Toimintamalli diabetesta sairastavan lapsen koulupäivän aikaisesta hoidosta
Julkaisutiedosto
Opetusministeriö, Sosiaali- ja terveysministeriö, Suomen Kuntaliitto
Toimintamallin tarkoituksena on kuvata hoitokäytännöt ja tapa järjestää diabetesta sairastavan lapsen hoidon tukeminen lapsen edun mukaisella tavalla koulupäivän aikana. Toimintatavat ratkaistaan tapauskohtaisesti.
Ensisijainen vastuu lapsen omahoidon toteuttamisesta on lapsen huoltajilla. Koska koulupäivän aikana lapsen vanhemmilla ei ole mahdollisuutta valvoa ja toteuttaa hoitoa, on tarpeen suunnitella diabeteksen omahoidon toteuttaminen tapauskohtaisesti. Tavoitteena on, että diabetesta sairastava lapsi voi käydä koulua oppilaana muiden oppilaiden joukossa ja saada tarvittaessa aikuisen tuen sairautensa hoitoon. Diabeteksen hoitoon liittyvät toimet ovat maallikoille opittavissa ja niitä toteutetaan osana normaalia arkea diabetesta sairastavien lasten kodeissa. Kouluyhteisössä eri ammattiryhmien yhteistyö on tärkeätä oppilaan koulunkäynnin mahdollistamiseksi diabeteksesta huolimatta
Toimintamallin taustalla ovat myönteiset kokemukset onnistuneesta yhteistyöstä lapsen ja vanhempien, kouluviranomaisten sekä diabetesta hoitavien yksiköiden kanssa. Toimintamallia varten on kerätty tietoja eri tahoilta. Koska kouluyhteisössä työskentelee monen eri sektorin työntekijöitä, toimintamalli on valmisteltu yhdessä sosiaali- ja terveysministeriön, opetusministeriön ja Kuntaliiton kanssa.
Toimintamallissa kuvataan, miten diabetesta sairastavan lapsen koulun aloittamiseen on hyvä valmistautua ajoissa ja järjestää yhteisneuvottelu vanhempien tai koulun toimijoiden ja diabetesta hoitavan yksikön kesken. Avuksi on valmistelu suunnitelmalomake. Yhteisneuvottelussa sovitaan muun muassa verensokerinmittauksista, tarvittavista välipaloista sekä mahdollisen insuliiniannoksen pistäjästä. Neuvottelussa sovitaan myös mahdollisesti tarvittava pistosopetus, varautuminen erityistilanteisiin, menettelytavat ja ensiapukäytännöt. Yhteisneuvottelussa sovitaan työnjako ja vastuut koulun toimijoiden kesken paikallisten resurssien mukaan. Sovitut asiat kirjataan suunnitelmalomakkeeseen ja päivitetään säännöllisesti. Vanhemmat toimittavat koululle selkeät, yksinkertaiset ohjeet insuliiniannoksista ja ruoka-annoksista sekä verensokeritasoista, ja niiden vaikutuksista hoitoon.
Toimintatavoista sopiminen ja niiden kirjaaminen selkeyttävät eri toimijoiden tehtäviä ja vastuita. Erityisten riskitilanteiden tiedostaminen on osa lapsen oikeutta turvalliseen ympäristöön. Olennaista on, että lapsen sairauden vaatimat toimenpiteet tulevat vanhempien, erikoissairaanhoidon ja kouluterveydenhuollon kautta riittävässä laajuudessa koulun toimijoiden tietoon. Diabetesta sairastavan lapsen kohdalla kuvattua toimintatapaa voidaan käyttää muiden pitkäaikaissairautta sairastavien lasten kohdalla.
