Tasa-arvobarometri 2008
Julkaisutiedosto
Tämä
Tasa-arvobarometri on järjestyksessä neljäs. Aikaisemmat barometrit
on tehty vuosina 1998, 2001 ja 2004. Tasa-arvobarometreissa on
tarkasteltu suomalaisten naisten ja miesten sukupuolten tasa-arvoon
liittyviä arvioita ja asenteita, sekä kokemuksia tasa-arvon
toteutumisesta työelämässä, koulussa ja perhepiirissä.
Keskeisenä näkökulmana barometrissa on kymmenen vuoden aikana tapahtuneen muutoksen tarkastelu. Monissakaan barometrin mittaamissa asioissa ei ole tapahtunut muutosta kymmenen vuoden aikana. Jonkin verran muutosta on kuitenkin havaittavissa muun muassa isien roolin vahvistumisena perheessä, korkeasti koulutettujen naisten sukupuolestaan kokemien haittojen lisääntymisenä työssä sekä naisten kokeman seksuaalisen häirinnän lisääntymisenä.
Kuluneiden kymmenen vuoden aikana naisten asema yhteiskunnassa ei vielä kummankaan sukupuolen arvioiden mukaan ole yhtä hyvä kuin miesten. Naisten määrän on toivottu lisääntyvän politiikassa sekä yritystoiminnan ja talouselämän johtopaikoilla. Miehiä puolestaan on toivottu aikaisempaa enemmän sosiaali- ja terveydenhuollon tehtäviin.
Vaikka suurin osa palkansaajista on sitä mieltä, että tasa-arvo toteutuu hyvin tai melko hyvin työpaikalla, kokevat naiset silti selvästi enemmän haittaa sukupuolestaan työssä kuin miehet. Eniten tämä näkyy palkkaukseen, ammattitaidon arvostukseen ja uralla etenemiseen liittyvissä kysymyksissä.
Molemmat sukupuolet kokevat voivansa vaikuttaa perheen sisäisiin päätöksiin. Myös perheen toimeentulosta vastaaminen nähdään nyt aikaisempaa enemmän vanhempien yhteisenä asiana.
Vastuuta joistakin kotitöistä on nyt tasattu vanhemmille aikaisempaa enemmän, mikä on vähentänyt äitien pääasiallista vastuuta. Kuitenkin päävastuu useimmista kodin töistä on edelleen äideillä ja suuri osa naisista tuntee vieläkin olevansa liikaa vastuussa kotitöistä.
Sekä naisten että miesten mielestä isien pitäisi osallistua nykyistä enemmän lastensa hoitoon ja kasvatukseen. Toisaalta molemmat sukupuolet arvioivat, että työpaikat eivät aina suhtaudu kovinkaan myönteisesti isien pitkiin perhevapaisiin varsinkaan yksityisellä sektorilla. Lakisääteisten perhevapaiden käyttö saatetaan ymmärtää työpaikoilla edelleen enemmän naisten kuin miesten oikeudeksi.
Molemmat sukupuolet ovat sitä mieltä, että seksuaalisuutta korostetaan julkisuudessa liiankin paljon. Tämä näkyy lähes alastomien vartaloiden esittämisenä ulkomainoksissa ja pienille tytöille myytävien vaatteiden liiallisena seksikkyytenä. Myös kaupallisten kanavien (TV, internet, mainokset ja muu viihde) vaikutuksesta lasten ja nuorten käsityksiin seksuaalisuudesta ollaan huolissaan. Lisäksi molemmat sukupuolet ovat yhtä mieltä siitä, että raiskaustuomiot ovat liian lieviä. Tässä asiassa näkemys on pysynyt samanlaisena kymmenen viime vuoden ajan.
Tarja Nieminen. Tasa-arvobarometri 2008. Helsinki 2008. 88 s.
Sosiaali- ja terveysministeriön julkaisuja 2008:24
ISSN 1236-2050
ISBN 978-952-00-2689-9 (nid.)
ISBN 978-952-00-2690-5 (PDF)
| URN | http://urn.fi/URN:ISBN:978-952-00-2690-5 |
Jämställdhetsbarometer 2008
Julkaisutiedosto Julkaisun tiivistelmä
Denna jämställdhetsbarometer är den fjärde i ordningen. De
tidigare barometrarna
har getts ut åren 1998, 2001 och 2004. I
jämställdhetsbarometern har man kartlagt de finländska kvinnornas
och männens värderingar av och inställningar till jämställdhet samt
deras erfarenheter av hur jämställdheten uppnås i arbetslivet,
skolan och familjekretsen.
Vid granskningen av jämställdheten är den centrala synvinkeln
i barometern den förändring som skett under de senaste tio åren.
Inte många av de frågor som barometern tar upp har förändrats under
den senaste tioårsperioden. En förändring kan dock ses i ökningen
av de svårigheter som högutbildade kvinnor upplever att de råkar ut
för på arbetsplatsen på grund av sitt kön liksom i ökningen av de
sexuella trakasserierna mot kvinnor. Det finns också tecken på att
pappornas roll i familjen har förstärkts.
