Sisältöön      
 
 
 
 
 
Valitse metadatasta sisällön kieliversiot
Selvityksiä 2006:1
Selvityksiä 2006:1:
Selvityksiä 2006:1:
Selvityksiä 2006:1:
Selvityksiä 2006:1:
Selvityksiä 2006:1:
Selvityksiä 2006:1:
27.01.2006
Selvityksiä 2006:1
Rapporter 2006:1
Reports 2006:1
Selvityksiä 2006:1
Selvityksiä 2006:1
Selvityksiä 2006:1
Selvityksiä 2006:1
27.01.2006
suomeksi

Talousarvion sukupuolivaikutusten arviointi

Julkaisutiedosto
Koko julkaisu (pdf, 841 kB)
Julkaisun tiivistelmä

Sosiaali- ja terveysministeriöllä on muista ministeriöistä poikkeava rooli naisten ja miesten välisen tasa-arvon edistämisessä. Ministeriö vastaa kaikkien hallinnonalojen tapaan sukupuolten välisten tasa-arvotavoitteiden valtavirtaistamisesta sille kuuluvissa yleisissä sosiaali- ja terveyspolitiikan alaan liittyvissä lakisääteisissä tehtävissä. Lisäksi ministeriön talousarviokehyksissä rahoitetaan kolmen julkisen tasa-arvoviranomaisen, tasa-arvovaltuutetun, tasa-arvoyksikön ja tasa-arvoasian neuvottelukunnan toiminta. Tässä pilottihankkeessa sukupuolivaikutusten arviointi on rajattu erityisesti tulonsiirtojen ja niiden rahoituksen välittömiin kohdentumisvaikutuksiin.

Valtion talousarviossa rahoitetaan sosiaali- ja terveysministeriön pääluokan kautta noin viidennes kaikista sosiaalimenoista. Ministeriö vastaa kuitenkin pääosasta sosiaalimenoja ja niiden rahoitusta koskevaa lainsäädäntöä. Kohdentumisanalyysit on myös tehty varsinaisia talousarviomenoja laajemmasta näkökulmasta.

Sukupuolivaikutusten arviointi ja seuranta edellyttävät hyvää tietopohjaa. Tilastoinnissa ja muussa tiedon tuotannossa, kuten tutkimuksessa sekä laskentajärjestelmissä on hallinnonalalla tästä näkökulmasta paljon kehitettävää, kuten luvusta neljä käy ilmi.

Naisten ja miesten nykyistä taloudellista asemaa taustoitetaan luvussa viisi. Keskeisten etuusjärjestelmien toimintaperiaatteiden kuvaus ja tuotosten eli eri etuuksien kohdentumisen analyysit sisältyvät lukuun kuusi. Luvussa käsitellään lyhyesti myös palvelusektoria. Tällä sektorilla panosten ja tuotosten tilastoinnissa on runsaasti kehittämistarvetta sukupuolen mukaan eriteltyjen perustietojen tuottamiseksi. Koska palvelujen tuottamisesta vastaavat käytännössä kunnat ja kuntayhtymät, on jatkossa tärkeää pohtia, miten kunnallishallinto voi lisätä vastuutaan tasa-arvotavoitteiden valtavirtaistamiseksi omaan toimintaansa. Luvussa seitsemän käsitellään sosiaalivakuutusmaksujen ja verotuksen jakautumista. Lisäksi luvussa esitellään eräitä sovellutusesimerkkejä, joiden avulla ja joita kehittämällä voitaisiin syventää koko tulonsiirtoinstituution, palvelut mukaan lukien, kohdentamisvaikutusten analyysiä.

Raportti ei anna yksinkertaista vastausta kysymykseen, miten sosiaali- ja terveysministeriön talousarvioehdotus tulisi "suvata". Tulonsiirtoinstituution eri osa-alueet on tarkoitettu erilaisiin sosiaalisiin riskeihin, jotka kohdentuvat osittain eri tavoin naisille ja miehille. Tästä johtuen eri järjestelmien sukupuolirelevansseissa on eroja (luvut 2, 6 ja 7). Raportti tarjoaa lähtökohtia hallinnonalan eri tehtävien sukupuoli- ja tasa-arvorelevanssin tunnistamiseksi yksityiskohtaisempaa tavoitteiden asettelua varten.

