Sosiaaliasiamiestoiminnan kehittäminen
JulkaisutiedostoSosiaalihuollon asiakkaan aseman ja oikeuksien toteutumisen ja edistämisen kannalta on oleellista, että jokainen kansalainen asuinkunnastaan riippumatta voi halutessaan saada asiantuntevan sosiaaliasiamiehen palvelua. Sosiaaliasiamiehen tavoitettavuus, osaaminen ja puolueettomuus ovat sosiaalihuollon asiakkaan kannalta ensiarvoisen tärkeitä.
Sosiaaliasiamiestoiminnan kehittämisen työryhmä selvitti työskentelynsä aluksi sosiaaliasiamiestoiminnan nykytilan kunnissa. Ajankohtaiskysely lähetettiin kaikkiin kuntiin ja vastaukset saatiin myös kaikilta vuonna 2005 sosiaaliasiamiehenä toimineelta henkilöltä. Suurimmalla osalla maamme sosiaaliasiamiehistä on tehtäviinsä sosiaalihuollon ammatillisen henkilöstön kelpoisuudesta annetussa laissa vaadittava kelpoisuus.
Sosiaaliasiamiespalveluja tuotetaan kunnan omana palveluna, kuntien keskinäisten sopimusten perusteella tai kuntien välisenä ostopalveluna sekä ostopalveluna kokonaan kuntien ulkopuolisilta organisaatioilta. Ostopalvelut eroavat kuntien omasta sosiaaliasiamiespalvelun tuottamisesta erityisesti siinä, että niissä on selvästi suurempi väestöpohja ja sosiaaliasiamies on useimmiten päätoiminen.
Sosiaaliasiamiehistä osa kokee riippumattoman ja puolueettoman asemansa olevan uhattuna joko muihin tehtäviin, työnantajaan tai palveluntuottamistapaan liittyvistä syistä. Monet sosiaaliasiamiehet kokevat myös osaamisessaan puutteita riittämättömän täydennyskoulutuksen vuoksi. Lisäksi sivutoimiset sosiaaliasiamiehet kokevat, ettei heillä ole riittävästi aikaa asiakaslaissa säädettyjen tehtävien hoitamiseen, minkä vuoksi esimerkiksi asiakaslaissa edellytetty tiedottamis- ja vaikuttamistyö jää vähäiseksi.
Kunnanhallituksille vuosittain annettavat sosiaaliasiamiehen selvitykset ovat sisällöltään ja laajuudeltaan erilaisia eikä selvitysten aiheuttamista toimenpiteistä ole tietoa. Sosiaaliasiamiestoiminnan kautta kertyvän mittavan sosiaalihuollon palvelujen tilaa koskevan palautetiedon jäsentäminen ja yhteistyö valtionhallinnon toimielinten kanssa on monilta osin vajavaista.
Työryhmän antamat sosiaaliasiamiestoiminnan kehittämisehdotukset kohdentuvat sekä sosiaaliasiamiestoiminnan organisointiin, sosiaaliasiamiehen riippumattoman aseman varmistamiseen ja työn ja osaamisen kehittämiseen että sosiaaliasiamiestoiminnan seurannan ja valvonnan kehittämiseen.
Sosiaaliasiamiestoiminnan kehittäminen.
Sosiaaliasiamiestoiminnan kehittämisen työryhmän raportti. Helsinki
2008. 70 s.
Sosiaali- ja terveysministeriön selvityksiä 2008:17
ISSN 1236-2115
ISBN 978-952-00-2562-5 (PDF)
Tämä julkaisu on saatavana vain verkossa.
| URN | http://urn.fi/URN:ISBN:978-952-00-2562-5 |
Julkaisutiedosto Julkaisun tiivistelmä
Referat
Utvecklande av socialombudsmannaverksamheten. Helsingfors 2008.
70 s. (Social- och hälsovårdsministeriets rapporter, ISSN
1236-2115), ISBN 978-952-00-2562-5 (PDF)
I fråga om genomförande och främjande av klientens ställning och
rättigheter inom socialvården är det viktigt att varje medborgare
oberoende av boendekommun kan om han/hon så önskar få service av en
sakkunnig socialombudsman. För klienten inom socialvården är det
ytterst viktigt att socialombudsmannen är tillgänglig, kunnig och
opartisk.
