Sisältöön      
 
 
 
 
 
Valitse metadatasta sisällön kieliversiot
Julkaisuja 2012:9
Julkaisuja 2012:9:25
Julkaisuja 2012:9:
Julkaisuja 2012:9:
Julkaisuja 2012:9:
Julkaisuja 2012:9:
Julkaisuja 2012:9:
19.06.2012
Julkaisuja 2012:9
Publikationer 2012:25
Publications 2012:9
Julkaisuja 2012:9
Julkaisuja 2012:9
Julkaisuja 2012:9
Julkaisuja 2012:9
19.06.2012
suomeksi

Kansallinen varautumissuunnitelma influenssapandemiaa varten

Julkaisutiedosto
Julkaisun tiivistelmä
vain verkossa

Maailman terveysjärjestö WHO on kehottanut jäsenmaitaan päivittämään pandemian varautumissuunnitelmiaan sekä julkaissut tätä ohjaavia suosituksia. Influenssapandemiaan varautumista on käsitelty EU:n komission kokouksissa.

Sosiaali- ja terveysministeriön (STM) tartuntatautien neuvottelukunta antoi pandemiajaokselle vuonna 2010 tehtäväksi päivittää kansallinen varautumissuunnitelma. Päivitys ottaa huomioon vuoden 2009 pandemian (sikainfluenssa) yhteydessä saadut kansalliset ja kansainväliset kokemukset. Suunnitelman tavoitteena on rajoittaa mahdollisen pandemian väestön terveydelle aiheuttamia haittoja sekä turvata yhteiskunnan toimintojen jatkuvuus mahdollisimman hyvin.

Varautumissuunnitelman tarkoitus on ohjata pandemiaan varautumista terveydenhuollon kaikilla hallinnon tasoilla sekä tukea valmistautumista muilla hallinnonaloilla.

Varautumissuunnitelmassa annetaan Suomen oloihin soveltuva kuva pandemian kehittymisestä, terveydellisistä, yhteiskunnallisista ja taloudellisista vaikutuksista, torjuntaan käytettävissä olevista keinoista, eettisistä erityiskysymyksistä, sosiaali- ja terveydenhuollon organisaatioiden vastuualueista ja erityisjärjestelyistä, varautumisen materiaalisista tarpeista, eri hallinnonalojen välisen yhteistyön tarpeista ja pandemian aikaisen organisaation erityispiirteistä, viestinnästä ja tiedottamisesta. Varautumissuunnitelma tarkastelee pandemiaa laaja-alaisesti luoden pohjan kaikkien hallinnonalojen yksityiskohtaisille suunnitelmille. Käytännön syistä tässä valmiussuunnitelmassa on esitetty vain lyhyesti muiden kuin STM:n hallinnonalan suunnitelmat. Tehokas toimeenpano edellyttää laajempaa eri hallinnonalojen suunnitelmien integroimista toisiinsa.

Johtosuhteet pandemiatilanteessa määräytyvät valtion siviilikriisin johtamismallin periaatteiden mukaisesti.

Kuntatasolla tartuntatautien torjunnasta vastaava toimielin on keskeisessä asemassa pandemiaan varautumisessa ja pandemiatilanteessa. Sairaanhoitopiirien kuntayhtymien tartuntataudeista vastaavat lääkärit toimivat alueellisen ja paikallisen suunnittelun asiantuntijoina. Aluehallintovirastot valvovat ja koordinoivat suunnittelua ja sen toimeenpanoa.

Varautumissuunnitelman tulee muuttua uhkakuvan, toimintaympäristön sekä ennustamis- ja torjuntakeinojen muuttuessa. Tästä syystä varautumissuunnitelma ei ole koskaan ”valmis”, vaan päivityksiä tehdään oleellisten muutostarpeiden ilmaantuessa. Influenssapandemia saattaa käynnistyä pian tai vuosien kuluttua, eikä sen aiheuttava virus ole välttämättä ajankohtainen influenssaviruksen alatyyppi.

Pandemiaan varautuminen tehostaa samalla olennaisesti Suomen valmiutta torjua mitä tahansa laajaa maailmanlaajuista epidemiaa. Valmistautumisen tehostamat tartuntatautien torjunnan rakenteet tukevat keskeisiä jatkuvan tartuntatautien torjunnan alueita ja edistävät näin väestön terveyttä. Varautuminen tukee yhteiskunnan elintärkeiden toimintojen turvaamista.

