Nuorten terveystapatutkimus 2007
JulkaisutiedostoRaportissa tarkastellaan 12-18-vuotiaiden tupakkatuotteiden ja alkoholin käytön, tupakansavulle altistumisen, tupakkariippuvuuden, nikotiinikorvaushoitotuotteiden käytön sekä sosiaalisen huumealtistumisen muutoksia Nuorten terveystapatutkimuksen aineistoissa. Koko maata edustavissa, postikyselyin kerätyissä aineistoissa terveystottumuksia on seurattu vertailukelpoisin menetelmin vuodesta 1977 joka toinen vuosi. Tuorein kysely tehtiin keväällä 2007. Kyselyyn vastasi 5840 nuorta (61 %).
Tupakoinnin ja päihteiden käytön kehityksessä nähdään kahden viime vuoden aikana sekä myönteisenä jatkuvaa kehitystä että viitteitä kehityksen mahdollisesta kääntymisestä terveyden kannalta kielteisen suuntaan. Kokonaiskuva on pääosin myönteinen ja 2000-luvun alun ponnistukset nuorten terveyden ja terveystottumusten kehityksen kääntämiseksi myönteiseen suuntaan näyttävät edelleen tuottaneen tulosta.
Tupakointia kokeillaan yhä vanhempana ja myös päivittäinen tupakointi aloitetaan vanhemmassa iässä kuin aikaisemmin. Läheskään kaikki eivät enää kokeile tupakkaa: 18-vuotiaista noin neljännes ei ole kokeillut, 12-vuotiaista vain noin joka kahdeksas taas on kokeillut. Aikuisuuteen siirtymässä olevien 18-vuotiaiden tupakointi saattaa olla kääntymässä laskuun. Terveys 2015 -kansanterveysohjelman tavoitetta (16-18-vuotiaista tupakoi 15 %) ollaan lähestytty mutta savuttomaan yhteiskuntaan on vielä matkaa. Edelleen joka neljäs (25 %) 16-18-vuotiaista polttaa savukkeita. Toimintaa tupakoinnin vähentämiseksi on tärkeää jatkaa.
Nuuskan käytön väheneminen on pysähtynyt. Tyttöjen nuuskan käyttö saattaa olla lisääntymässä. Suomen osalta tulisi pyrkiä varmistamaan, ettei nuuskan käyttö yleistyisi tyttöjen ja naisten keskuudessa kuten on tapahtunut Ruotsissa. Kotimaan laittoman myynnin valvonnan tehostamisen lisäksi tarvitaan Ruotsista kulkeutuvan nuuskareitin katkaisua, esim. suurten nuuskamäärien tuonnin (ns. "omaan käyttöön") rajoittamista.
Nikotiinikorvaushoitotuotteita oli käyttänyt 14-vuotiaista 2 %, 16-vuotiaista 6 %. Yleisin vähittäismyyntipiste, josta alaikäiset hankkivat nikotiinikorvaushoitotuotteita, oli apteekki. Tuotteita ostettiin myös kaupasta ja muista vähittäismyyntipaikoista mutta harvemmin. Yleisin hankintaväylä ovat kaverit. Vähittäismyynti alaikäisille on kielletty lailla, mutta apteekista tuotetta voi ostaa reseptillä. Nuori voi kuitenkin helposti hankkia apteekeissa käsikauppavalmisteena myytävää tuotetta, joka vahvistaa tai jopa synnyttää nikotiiniaddiktiota. Tuotetta käyttäneiden joukossa on myös alaikäisiä, jotka tupakointistatuksensa perusteella väärinkäyttävät tuotetta. Tuotteiden myynnin valvontaa sekä vähittäismyyntipisteissä että apteekeissa tulee tiukentaa.
Tupakansavulle altistuminen on vähentynyt merkittävästi 90-luvulta. Noin 5 % eli joka kahdeskymmenes 14-vuotias ja 1-2 %:ia 12-vuotiaista oleskelee kuitenkin edelleen vähintään tunnin päivässä tupakansavuisissa tiloissa. Viimeisen kahden vuoden aikana altistumisen väheneminen on joissakin ikäryhmissä pysähtynyt. Ainakin nuoremmissa ikäryhmissä kotien tupakointi voidaan pitää merkittävimpänä tupakansavualtistuksen aiheuttajana. Vanhempia tulisi valistaa tehokkaammin kodin tupakoinnin haitoista niin tupakoinnin aloittamisen kuin suoran savualtistuksen aiheuttamien terveyshaittojen näkökulmista.