Enligt både kvinnornas och männens uppfattning är kvinnans
ställning i samhället ännu inte lika god som mannens. Ett
ökat antal kvinnor skulle välkomnas i politiken samt på ledande
platser inom företagande och näringsliv. Man skulle också gärna se
fler män än tidigare inom social- och hälsovårdsbranschen. Även om
största delen av löntagarna anser att jämställdheten förverkligas
på arbetsplatsen, antingen bra eller rätt så bra, upplever
kvinnorna ändå klart oftare än männen att de missgynnas på grund av
sitt kön. Mest syns det i frågor som gäller löner, bedömningen av
yrkesskickligheten och karriären.
Båda könen upplever att de kan påverka familjens egna beslut.
Också ansvaret för försörjningen av familjen ses nu mer än
tidigare som en gemensamma sak för båda föräldrarna. Ansvaret för
vissa hushållsarbeten har nu delats mer lika mellan föräldrarna,
något som har minskat mödrarnas huvudsakliga ansvar. Ändå har
mödrarna fortfarande huvudansvaret för de flesta arbeten i hemmet
och en stor del av kvinnorna upplever fortfarande att de måste ta
för stort ansvar för hushållsarbetena.
Både kvinnorna och männen anser att papporna borde delta mer än
nu är fallet i barnskötsel och -uppfostran. Å andra sidan
bedömer båda könen att inställningen till pappors
föräldraledighet inte alltid är särskilt positiv på
arbetsplatserna, isynnerhet inte inom den privata sektorn. Man
upplever kanske fortfarande på arbetsplatserna att användningen av
den lagstadgade familjeledigheten är en rättighet som mer tillhör
kvinnor än män.
Båda könen anser att sexualiteten betonas för mycket i
offentligheten. Det syns i utomhusreklam som visar nästan
nakna människor och i butikerna i alltför sexiga kläder för
småflickor. Man är också oroad över den inverkan de kommersiella
kanalerna (tv, internet, reklamer och annan underhållning) har på
barns och ungdomars uppfattning om sexualiteten. Dessutom är båda
könen ense om att våldtäktsdomarna är för milda. Åsikten om detta
har inte förändrats under de senaste tio åren.
Tarja Nieminen. Jämställdhetsbarometer 2008. Helsingfors 2009.
82 s.
Social- och hälsovårdsministeriets publikationer 2009:1
ISSN 1236-2050 (print), ISSN 1797-9854 (online)
ISBN 978-952-00-2750-6 (inh.), ISBN 978-952-00-2751-3
(PDF)
| URN | http://urn.fi/URN:ISBN:978-952-00-2751-3 |
Gender Equality Barometer 2008
Julkaisutiedosto Julkaisun tiivistelmä
This Gender Equality Barometer is the fourth one in succession. The
previous Barometers have been prepared in 1998, 2001 and 2004. The
Barometers have examined Finnish women’s and men’ s estimates and
attitudes concerning equality, and experiences concerning the
realisation of gender equality in working life, at school and
within the family.
A key perspective in the Barometer is the examination of the change that has taken place during the past decade. Many of the issues measured by the Barometer have not changed during the past ten years. Change can, however, be observed in highly educated women’s increased experience of genderrelated disadvantages at work as well as in increased sexual harassment experienced by women. Some indicators also point to a strengthening of the father’s role in the family.
During the past decade neither women nor men have estimated the position of women in society to equal that of men. An increase in the number of women in politics and the top positions in business and economics would be welcomed. By contrast, more men than thus far are wanted within the fields of welfare and health care.
While the majority of wage and salary earners find that gender equality at work is realised well or fairly well, women still experience their gender as much more of a disadvantage at work than men do. This inequality is most visible in questions related to pay, recognition of professional skill and career advancement.
Both women and men feel they can influence decisions made within their family. In addition, securing the family’s financial security is now seen more as a responsibility to be shared by the parents than it previously was. Responsibility for some domestic tasks has been divided more equally between the parents, which has reduced the primary responsibility of the mother. However, the main responsibility for most domestic tasks continues to lie with the mother, and the majority of women still feel they shoulder too much responsibility for the work done at home.
Both women and men reckon that fathers should be more involved than now in the care and upbringing of their children. On the other hand, both women and men estimate that workplaces especially in the private sector do not always take a positive view of fathers’ long family leaves. Workplaces may still regard the use of statutory family leaves as the right of women rather than men.
Both women and men find that sexuality is overemphasised in the public sphere. This is visible as the portrayal of nearly naked bodies in outdoor advertising and the excessive sexiness of clothing for small girls. Concerns have also been raised about the effect of commercial channels (TV, internet, advertising and other entertainment) on children’s and young people’s views of sexuality. In addition, women and men both agree that sentences for rape are too lenient. The views on this issue have not changed in the past decade.
Tarja Nieminen. Gender Equality Barometer 2008. Helsinki 2009.
82 pp.
Publications of the Ministry of Social Affairs and Health 2009:2
ISSN 1236-2050 (print), ISSN 1797-9854 (online)
ISBN 978-952-00-2752-0 (pb), ISBN 978-952-00-2753-7 (PDF)
| URN | http://urn.fi/URN:ISBN:978-952-00-2753-7 |