Till inhållet      
 
 
 
 
 

Fokus

  • 19.12.2011

    Medborgarenkät bekräftade riktningen för Kaste-programmet

    Salme Kallinen-Kräkin Det nationella utvecklingsprogrammet för social- och hälsovården (Kaste) har beretts hela hösten vid ministeriet. Det nya programmet för åren 2012-2015 har bearbetats mycket öppet. Även medborgarna har fått delta i beredningen.
  • 05.12.2011

    Nya verktyg främjar barnets synvinkel

     Även om majoriteten av barn och unga mår bra, finns det alltfler i Finland över vilkas välbefinnande man är bekymrad över. Fattigdomen bland barnfamiljer och hälsoskillnaderna har ökat. Detsamma har skett när det gäller mentalvårdstjänster för barn och unga samt för klientantalet inom barnskyddet.

    Man har dock inte låtit sig nedslås av problemen, utan börjat utveckla barn-, ungdoms- och familjepolitiken mer helhetsbetonat, säger regeringsrådet Esa Iivonen.

  • 22.11.2011

    KanTa för ihop patientuppgifterna på ett säkert sätt

    Anne Kallio De nordiska länderna har utvecklat elektronisk informationshantering inom hälso- och sjukvården systematiskt sedan ett par decennier. När den elektroniska sjukjournalen infördes under 1980-talet låg även Finland i spetsen för utvecklingen. Nu är det dags att ta nästa steg. Nationella hälsoarkivet (KanTa) har successivt sparkats igång.
  • 31.10.2011

    Författningarna om klientens självbestämmanderätt preciseras

    Aino-Inkeri Hansson "Självbestämmanderätt och personlig integritet är människans grundläggande rättigheter, och deras begränsningar ska föreskrivas så att de är exakta och skarpt avgränsade", säger överdirektör Aino-Inkeri Hansson, som leder arbetsgruppen för klienten självbestämmanderätt inom social- och hälsovården.
  • 17.10.2011

    Ekonomisk tillväxt garanterar finansiering av välfärden

    Marja-Liisa Parjanne Strategin för social- och hälsovårdspolitiken Ett socialt hållbart Finland 2020, som ministeriet beredde i början av detta år, är nu aktuellare än man kunde förutse." Inför en konjunkturnedgång är det viktigt att förstärka basen för välfärden genom att stödja sysselsättning och samtidigt se till att den gemensamma kakan fördelas rättvist", säger finansrådet Marja-Liisa Parjanne.
  • 03.10.2011

    Effektiv kommunikation på människornas språk

    Eeva Larjomaa Vid social- och hälsovårdsministeriet har man lärt sig att skapa kommunikation i nätverk och på webben. Samtidigt bör man tänka på den människa för vilken arbetet görs, påminner social- och hälsovårdsministeriets kommunikationsdirektör Eeva Larjomaa.
  • 19.09.2011

    Välbefinnande i arbetet kräver både vilja och handling

    Lars-Mikael Bjurström "Vår lagstiftning är omfattande och vi har många aktörer inom arbetarskyddet. Trots det är resultaten inte särskilt goda - arbetsförhållandena har inte förändrats", säger konsultative tjänstemannen Lars-Mikael Bjurström. Nu eftersträvas en förbättring med hjälp av nya riktlinjer för arbetsmiljön och välbefinnandet i arbetet.
  • 05.09.2011

    Aktivt grepp mot förlängd sjukfrånvaro

    Virpi Korhonen Företagshälsovården får en aktiv roll vid bedömningen av förlängda sjukledigheter, om riksdagen antar lagförslaget som endast behöver finslipas. "Målet är att i tid ingripa mot förlängd arbetsoförmåga", säger regeringssekreterare Virpi Korhonen.
  • 23.08.2011

    Familjedagvårdarnas arbetstid förkortades

    Tarja Kahiluoto Från ingången av augusti har arbetstidslagen tillämpats på arbetet som utförs av familjedagvårdare i anställningsförhållande. Familjedagvårdarnas regelbundna arbetstid förkortades i och med lagändringen med över tre timmar och är nu 40 timmar per vecka.
  • 11.07.2011