Raittiiden osuus nuorista kasvoi edelleen vuosien 2005 ja 2007 välillä. 14-vuotiaista raittiita on 60 %, 16-vuotiaista noin neljännes. Myös toistuva alkoholin käyttö ja humalajuominen ovat edelleen vähentyneet. Poikkeuksen muodostavat kuitenkin 18-vuotiaat pojat, joista viikoittain tosi humalaan juovia oli edelleen 12 %. Vuonna 2004 toteutettu alkoholijuomien veronalennus ja alkoholin tuontikiintiöiden poistaminen lisäsivät 18-vuotiaiden poikien humalajuomista, joka edelleen on pysynyt korkealla. Mikäli tätä kehitystä ei pystytä katkaisemaan esimerkiksi alkoholiveroa nostamalla, alkoholin aiheuttamat sosiaaliset ja terveyshaitat tulevat lisääntymään varttuneempien nuorten keskuudessa ja Terveys 2015 -ohjelman tavoite alkoholin ja huumeiden terveyshaittojen vähentämisestä ei voi toteutua.
Sosiaalinen altistuminen huumeille ei ole enää vähentynyt kahden viime vuoden aikana. Vuosituhannen vaihteesta jatkunut myönteinen kehitys on pysähtynyt. Tilannetta on nyt seurattava tarkoin, jotta voidaan toimia ajoissa, mikäli huumeille altistuminen lähtee uudelleen nousuun.
Arja Rimpelä, Susanna Rainio, Heini Huhtala, Hanna Lavikainen,
Lasse Pere ja Matti Rimpelä. Nuorten terveystapatutkimus 2007.
Nuorten tupakkatuotteiden ja päihteiden käyttö 1977-2007. Helsinki
2007. 99 s.
Sosiaali- ja terveysministeriön selvityksiä 2007:63
ISSN 1236-2115
ISBN 978-952-00-2486-4 (nid.) ISBN 978-952-00-2487-1
(PDF)
| URN | http://urn.fi/URN:ISBN:978-952-00-2487-1 |
Julkaisutiedosto Julkaisun tiivistelmä
Arja Rimpelä, Susanna Rainio, Heini Huhtala, Hanna Lavikainen, Lasse Pere och Matti Rimpelä. Hälsoundersökning bland unga 2007. Konsumtionen av tobak, alkohol och droger bland unga mellan 1977-2007. Helsinki 2007. 99 s. (Social- och hälsovårdsministeriets rapporter, ISSN 1236-2115, 2007:63) ISBN 978-952-00-2486-4 (inh.) ISBN 978-952-00-2487-1 (PDF)
Rapporten granskar förändringar i fråga om 12-18-åringarnas bruk av tobak och alkohol, exponering för cigarettrök, tobaksberoende, användning av nikotinersättningsprodukter och social utsatthet för narkotika i materialet för publikationen Studie om ungdomars hälsobeteende. Hälsovanor har följts upp med jämförbara metoder vartannat år sedan år 1977 med hjälp av riksrepresentativt material som insamlats genom postenkäter. Den senaste enkäten gjordes våren 2007. Enkäten besvarades av 5 840 unga (61 %).
När det gäller utvecklingen av bruket av tobak och alkohol har man under de senaste två åren kunnat se både en fortsatt positiv utveckling och tecken på att utvecklingen ur hälsoperspektiv eventuellt gått i negativ riktning. Helhetsintrycket är i huvudsak positivt. Ansträngningarna i början av 2000-talet för att vända utvecklingen i fråga om hälsa och hälsovanor bland unga i positiv riktning förefaller alltjämt ha lett till resultat.