Arbetsgruppen för utvecklande av socialombudsmannaverksamheten
inledde sitt arbete med att utreda nuläget för
socialombudsmannaverksamheten i kommunerna. En aktuell enkät
skickades till samtliga kommuner och denna besvarades också av alla
personer som verkade som socialombudsmän år 2005. En majoritet av
socialombudsmännen i Finland har den behörighet som krävs för
uppgifterna enligt lagen om behörighetsvillkoren för yrkesutbildad
personal inom socialvården.
Socialombudsmannatjänster produceras i form av kommunens egna
tjänster, på basis av kommunernas inbördes avtal eller som
köptjänster mellan kommunerna samt som köptjänster från
organisationer helt utanför kommunerna. Köptjänsterna skiljer sig
från kommunernas egen socialombudsmannaproduktion i synnerhet genom
att de har ett betydligt större befolkningsunderlag och
socialombudsmannen arbetar oftast på heltid.
En del av socialombudsmännen upplever sin oberoende och
opartiska situation hotad av skäl som antingen hänför sig till
andra uppgifter, arbetsgivaren eller sättet att producera tjänster.
Flera socialombudsmän upplever även brister i sitt kunnande på
grund av otillräcklig fortbildning. Dessutom upplever
deltidsanställda socialombudsmän att de inte har tillräckligt med
tid för att sköta de uppgifter som stadgats i klientlagen, varför
det informerings- och påverkansarbete som förutsätts i klientlagen
förblir ringa.
De redogörelser som socialombudsmännen årligen avger till
kommunstyrelsen är till innehåll och omfattning olika och det
saknas information om de åtgärder som redogörelserna har lett till.
Struktureringen av den omfattande respons om tillståndet för
socialvårdstjänsterna som ackumuleras via
socialombudsmannaverksamheten och samarbetet med organ inom
statsförvaltningen är i flera avseenden bristfälliga.
Arbetsgruppens förslag till utvecklande av
socialombudsmannaverksamheten är inriktade på organisering av
socialombudsmannaverksamheten, tryggande av socialombudsmannens
oberoende ställning och utvecklande av arbetet och kunnandet samt
utvecklande av uppföljning och övervakning av
socialombudsmannaverksamheten.
Nyckelord: personal, sociala området, sociala tjänster
Julkaisutiedosto Julkaisun tiivistelmä
Development of Social Ombudsman Service. Helsinki 2008. 70pp. (Reports of the Ministry of Social Affairs and Health, ISSN 1236-2115,2008:17), ISBN 978-952-00-2562-5 (PDF)
It is essential from the point of view of the realisation and
promotion of social welfare clients’ status and rights that every
citizen can, irrespective of the municipality of residence, obtain
expert social ombudsman’s service when he or she so wishes. The
availability, skills and neutrality of the social ombudsman are of
vital importance for the social welfare client.
At first the Working Group for Development of Social Ombudsman
Service examined the present state of social ombudsman services in
municipalities. A questionnaire was sent to all municipalities, and
replies were also received from all the persons who worked as
social ombudsmen in 2005. Most social ombudsmen in Finland meet the
qualification requirements laid down for them in the Act on
Qualification Requirements for Social Welfare Professionals.
Social ombudsman services are provided as municipal service,
based on municipal authorities’ mutual agreements or as a service
purchased from another municipality, and as services purchased from
nonmunicipal organisations. Purchased services differ from the
municipal production of social ombudsman services in particular in
that they are intended for a clearly larger population and the
social ombudsman most often works on a fulltime basis.
Some social ombudsmen feel that their independent and neutral
position is at risk for reasons related either to their other
duties, to the employer or to the manner of providing the service.
Many social ombudsmen are also of the opinion that their skills and
knowledge are inadequate due to insufficient education.
Furthermore, social ombudsmen working on a part-time basis feel
that they have not enough time to attend to the duties laid down in
the Act on the Status and Rights of Social Welfare Clients.
Therefore, there is not much time for instance for the information
work and promotion of clients’ rights as required in the said Act.
The social ombudsmen’s annual reports submitted to the municipal
board are different in content and scale, and there is no
information about the measures that the reports have caused.
Analysing the considerable feedback information received through
social ombudsman services regarding the state of social services is
in many respects inadequate, and so is also the cooperation with
central government bodies.
The development proposals issued by the working group concern
the organisation of social ombudsman services, securing the
independent position of social ombudsmen, development of their work
and skills, and improving the monitoring and supervision of the
social ombudsman service.
Key words: social services, social services sector, staff