    Alkohol och tobak förkortar männens liv

    Ismo Tuominen Hälsoskillnaderna mellan män och kvinnor i Finland är stora. Kvinnor lever i genomsnitt sex och ett halvt år längre än mannen. Männens kortare förväntade livslängd förklaras åtminstone delvis av mäns och kvinnors avvikande levnadsvanor, särskilt skillnaderna mellan mäns och kvinnors alkoholbruk och rökning.
  • 27.06.2011

    Regeringsprogrammet är lastat med löften

    Kari Välimäki Kanslichef Kari Välimäki ser många goda mål för social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde i det nya regeringsprogrammet. Kärnfrågorna är kommun- och servicestrukturreformen och en förlängning av arbetskarriärerna. "Jag hoppas att riktlinjerna för kommun- och servicestrukturreformen färdigställs före utgången av detta år", kommenterar Välimäki regeringsprogrammet.
  • 13.06.2011

    Tjänster på samiska tryggar bevarandet av kulturen

    Viveca Arrhenius Samerna är Europas enda urbefolkning och det medför särskilda förpliktelser och utmaningar för Finland att bevara och främja samisk kultur. Ett stimulansprogram för samiska språket bereds som bäst under ledning av undervisnings- och kulturministeriet. Social- och hälsovårdsministeriet deltar i beredningen av programmet.
  • 30.05.2011

    Mot elektroniska tjänster och verktyg

    Eija Koivuranta Elektroniska system för informationshantering är på väg in i social- och hälsovården. Det elektroniska receptet (eRecept) används redan och genomförandet av det nationella hälso- och sjukvårdsarkivet (KanTa) har kommit långt. Ett elektroniskt system för informationshantering håller också på att byggas upp inom socialvården. Systemet stöder arbetet för yrkesutbildade personer inom socialvården och underlättar även för medborgarna att uträtta sina ärenden.
  • 16.05.2011

    Våld i nära relationer minskas genom målmedvetet arbete

    Heidi Manns-Haatanen I social- och hälsovårdsministeriets strategi har en minskning av våldet lyfts till ett nationellt mål. "Våld i närrelationer och inom familjen är någonting som inverkar på människans och familjens välbefinnande. Tyvärr är den finländska kulturen relativt våldsam. Det talas inte om våld i nära relationer och inom familjen, utan det hemlighålls eftersom man fortfarande skäms över det. Man måste arbeta långsiktigt och målmedvetet för att förebygga våld. Här hjälper inga hokus-pokus-knep," säger regeringssekreterare Heidi Manns-Haatanen.
  • 02.05.2011

    Utvecklingsstörda människor har rätt till ett eget hem

    Jaana Huhta Statsrådet fattade 21.1.2010 ett principbeslut om ett program för ordnande av boende och anslutande tjänster för utvecklingsstörda åren 2010-2015. I boendeprogrammet ges ett starkt budskap om utvecklingsstörda människors rätt till ett vanligt liv i deras eget hem."Den grundläggande frågan är: är vi beredda att ge utvecklingsstörda människor samma rättigheter att besluta över sitt liv som andra", säger regeringssekreterare Jaana Huhta.
  • 19.04.2011

    Patientrörlighetsdirektivet reglerar gränsöverskridande vård

    Kirsi Ruuhonen "Patientrörlighetsdirektivet som antogs i februari förtydligar EU-medborgarnas rätt att söka vård i ett annat EU-land. Patientrörlighetsdirektivet utgår från att patienten har rätt till vård i ett annat EU-land på samma grunder som till motsvarande vård i hemlandet", sammanfattar regeringssekreterare Kirsi Ruuhonen.
  • 04.04.2011