Toimintamalli diabetesta sairastavan lapsen koulupäivän
aikaisesta hoidosta. Helsinki 2010. s. 14. Opetusministeriö,
Sosiaali- ja terveysministeriö, Suomen Kuntaliitto. Sosiaali- ja
terveysministeriön selvityksiä 2010:9
ISBN 978-952-00-2982-1 (PDF)
ISSN-L 1236-2115
ISSN 1797-9897 (verkkojulkaisu)
| URN | http://urn.fi/URN:ISBN:978-952-00-2982-1 |
Verksamhetsmodell för behandling av diabetes hos barn under skoldagen
Julkaisutiedosto Julkaisun tiivistelmä
Kommunförbundet, Social- och hälsovårdsministeriet, Undervisningsministeriet
Avsikten med verksamhetsmodellen är att beskriva vårdpraxis och berätta hur man i enlighet med barnets bästa kan ordna stöd till egenvården av barn med diabetes under skoldagen. Handlingssätten bestäms från fall till fall.
Det primära ansvaret för egenvården av ett barn med diabetes ligger hos barnets vårdnadshavare. Eftersom barnets föräldrar inte kan kontrollera och genomföra egenvården under skoldagen behöver man från fall till fall planera hur egenvården av diabetes genomförs. Målet är att ett barn med diabetes kan gå i skola på samma sätt som alla andra skolelever. Alla kan lära sig egenvården av diabetes och egenvården är en del av vardagen i familjer med barn med diabetes. Det är viktigt att olika yrkesgrupper inom skolsamfundet samarbetar för att möjliggöra en elevs skolgång trots diabetes.
Modellen bygger på positiva erfarenheter av lyckat samarbete mellan barnet och föräldrarna, skolmyndigheterna och diabetesenheterna. För verksamhetsmodellen har man samlat information från olika håll. Eftersom det inom skolsamfundet arbetar personer från flera sektorer har man föreberett verksamhetsmodellen i samarbete med social- och hälsovårdsministeriet, undervisningsministeriet och Finlands kommunförbund.
Modellen beskriver att det vore bra om man i god tid förberedde sig till skolbörjan och ordnade ett samverkansmöte mellan föräldrarna eller skolan och diabetesenheten. Det finns en planeringsblankett som hjälper med detta. Vid samverkansmötet kommer man överens om bland andra mätning av blodsocker, nödvändiga mellanmål och vem som eventuellt injicerar insulin. Man avtalar också om eventuell njiceringsundervisning, beredskap inför specialsituationer, handlingssätt och förstahjälppraxis. Vid samverkansmötet kommer man överens om arbetsfördelningen och ansvaret mellan aktörerna i skolan i mån av lokala resurser. De saker man kommer överens om antecknas i planeringsblanketten och uppdateras regelbundet. Föräldrarna ska ge skolan tydliga och enkla anvisningar om insulindoserna, matportionerna och blodsockernivåerna samt om hur dessa påverkar diabetesvården.
Olika aktörers uppgifter och ansvar blir tydligare om man kommer överens om handlingssätten och antecknar dem. Barnets rätt till säker miljö innefattar att man är medveten om olika risksituationer. Det väsentliga är att föräldrarna, den specialiserade sjukvården och skolhälsovården i tillräcklig omfattning informerar skolpersonalen om de åtgärder som barnets sjukdom kräver. De handlingssätt som gäller för barn med diabetes kan tillämpas även till barn med någon annan långtidssjukdom.
Verksamhetsmodell för behandling av diabetes hos barn under
skoldagen. Helsingfors 2010. 14 s. Kommunförbundet, Social-
och hälsovårdsministeriet, Undervisningsministeriet. Social- och
hälsovårdsministeriets rapporter 2010:10
ISBN 978-952-00-2983-8 (PDF)
ISSN-L 1236-2115
ISSN 1797-9897 (online )
| URN | http://urn.fi//URN:ISBN:978-952-00-2983-8 |
Julkaisutiedosto Julkaisun tiivistelmä
File Julkaisun tiivistelmä
File Julkaisun tiivistelmä
File Julkaisun tiivistelmä
File Julkaisun tiivistelmä