställs i alla livssituationer. Systemet för social trygghet skulle också göras mer åskådligt och kostnaderna för systemet skulle inte heller få överstiga den offentliga sektorns ekonomiska bärkraft. "Uppdragets delar stod delvis i strid med varandra, och kommittén var tvungen att söka balans mellan dessa", säger kommitténs generalsekreterare Lauri Pelkonen.
23.11.2009
Familjeledighetssystemet mot 2010-talet
Möjligheten till familjeledighet för småbarnsföräldrar är en viktig del av den finländska familje- och befolkningspolitiken. Från ingången av år 2010 förlängs pappaledigheten från fyra till sex veckor. Nu överväger man lösningar om föräldraledighet för följande regeringsperiod. För den fortsatta beredningen tillsatte social- och hälsovårdsministeriet i september en arbetsgrupp för föräldraledighet. "Åtminstone en vidare förlängning av föräldraledigheten har lyfts fram, eventuellt genom en öronmärkt ledighet för papporna", berättar ordföranden för arbetsgruppen, barnombudsmannen Maria Kaisa Aula.
09.11.2009
Serviceinnovationsprojektet skapar distributionskanaler för nyttoinformation
Vid social- och hälsovårdsministeriet insamlas mycket information om hur servicen fungerar, men informationen blir ofta outnyttjad. Likaså överförs inte resultaten från olika projekt i praktiken, då det inte finns en plats där de som behöver informationen kunde hitta den. Serviceinnovationsprojektet har gripit sig an de här utmaningarna. Information om servicens funktionsduglighet insamlas på Servicevågen, som finns på internet, och Innovationsbyn med sina institut, bibliotek och banker erbjuder information om resultat som projekten uppnått. "Kunskap ger drivkraft åt den offentliga debatten och kan öka efterfrågan på nya verksamhetsmodeller", konstaterar programchef Juha Teperi.
12.10.2009
Det handikappolitiska programmet gäller alla förvaltningsområden
Det handikappolitiska programmet är en arbetsplan för verkställande av de närmaste årens handikappolitik. I det upptas alla de åtgärder som ska främja jämlikhet och icke-diskriminering av personer med funktionsnedsättningar.
"SHM ansvarar för beredningen av programmet, men alla de som påverkar funktionsnedsatta personers ärenden är med. En dialog mellan förvaltningsområdena är lika viktig för beredningen av det handikappolitiska programmet som själva slutresultatet, säger konsultativa tjänstemannen Aini Kimpimäki." Hon är en av styrgruppens sekreterare.
28.09.2009
Grunden för ett social- och hälsovårdsområde är en samkommun eller en stark kommun
"I modellen med social- och hälsovårdsområden skulle ansvarsförhållandena vara tydliga och på så vis hela social- och hälsovårdsstrukturen redig", säger SHM:s kanslichef Kari Välimäki. Social- och hälsovårdsområdena - antingen kommunerna eller kommunförbundena - svarade för basservicen samt för majoriteten av den specialiserade servicen och fem specialansvarsområden för den krävande specialservicen.
14.09.2009
SOME-modellen underlättar planeringen av socialpolitiken
Prognoser över socialutgifterna är en del av social- och hälsovårdsministeriets långtidsplanering. Med deras hjälp kan man uppskatta hur utgifterna utvecklas och vilka delar av det sociala trygghetssystemet det finns behov att ändra. Samtidigt granskas bland annat utvecklingen gällande antalet förmånstagare samt förändringar i befolkningsstrukturen. Överinspektör Antti Alila presenterar den nya Some-analysmodellen, som har utvecklats på ministeriet för att göra prognoser över socialutgifterna.
31.08.2009
Könsmedveten budgetering förbättrar allas välfärd
I statens budget för nästa år ska alla ministerier på något sätt bedöma vilken konsekvens anslagen inom deras förvaltningsområde har på jämställdheten mellan könen, eller om de inte har någon inverkan. "Könsmedveten budgetering förbättrar alla välfärd, inte bara kvinnornas", säger överinspektör Hanna Onwen-Huma från SHM:s jämställdhetsenhet.
14.08.2009
Statens regionalförvaltning förnyas
"Reformen försnabbar behandlingen av ärenden som gäller tillsyn, tillstånd och klagomål, då de sköts på ett och samma ämbetsverk och man kan utveckla arbetsmetoderna centralt", tror Raimo Ikonen, social- och hälsovårdsministeriets chef för ekonomi- och planeringsavdelningen.
31.07.2009
Kommunen beslutar om att ta i bruk servicesedeln
Kommunerna väljer för vilka tjänster inom social- och hälsovården de beviljar servicesedel. Klienterna och patienterna å sin sida väljer om de tar servicesedeln och av vilken av kommunens godkända serviceproducenter de köper tjänsten.
Lagen om servicesedlar inom social- och hälsovården trädde i kraft från början av augusti.

"Kommunerna har hittills också kunnat välja servicesedlar, men med lagen förtydligas deras använding", berättar överinspektör Virpi Vuorinen, som berett lagen.
20.07.2009
Det sociala området och hälso- och sjukvården får en gemensam etisk delegation
"Många etiska frågor inom det sociala området och hälso- och sjukvården är gemensamma. De lämpar sig väl att behandlas i en gemensam delegation", säger Aira Pihlainen, generalsekreterare för Riksomfattande etiska delegationen inom hälso- och sjukvården, ETENE.
06.07.2009
Socialvårdslagen på remont
"Grundpremisserna i lagen om socialvård och huvudpunkterna inom tillämpningsområdet samt syftet med lagen har bibehållits rätt väl, men förändringarna i verksamhetsområdet förutsätter en omvärdering av lagen", säger Reijo Väärälä, biträdande avdelningschef vid social- och hälsovårdsministeriets avdelning för social och hälsovårdstjänster.

Dela

Fokus är en skriftserie som behandlar aktuella social- och hälsovårdspolitiska ämnen.