    Försvar av den nordiska välfärdsmodellen

    Maria Waltari Finland vill under sitt ordförandeskap i Nordiska ministerrådet förstärka Nordens roll som en synlig och enhetlig klimatpåverkare. Inom social- och hälsovårdssektorn söker ministerrådet tankeföda för globaliseringens utmaningar. "En viktig gemensam värdegrund är den nordiska välfärdsmodellen: lika tjänster och möjligheter", säger överinspektör Maria Waltari.
  • 21.03.2011

    Lagförslag för att trygga tjänsterna för äldre

    Virpi Vuorinen "Trycket att förbättra tillgången på tjänster för äldre genom lagstiftning har varit hårt. Kvalitetsrekommendationerna för äldreservice som uppdaterades år 2008 har inte styrt verksamheten tillräckligt effektivt. Regeringen lovade hösten 2009 att utkastet till en lag om äldreservice ska beredas", säger regeringssekreterare Virpi Vuorinen.
  • 08.03.2011

    Femte scenen: Konst och kultur ger välfärd

    Maija Perho Projektet Konst och kultur ger välfärd (Taiku) är en del av Politikprogrammet för hälsofrämjande. Inom projektet genomförs ett omfattande åtgärdsprogram med 18 åtgärdsförslag för att öka välfärden med hjälp av konst och kultur. "Det finns tillräckligt med forskningsrön om att man med konst och konstcentrerade metoder kan åstadkomma goda resultat i behandlingen av vissa sjukdomar, rehabilitering, förebyggande av sociala problem och över huvudtaget ge folk nya krafter", säger programdirektör Maija Perho om utgångspunkterna för Taiku-projektet.
  • 21.02.2011

    Lagstiftningen om trafikförsäkringen moderniseras

    Virva Walo Trafikförsäkringslagen i Finland är från år 1960 och den har kompletterats och lappats flera gånger under årens lopp. Som ett slutresultat har regleringen av försäkringen, Trafikförsäkringscentralen, som fungerar som försäkringsbolagens samarbetsorgan, och trafiksäkerhetsavgiften blivit tämligen rörig. Den svarar inte heller till alla delar mot kraven på god förvaltning. Avsikten är att ersätta det gamla systemet med tre separata lagar. Lagförslaget är för närvarande ute på remiss. "Lagreformen förtydligar all verksamhet som hänför sig till trafikförsäkringen. Det gamla systemet svarade inte längre mot dagens behov", säger regeringssekreterare Virva Walo.
  • 07.02.2011

    Patienten väljer och påverkar

    Taina Mäntyranta Från ingången av maj kommer Finland för första gången att ha en gemensam lag för primärvård och specialiserad sjukvård. I den nya lagen föreskrivs om funktioner och uppgifter samt innehållet i tjänsterna. "De stora linjerna i den nya lagen om hälso- och sjukvård är klientorientering, samarbete mellan primärvården och den specialiserade sjukvården och förstärkning av hälsofrämjandet", säger konsultativa tjänstemannen Taina Mäntyranta.
  • 28.01.2011

    Social hållbarhet vid sidan om ekonomisk hållbarhet

    Kari Välimäki Den nya strategin för social- och hälsovårdspolitiken Ett socialt hållbart Finland 2020 är färdig. Ett samhälle som står på hållbar grund förutsätter ekonomisk, social och ekologisk hållbarhet. Alla tre är viktiga för att man ska må bra i ett framtida Finland. Utan en social synvinkel blir tal om ekonomiskt hållbarhetsunderskott innehållslöst, skriver kanslichef Kari Välimäki.
  • 10.01.2011

    Biobankslagen innebär nya regler för användning av prover från människa för forskning

    Päivi Kaartamo Vävnads- och cellprover från människa kan nuförtiden med givarens samtycke användas endast till en specificerad undersökning. För att använda provet för fortsatt forskning eller ny forskning ska ett nytt samtycke inhämtas. I biobankslagen föreskrivs att proverna i en biobank ska kunna användas för all forskning i enlighet med inom biobankens verksamhetsområde. "Omfattande samtycke underlättar medicinsk forskning. Samtidigt ser man till att risker förknippade med biobanker inte hotar integritetsskyddet", säger regeringsrådet Päivi Kaartamo.