Hallituksen vuotuinen talousarvio on nykymuodossaan tiivis asiakirja, joten tasa-arvotavoitteiden konkretisoinnille ei jää paljon tilaa. Osaa tavoitteista voi olla myös mahdoton konkretisoida vuositasolle. Yhteenvetoluvussa kahdeksan esitelläänkin, mitä eri menetelmiä voitaisiin ottaa käyttöön liittyen sekä talousarvion laadintaprosessiin että seurantajärjestelmiin suvauksen kehittämiseksi. Arviointityössä voidaankin hyödyntää useita, talousarvion laadintaan välillisemmin liittyviä foorumeja, kuin mitä perinteisellä talousarvioprosessilla tarkoitetaan.

Anita Haataja, Maija-Liisa Järviö ja Esko Mustonen. Talousarvion sukupuolivaikutusten arviointi (Pilottihanke sosiaali- ja terveysministeriön hallinnonalalta). Helsinki 2006. 120 s.
Sosiaali- ja terveysministeriön selvityksiä 2006:1
ISBN 952-00-1928-6 (nid)
ISBN 952-00-1929-4 (PDF)
ISSN 1236-2115
Allaolevat tiedot syötetään metatiedoista
URN http://urn.fi/URN:ISBN:952-00-1929-4
på svenska

Julkaisutiedosto
Julkaisun tiivistelmä

Social- och hälsovårdsministeriet har en annorlunda roll än de övriga ministerierna när det gäller att främja jämställdhet mellan kvinnor och män. I likhet med andra förvaltningsområden svarar ministeriet för mainstreaming av jämställdhetsmålen i de allmänna lagstadgade uppgifterna inom social- och hälsovårdspolitik. Dessutom finansieras verksamheten för tre offentliga jämställdhetsmyndigheter, jämställdhetsombudsmannens, jämställdhetsenhetens och delegationens för jämlikhetsärenden inom budgetramarna. I detta pilotprojekt har analysen av könskonsekvenserna begränsats särskilt till de omedelbara allokeringseffekterna av inkomstöverföringar och finansieringen av dessa.

I statsbudgeten finansieras ca en femtedel av alla socialutgifter genom social- och hälsovårdsministeriets huvudtitel. Ministeriet svarar dock för en övervägande del av lagstiftningen som avser socialutgifter och finansieringen av dessa. Allokeringsanalyserna har även gjorts ur ett bredare perspektiv än de egentliga budgetutgifterna.

Analys och uppföljning av könskonsekvenserna förutsätter en bra informationsgrund. Ur detta perspektiv finns det mycket att utveckla inom förvaltningsområdet när det gäller statistikföring och övrig framställning av data såsom forskning och beräkningssystem, vilket framgår av kapitel fyra.

I kapitel sex ges bakgrunden till kvinnors och mäns nuvarande ekonomiska situation. Beskrivning av de viktiga verksamhetsprinciperna för förmånssystemen och analyser av allokeringen för avkastningen, d.v.s. av olika förmåner ingår i kapitel fem. I kapitlet behandlas även servicesektorn kort. Det finns ett ansenligt utvecklingsbehov vid statistikföring av insatser och avkastning inom denna sektor för att producera basinformation som indelats efter kön. Eftersom kommuner och samkommuner i praktiken svarar för produktionen av tjänster är det viktigt när det gäller fortsättningen att fundera hur kommunalförvaltningen kan öka sitt ansvar för att integrera jämställdhetsmålen i sin egen verksamhet. I kapitel sju behandlas fördelningen av socialförsäkringsavgifter och beskattning. I kapitlet presenteras dessutom några tillämpningsexempel genom vilka man kunde fördjupa analysen av allokeringseffekterna för hela institutionen för inkomstöverföringar, inklusive tjänster.

Rapporten ger inget enkelt svar på frågan hur social- och hälsovårdsministeriets budgetförslag borde analyseras med avseende på jämställdhetskonsekvenser. De olika delområdena av institutionen för inkomstöverföringar är avsedda för olika sociala risker som fördelas delvis på olika sätt på kvinnor och män. Därför finns det skillnader i de olika systemens relevans för kön (kapitlen 2, 6 och 7). Rapporten erbjuder utgångspunkter för identifiering av relevansen när det gäller kön och jämställdhet för olika uppgifter inom förvaltningsområdet inför en mer detaljerad uppsättning av målen.

