Sosiaalitoimen valmiussuunnitteluopas
Julkaisutiedosto
Tämä opas tarjoaa kunnan sosiaalitoimelle perusteet
varautumiselle ja valmiussuunnitelman laatimiselle yllättäviin ja
poikkeuksellisiin tilanteisiin. Varautuminen on kunnalle ja
kunnalliselle sosiaalitoimelle säädöksiin perustuva
velvollisuus.
Opas jäsentyy viiteen lukuun. Ensimmäinen kuvaa oppaan tarkoitusta ja esittelee varautumisessa ja valmiussuunnittelussa käytettävät keskeisimmät käsitteet. Toinen luku sisältää varautumisessa tarpeellisia taustatietoja. Näitä ovat varautumisen lakisääteinen perusta, julkishallinnon toimijat valtakunnallisella, alueellisella ja paikallisella tasolla sekä näiden tehtävät, vastuut ja valtuudet. Lisäksi tässä luvussa esitellään asian kannalta tärkeät vapaaehtoisjärjestöt, kirkkojen tarjoama tuki sekä puolustusvoimien ja rajavartiolaitoksen voimavarat siviiliyhteiskunnan tukemiseksi. Lopuksi kiinnitetään lukijan huomio yhä kasvavaan yksityiseen palvelutuotantoon, jota ei tule sivuuttaa valmiussuunnittelussa.
Kolmannessa luvussa kuvataan varautumisessa ja valmiussuunnittelussa sekä valmiuksien ylläpitämisessä keskeisiä tehtäviä ja niitä tilanteita, joiden varalta varaudutaan. Neljännessä luvussa keskitytään sosiaalitoimen vastuulla oleviin tehtäviin. Nämä jaetaan kahteen ryhmään, jotka ovat oman toiminnan jatkumisen varmistaminen ja poikkeuksellisissa tilanteissa sosiaalitoimelle vastuutetut erityistehtävät. Ensimmäiseen ryhmään kuuluvat sosiaalipalvelujen ja toimeentulotuen maksamisen jatkumisen turvaaminen sekä huolehtiminen siitä, että erillisten toimintayksiköiden omatoiminen varautuminen on asianmukaisesti hoidettu. Toiseen ryhmään kuuluvat varautuminen erityistilanteissa mahdollisesti tarvittavan majoituksen, ruokahuollon ja vaatetuksen järjestämiseen. Tähän ryhmään kuuluu myös valmius osallistua psykososiaalisen tuen ja palvelujen järjestämiseen.
Viides ja viimeinen luku ohjeistaa valmiussuunnitelman laatimista. Siinä käydään läpi tarvittavat työvaiheet ja valmiussuunnitelman keskeiset sisällöt. Liitteenä on esimerkki valmissuunnitelman rungoksi.
Sosiaalitoimen valmiussuunnitteluopas. Helsinki 2008. 68s.
Sosiaali- ja terveysministeriön julkaisuja 2008:12
ISSN 1236-2050
ISBN 978-952-00-2603-5 (PDF)
Tämä julkaisu on saatavana vain verkossa.
| URN | http://urn.fi/URN:ISBN:978-952-00-2603-5 |
| aihealueet | hyvinvointi, sosiaali- ja terveyspalvelut |
| asiasanat | valmiussuunnittelu, sosiaalipäivystys |
Handbok för beredskapsplanering inom socialväsendet
Julkaisutiedosto Julkaisun tiivistelmä
Denna handbok erbjuder socialväsendet i kommunen grunderna för
beredskap och för att utarbeta en beredskapsplan inför överraskande
och exceptionella situationer. För kommunen och det kommunala
socialväsendet är beredskapen en skyldighet som grundar sig på
författningar.
Handboken är indelad i fem kapitel. Det första kapitlet beskriver handbokens syfte och presenterar de centralaste begreppen som används vid beredskap och beredskapsplanering. Det andra kapitlet innehåller nödvändiga bakgrundsfakta om beredskap. Dessa är den lagstadgade grunden för beredskapen, aktörerna inom den offentliga förvaltningen på riks-, regional och lokal nivå samt deras uppgifter, ansvar och befogenheter. Dessutom presenterar kapitlet viktiga frivilligorganisationer, stöd som kyrkorna erbjuder samt försvarsmaktens och gränsbevakningsväsendets resurser för att stödja det civila samhället. Slutligen fästs läsarens uppmärksamhet på den växande privata serviceproduktionen, som man inte får bortse ifrån vid beredskapsplaneringen.