Unga är allt äldre när de provar på att röka och de börjar också röka dagligen högre upp i åldrarna än tidigare. Långt ifrån alla provar längre på att röka: Av 18-åringarna har ungefär var fjärde inte provat, av 12-åringarna har endast ungefär var åttonde provat på. Rökning bland 18-åringar som håller på att bli vuxna kan vara på väg att sjunka. Man har närmat sig målet i folkhälsoprogrammet Hälsa 2015 (av 16-18-åringarna röker 15 %), men än är det en lång väg att gå mot ett rökfritt samhälle. Var fjärde (25 %) av 16-18-åringarna röker fortfarande cigaretter. Det är viktigt att fortsätta verksamheten för att minska rökningen.
Minskningen i bruket av snus har avstannat. Användning av snus bland flickor kan vara på väg att öka. Finland borde för sin del säkerställa att bruket av snus bland flickor och kvinnor inte blir vanligare såsom fallet är i Sverige. Förutom effektivare övervakning av den olagliga försäljningen i hemlandet behövs dessutom att man skär av snusrutten från Sverige, t.ex. genom en begränsning av införseln av stora mängder snus (för s.k. "eget bruk").
Av 14-åringarna har 2 % och av 16-åringarna 6 % använt nikotinersättningsprodukter. Apoteket var det vanligaste detaljförsäljningsstället varifrån minderåriga skaffade nikotinersättningsprodukter. Produkter köptes även från affären och andra detaljförsäljningsställen men mer sällan. Den vanligaste anskaffningskanalen var kompisarna. Detaljförsäljning till minderåriga är förbjuden enligt lagen, men från apoteket kan minderåriga köpa med recept. En ung person kan lätt skaffa en produkt som säljs som detaljhandelspreparat på apotek och som förstärker eller till och med skapar nikotinberoende. Bland dem som använt produkten finns även minderåriga som på basis av sin rökningsstatus missbrukar produkten. Tillsyn över försäljning i detaljförsäljningsställen samt i apotek bör effektiviseras.
Exponeringen för cigarettrök har minskat betydligt sedan 90-talet. Cirka 5 %, dvs. var tjugonde 14-åring och 1-2 % av 12-åringarna tillbringar fortfarande minst en timme om dagen i lokaler med tobaksrök. Under de senaste två åren har minskningen i exponeringen för cigarettrök avstannat i vissa åldersgrupper. Åtminstone i de yngre åldersgrupperna kan rökning hemma anses som den mest betydande orsaken till exponering för cigarettrök. Man borde upplysa föräldrar effektivare om nackdelarna med rökning hemma ur såväl perspektivet att barnen börjar röka som de hälsoolägenheter som direkt exponering för rök medför.
Andelen nyktra bland unga växte ytterligare mellan åren 2005 och 2007. Av 14-åringarna var 60 % och av 16-åringarna var fjärde nykter. Även upprepat alkoholbruk och att dricka sig berusad har ännu avtagit. Ett undantag utgör dock 18-åriga pojkar, av vilka fortfarande 12 % hade för vana att dricka sig rejält berusade varje vecka. Skattesänkningen på alkoholdrycker och slopandet av importkvoterna för alkohol ökade andelen 18-åriga pojkar som drack sig berusade, och denna andel har stannat kvar på en hög nivå. Om man inte klarar av att bryta denna utveckling till exempel genom att höja skatten på alkohol, kommer de sociala olägenheterna och hälsoolägenheterna öka bland "äldre unga" och målet i programmet Hälsa 2015 om att minska de hälsoolägenheter som alkohol och narkotika medför kan inte förverkligas.
Den sociala utsattheten för narkotika har under de senaste två åren inte längre minskat. Den positiva utvecklingen som pågått sedan millennieskiftet har avstannat. Nu måste man följa situationen noga för att kunna agera i tid om utsattheten för narkotika åter börjar stiga.
Nyckelord : alkohol, berusningsmedel, droger, exponering, unga, tobak.
