Sukupuolivaikutusten arvioiminen lainsäädäntöhankkeissa (Suvaopas)
Julkaisutiedosto
Tasa-arvolain mukaan jokaiselle viranomaiselle kuuluu sukupuolten
välisen tasa-arvon edistäminen viranomaisen omassa toiminnassa.
Valtavirtaistamisella tarkoitetaan sellaisia hallinto- ja
toimintatapoja, joilla tuetaan tasa-arvon edistämistä osana
ministeriön ja viranomaisen toimintaa. Toisin sanoen sitä, että
kunkin politiikka-alueen sisällöstä vastaavat virkamiehet ottavat
toimissaan huomioon sukupuolten välisen tasa-arvon edistämisen.
Valtavirtaistamisen tarkoituksena on murtaa sukupuolineutraalit,
osittain jopa sukupuolisokeat menettelytavat ja kulttuuri.
Valtavirtaistamisen yksi väline on sukupuolivaikutusten arviointi
eli suvaus.
Lakihankkeiden sukupuolivaikutusten ja tasa-arvon edistämismahdollisuuksien arviointi on hallinnollinen keino, jolla pyritään edistämään tasa-arvon toteutumista. Valtavirtaistamista sovelletaan kaiken lainsäädännön valmisteluun ja talousarvion valmisteluun, valtionhallinnon erilaisiin ohjelmiin ja hankkeisiin sekä henkilöstöpolitiikkaan.
Valtavirtaistaminen otetaan huomioon myös ministeriöiden ja niiden alaisten virastojen ja laitosten välillä solmittavissa tulossopimuksissa.
Tätä opasta sovelletaan lainsäädännön valmisteluun. Sukupuolivaikutusten arviointi lainvalmistelussa merkitsee sitä, että pyritään etukäteen selvittämään lain vaikutukset naisiin/miehiin, jotta lakia sovellettaessa ei aiheutettaisi välillisesti syrjiviä sukupuolivaikutuksia. Tavoitteena on myös laadukas lainvalmistelu.
Sukupuolivaikutusten arvioiminen
lainsäädäntöhankkeissa (Suvaopas)
Sosiaali- ja terveysministeriön julkaisu 2007:25
ISSN 1236-2050
ISBN 978-952-00-2492-5 (PDF), 978-952-00-2491-8 (nid.)
| URN | http://urn.fi/URN:ISBN:978-952-00-2491-8 |
Analys av könskonsekvenser i lagstiftningsprojekt
Julkaisutiedosto Julkaisun tiivistelmä
Enligt jämställdhetslagen skall varje myndighet främja
jämställdheten mellan könen i myndighetens egen verksamhet. Med
jämställdhetsintegrering avses sådan administrativ praxis och
sådana arbetssätt med vars hjälp främjandet av jämställdhet stöds
som en del av ministeriets och myndighetens verksamhet.
Avsikten är med andra ord att de tjänstemän som svarar för innehållet inom respektive politikområde tar främjandet av jämställdheten mellan könen på allvar i sitt arbete. Syftet med jämställdhetsintegreringen är att bryta de könsneutrala, delvis t.o.m. könsblinda handlingssäten och kulturen. Ett av redskapen för jämställdhetsintegrering är analys av könkonsekvenser.
Analys av lagstiftningsprojektens könskonsekvenser och av möjligheterna att främja jämställdhet är en administrativ metod med vars hjälp man strävar att främja genomförandet av jämställdhet. Jämställdhetsintegrering tillämpas vid all lagberedning och budgetberedning, i statsförvaltningens olika program och projekt samt i personalpolitiken.
Jämställdhetsintegreringen beaktas också i de resultatavtal som ingås mellan ministerierna och de ämbetsverk som är underställda dem. Denna handledning tillämpas vid lagberedning. Analys av könskonsekvenser vid lagberedning innebär att man på förhand strävar att utreda lagens konsekvenser för kvinnor/män, för att det inte vid tillämpningen av lagen indirekt skall uppstå diskriminerande könskonsekvenser. Målet är också en högklassig lagberedning.
Analys av könskonsekvenser i lagstiftningsprojekt
Social- och hälsovårdsministeriets publikationer 2007:25
ISSN 1236-2050
ISBN 978-952-00-2492-5 (PDF), 978-952-00-2491-8 (nid.)
| URN | http://urn.fi/URN:ISBN:978-952-00-2491-8 |
Julkaisutiedosto Julkaisun tiivistelmä
Gender Impact Assessment in Law-Drafting Projects
. Helsinki 2007. 32 pp. (Publications of Social Affairs and Health,
Finland, ISSN 1236-2050, 2007:25),
ISBN 978-952-00-2491-8 (paperback), ISBN 978-952-00-2492-5
(PDF)
According to the Act on Equality between Women and Men it is the responsibil-ity of all the public authorities to promote gender equality in their own activities. Mainstreaming means such administrative and operational practices that support the promotion of gender equality as a part of a ministry’s or authority’s activities. In other words, that the civil servants responsible for the content of each policy area take the promotion of gender equality into account in their activities. The purpose of mainstreaming is to bend the gender-neutral, partly even gender-blind procedures and cultures. One tool of mainstreaming is gender impact as-sessment.
Assessment of the gender impact of law projects and opportunities to promote gender equality are a means of promoting the realisation of gender equality. Mainstreaming is applied to the drafting of all legislation and preparation of the State budget, to various programmes and projects, and to personnel policy in the state administration. Mainstreaming is also taken into consideration in the performance agreements made between the government ministries and the of-fices and agencies under them.
The present handbook is applied to the drafting of legislation. Gender impact assessment in law drafting means trying to find out in advance the impacts of the law on women/men in order not to cause indirect discriminatory gender effects when applying the law. A further aim is to ensure law drafting of a high quality.
Keywords: equality, gender, gender mainstreaming