Det tredje kapitlet beskriver centrala uppgifter och situationer som man bereder sig för vid beredskap och beredskapsplanering samt upprätthållande av beredskapen. Fjärde kapitlet koncentrerar sig på uppgifter som socialväsendet ansvarar för. Dessa indelas i två grupper. Dessa är säkerställande av den egna verksamhetens kontinuitet och särskilda uppgifter som socialväsendet får ansvar för vid exceptionella situationer. I den första gruppen ingår säkerställande av sociala tjänster och kontinuitet i fråga om betalning av utkomststöd samt ombesörjande av att fristående verksamhetsenheter har skött sin självständiga beredskap på ett tillbörligt sätt. Den andra gruppen omfattar beredskap för exceptionella situationer där inkvartering, bespisning och beklädnad eventuellt behöver ordnas. I denna grupp ingår även beredskap att delta i ordnande av psykosocialt stöd och tjänster.
Det femte och sista kapitlet instruerar i hur man utarbetar en beredskapsplan. Kapitlet går igenom nödvändiga arbetsskeden och det centrala innehållet i beredskapsplanen. Ett exempel på stomme till beredskapsplan finns bifogat.
Handbok för beredskapsplanering inom socialväsendet. Helsingfors
2008. 68 s.
Social- och hälsovårdsministeriets rapporter 2008:12
ISSN 1236-2050
ISBN 978-952-00-2603-5 (PDF)
Publikationen finns endast på nätet i pdf-form.
| URN | http://urn.fi/URN:ISBN:978-952-00-2603-5 |
| ämnesområde | välfärd, social- och hälsotjänster |
| nyckelord | beredskapsplanering socialjour |
Julkaisutiedosto Julkaisun tiivistelmä
Handbook on emergency planning in social services. Helsinki 2008. 68pp. (Publications of the Ministry of Social Affairs and Health, ISSN 1236-2050, 2008:12) ISBN 978-952-00-2603-5 (PDF). The publication (in Finnish) is only available on the Internet in pdf format.
The handbook provides the framework for how the municipal social services should be prepared for emergency situations and for drawing up the emergency plan for unanticipated and abnormal situations. Emergency preparedness is a statutory obligation for the local authorities and municipal social services.
The handbook is divided into five chapters. The first of them describes the purpose of the handbook and presents the most important concepts used in emergency preparedness planning. The second chapter deals with background information needed in emergency preparedness. Those are the statutory basis for emergency preparedness, actors of the public administration at the national, regional and local level, and their duties, responsibilities and powers. Furthermore, this chapter presents the relevant voluntary organisations, assistance provided by the churches, and resources of the Finnish Defence Forces and the Border Guard to support the civil society. Finally, attention is given to the increasing private service provision, whose role should not be disregarded in preparedness planning.
The third chapter describes the tasks that are vital in emergency preparedness and planning and in maintaining the preparedness, as well as the situations that the preparedness concerns. In the fourth chapter the focus is on duties that the municipal social services are responsible for. Those are divided into two groups, which are ensuring the continuance of own operations and special duties assigned to the social services in abnormal situations. The first group comprises securing the continuance of the social services provision and the payment of social assistance, as well as ensuring that the emergency preparedness of the specific units is managed appropriately. The second group covers preparedness for organising the accommodation, catering services and clothing possibly needed in special situations. This group also covers preparedness for participating in the provision of psychosocial support and services.
The fifth and the last chapter provides instructions for drawing up an emergency preparedness plan. It deals with the necessary phases of work and the essential content of the emergency preparedness plan. An example of the framework of an emergency plan is appended.
Key words: emergency conditions, preparedness planning, resources, risks, risk analysis, risk control, social services
| categories | wellbeing , social and health services |
| keywords | preparedness planning, 24 hours social services |
File Julkaisun tiivistelmä
| categories | , |
| keywords | , |
File Julkaisun tiivistelmä
| categories | , |
| keywords | , |
File Julkaisun tiivistelmä
| categories | , |
| keywords | , |
File Julkaisun tiivistelmä
| categories | , |
| keywords | , |