Kansallinen varautumissuunnitelma influenssapandemiaa varten. Helsinki 2012. 164 s.
Sosiaali- ja terveysministeriön julkaisuja 2012:9,
ISSN 1797-9854 (verkkojulkaisu)
ISBN 978-952-00-3347-7 (PDF) 

Allaolevat tiedot syötetään metatiedoista
URNhttp://urn.fi/URN:ISBN:978-952-00-3347-7
på svenska

Nationell beredskapsplan för en influensapandemi

Julkaisutiedosto Julkaisun tiivistelmä
vain verkossa

Världshälsoorganisationen WHO har uppmanat medlemsländerna att uppdatera sina beredskapsplaner för pandemier samt publicerat riktgivande rekommendationer för detta. Beredskapen för en influensapandemi har behandlats i Europeiska kommissionens möten.

Delegationen för smittsamma sjukdomar vid social- och hälsovårdsministeriet (SHM) gav år 2010 pandemisektionen uppgiften att uppdatera den nationella beredskapsplanen. Uppdateringen beaktar erfarenheterna från den nationella och internationella pandemi som orsakades av det pandemiska viruset (H1N1) 2009 (svininfluensa). Syftet med planen är att begränsa de skadliga effekter som en eventuell pandemi skulle ha på befolkningens hälsa samt att trygga en så god kontinuitet i samhällsfunktionerna som möjligt.

Syftet med beredskapsplanen är att styra beredskapen för en influensapandemi på alla förvaltningsnivåer inom hälso- och sjukvården samt att stödja beredskapen inom andra förvaltningsområden.

I beredskapsplanen ges en till finländska förhållanden anpassad bild av en pandemis utveckling, dess hälsomässiga, samhälleliga och ekonomiska verkningar,tillgängliga bekämpningsmetoder, etiska specialfrågor, social- och hälsovårdsorganisationernas ansvarsområden och specialarrangemang, beredskapen för materiella behov, behovet av samarbete mellan olika förvaltningsområden och särdragen hos organisationen under en pandemi, samt av kommunikationen och informationen. Beredskapsplanen granskar pandemier på ett övergripande sätt och skapar en grund för alla förvaltningsområdens detaljerade planer. Av praktiska skäl presenteras andra förvaltningsområdens planer än social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområdes plan i korthet i denna beredskapsplan.

Ett effektivt verkställande förutsätter en mera omfattande integration av de olika förvaltningsområdenas planer. Ledarskapsförhållandena i en pandemisituation bestäms i enlighet med principerna för statens ledningsmodell vid civila kriser. På kommunnivå har det organ som ansvarar för bekämpningen av smittsamma sjukdomar en central position vid pandemiberedskapen och i en pandemisituation. Läkare som svarar för smittsamma sjukdomar vid samkommunerna för sjukvårdsdistrikten anlitas som sakkunniga vid regional och lokal planering. Regionförvaltningsverken övervakar och samordnar planeringen och genomförandet. Beredskapsplanen bör ändras när hotbilden, omvärlden samt prognos- och bekämpningsmetoderna förändras. Av denna orsak blir beredskapsplanen aldrig "färdig" och därför ska man uppdatera den allteftersom väsentliga förändringar
förekommer i pandemisituationen. En influensapandemi kan bryta ut snart eller
så kan det ta flera år, och det virus som orsakar den behöver inte nödvändigtvis
vara den aktuella subtypen av influensavirus.

Beredskapen för en pandemi effektiverar samtidigt betydligt Finlands beredskap
att bekämpa vilken som helst global epidemi. De effektiverade strukturerna
för bekämpningen av smittsamma sjukdomar stödjer områden som är centrala med tanke på denfortlöpande sjukdomsbekämpningen och främjar på så sätt befolkningens hälsa. Beredskapen stödjer säkrandet av samhällets livsviktiga
funktioner.

Nationell beredskapsplan för en influensapandemi. Helsingfors 2012, 247 s.
Social- och hälsovårdsministeriets publikationer 2012:25
ISBN 978-952-00-3383-5 (PDF)
ISSN-L 1236-2050
ISSN 1797-9854 (online)

Allaolevat tiedot syötetään metatiedoista
URNhttp://urn.fi/URN:ISBN:978-952-00-3383-5
in english

Julkaisutiedosto
Julkaisun tiivistelmä
vain verkossa
Allaolevat tiedot syötetään metatiedoista
>#MYYNTIPAIKKA|/web/fi/julkaisut/tilaukset/|Subscriptions : |en#
Sámás

File
Julkaisun tiivistelmä
vain verkossa
Allaolevat tiedot syötetään metatiedoista
??-??????

File
Julkaisun tiivistelmä
vain verkossa
Allaolevat tiedot syötetään metatiedoista
Français

File
Julkaisun tiivistelmä
vain verkossa
Allaolevat tiedot syötetään metatiedoista
aus Deutsch

File
Julkaisun tiivistelmä
vain verkossa
Allaolevat tiedot syötetään metatiedoista
Jaa