Regeringens årliga budget i sin nuvarande form är ett koncist dokument och därmed lämnar den inte mycket utrymme för en konkretisering av jämställdhetsmålen. Det kan vara omöjligt att konkretisera vissa av målen på årsbasis. I kapitel åtta som innehåller ett sammandrag presenteras således vilka olika metoder kunde tas i bruk när det gäller processen med upprättande av en budget och uppföljningssystem för att utveckla analysen av jämställdhetskonsekvenser. I analysarbetet kan man utnyttja flera forum som anknyter mer indirekt till upprättandet av en budget än vad som avses med den traditionella budgetprocessen.

Nyckelord: Jämställdhet mellan kön, mainstreaming, analys av könskonsekvenser, inkomstöverföringar, beskattning

Allaolevat tiedot syötetään metatiedoista
in english

Julkaisutiedosto
Julkaisun tiivistelmä

In promotion of gender equality the Ministry of Social Affairs and Health has a role different from the other Govern-ment ministries in Finland. It is responsible, in the same way as all the other sectors, for the mainstreaming of gender equality objectives into its statutory duties in the field of social and health policy. Furthermore, the work of three public equality authorities is funded within the Ministry’s budget framework, namely the Ombudsman for Equality, the Gender Equality Unit, and the Council for Gender Equality. In the pilot project the gender impact assessment is confined to the direct effects of the targeting of, in particular, social income transfers and their funding.

The State budget finances through the main title of the Ministry of Social Affairs and Health only about one fifth of all social protection expenditures. The Ministry is however responsible for the major part of the legislation on social protection expenditures and their financing. That is why the targeting analyses have been made from a broader perspective than that of the actual budget expenditures.

Gender impact assessment and monitoring presuppose a good knowledge basis. Considered from this perspective, there is much to develop in terms of statistics and other information production, such as research and calculation systems, within the Ministry’s administrative sector, as appears from chapter 4.

The present economic situation of women and men is dealt with in chapter 5. A description of the principles of the main benefit schemes and analyses of the outputs, i.e. allocation of different benefits, are included in the same chapter. This chapter also deals shortly with the service sector. There is a great deal to develop in this sector in the compilation of statistics on inputs and outputs with a view to producing gender-specific basic information. Since the local authorities and joint municipal boards are in practice responsible for service provision, it is important to ponder in the future how the local government could increase its responsibility for mainstreaming the gender equality objectives into its own operations. Chapter 7 deals with the breakdown of social insurance contributions and taxation. In addition, the chapter gives some examples of applications by means of which and by developing which it would be possible to deepen the analysis of the targeting impacts in regard to the entire income transfer institution, services included.

The report does not provide a simple answer to the question how the gender impact assessment of the Ministry’s budget proposal should be conducted. The different sub-areas of the income transfer institution are meant for different social risks which partly affect differently women and men. Therefore there are differences in the gender relevance of the schemes (chapters 2, 6 and 7). The report provides starting points for identification of the gender and equality relevance in the different duties of the sector so as to enable a more detailed setting of objectives.

The Government’s annual budget is in its present form a compact document, and so there is not much room for concretising the gender equality objectives. It may also be impossible to concretise part of the objectives at annual level. The summary, chapter 8, presents what methods could be introduced in both the process of drafting the budget and the monitoring systems in order to develop gender impact assessment. It is possible to use in the assessment more forums related indirectly to the drafting of the budget than what are involved in the traditional budget process.

Key words: gender equality, gender impact assessment, mainstreaming, social income transfers, taxation

Allaolevat tiedot syötetään metatiedoista
>#MYYNTIPAIKKA|/web/fi/julkaisut/tilaukset/|Subscriptions : |en#
Sámás

File
Julkaisun tiivistelmä
Allaolevat tiedot syötetään metatiedoista
??-??????

File
Julkaisun tiivistelmä
Allaolevat tiedot syötetään metatiedoista
Français

File
Julkaisun tiivistelmä
Allaolevat tiedot syötetään metatiedoista
aus Deutsch

File
Julkaisun tiivistelmä
Allaolevat tiedot syötetään metatiedoista
Jaa