Julkaisutiedosto Julkaisun tiivistelmä
Arja Rimpelä, Susanna Rainio, Heini Huhtala, Hanna Lavikainen, Lasse Pere ja Matti Rimpelä. The Adolescent Health and Lifestyle Survey 2007. Adolescent smoking, alcohol and substance use in 1977-2007. Helsinki 2007. 99 pp. (Reports of the Ministry of Social Affairs and Health, Finland, ISSN 1236-2115, 2007:63) ISBN 978-952-00-2486-4 (pb.) ISBN 978-952-00-2487-1 (PDF)
Based on the Adolescent Health and Lifestyle Survey data accumulated over the last 30 years, this report examines changes in the use of tobacco products and alcohol, exposure to tobacco smoke, tobacco addiction, use of nicotine replacement products and social exposure to drugs among 12-18-year-old adolescents. Health behaviours in the adolescent population have been monitored by comparable methods biennially since 1977 via national postal surveys. The latest survey was conducted in the spring of 2007, to which a total of 5,840 adolescents responded (61%).
Favourable development in smoking and alcohol and substance use seems to have continued during the past two years. However, there are signs that a turn towards less favourable development may be taking place. The overall picture is still mainly positive, indicating that the efforts in the beginning of the 2000s aimed at supporting a shift toward the positive direction for adolescent health and health behaviours continue to have good outcomes.
Smoking experiments as well as daily smoking are now started at a later age than ever. Experimenting with smoking is much less popular than before: in 18-year-olds about one-quarter has never tried and in 12-year-olds only about one-eighth has tried. Smoking among 18-year-olds, who are in transition into adulthood, may begin to decline. Although we are approaching the target set in Health 2015, the national public health programme, (to reduce the number of 16-18-year-old smokers to 15%), there is still a long way to go to reach a smoke-free society. Given that one-fourth (25%) of 16-18-year-old adolescents still smoke cigarettes, it is highly important that smoking prevention efforts are continued.
The decrease seen in snus use has stopped and, among girls, snus use may be increasing. In Finland, efforts should be taken to prevent the similar increase in snus use of girls and women as has happened in Sweden. Not only needs the control of domestic illegal sales be intensified, but also the snus delivery routes from Sweden should be blocked, e.g. by means of restricting import of large quantities of snus (for so called “personal use").
Nicotine replacement therapy (NRT) products were used by 2% of 14-year and 6% of 16-year-olds. The most common of the retail outlets where the underage youths acquired nicotine replacements were pharmacies. Other locations included food stores and other retail outlets but more rarely. Friends were the most popular channel for acquisition. Although the retail sale of NRT products to minors is forbidden by law, they can purchase these products at pharmacies with a prescription. However, NRTs can easily be acquired in self-service pharmacies even by underage persons who thus have access to a non-prescription product that strengthens or even creates nicotine addiction. Those reporting use of NRT products include minors who, based on their reported smoking status, are misusing the product. Efforts should be made to intensify the supervision of NRT product sales in both retail outlets and pharmacies.
Exposure to environmental tobacco smoke (ETS) has significantly decreased from the 1990s. Approximately 5%, or one in every 20 children aged 14, and 1-2% of 12-year-olds continue nonetheless to spend at least one hour daily in smoky rooms. Over the past two years, the decline in exposure has stopped in some age groups. At least in the younger age groups, home smoking can be regarded as the most important factor related to ETS exposure, and more effective means are needed to disseminate information to parents regarding its influence on smoking initiation and direct health effects of smoke.
The proportion of adolescents abstaining from alcohol continued to increase between 2005 and 2007. Of 14-year-olds 60% and of 16-year-olds about one-fourth abstain from alcohol. Recurring use of alcohol and drunkenness-oriented drinking also continue to decrease, except in 18-year-old boys of whom 12% still drink weekly until really drunk. The lowering of alcohol taxes and removal of alcohol import quota in 2004 contributed to the increase of drunkenness-oriented drinking among 18-year-old boys, which has remained on a high level. If this trend cannot be stopped e.g. by means of raising alcohol taxes, the social and health-related harms from alcohol will continue to increase among the older adolescents and young adults, and the objectives of the Health 2015 programme to decrease the adverse health effects of alcohol and drug use cannot be realized.
The decreasing trend in social exposure to drugs has levelled-off during the past two years, which means that the positive development seen at the turn of the millennium has stopped. The situation calls for careful surveillance of drug use to enable prompt action should the exposure to drugs begin to rise again.
Key words: alcohol, drugs, exposure, tobacco, young people