Kansallinen terveyserojen kaventamisen toimintaohjelma 2008-2011
Julkaisutiedosto
Terveyserojen kaventamisen toimintaohjelmassa määritellään
käytännöntoimintalinjat sosioekonomisten terveyserojen
vähentämiselle. Erillinen toimintaohjelma katsottiin
tarpeelliseksi, koska terveyserot ovat osoittautuneet vaikeaksi
terveys- ja yhteiskuntapoliittiseksi ongelmaksi.
Terveyserojen vähentyminen on ollut Suomen terveyspolitiikantavoitteena jo parin vuosikymmenen ajan, mutta tavoitetta ei ole saavutettu, vaan erot ovat osittain jopa kasvaneet. Terveyserojen kaventamisen toimintaohjelma kytkeytyy tiiviisti hallituksen Terveyden edistämisen politiikkaohjelmaan. Terveyserojenkaventamisen toimintaohjelma toteuttaa osaltaan myös terveyspolitiikkaa pitkällä aikavälillä linjaavan Terveys 2015 -kansanterveysohjelmantavoitetta, jonka mukaan ammattiryhmien sekä koulutusryhmienvälisten kuolleisuuserojen pitäisi pienentyä viidenneksellä vuoteen 2015 mennessä.
Toimintaohjelman valmistelu aloitettiin syksyllä 2006 pääministeri Vanhasen I hallituksen sosiaalipoliittisen ministerityöryhmän toimeksiannosta kansanterveyden neuvottelukunnassa. Valmistelussa on kuultu laajaa joukkoa asiantuntijoita eri hallinnonaloilta, tutkimuslaitoksista, yliopistoista, kunnista, terveyspalvelujärjestelmästä sekä kansalais- ja ammattijärjestöistä. Kansanterveyslaitoksen, Stakesin ja Työterveyslaitoksen yhteistyöhanke TEROKAn asiantuntijoilla on ollut tärkeä rooli toimintaohjelman suunnittelussa ja valmistelussa.
Toimintaohjelman tavoitteena on sosioekonomisten väestöryhmienvälisten erojen väheneminen työ- ja toimintakyvyssä, koetussa terveydessä, sairastavuudessa ja kuolleisuudessa. Terveyseroja pyritään vähentämään siten, että terveydeltään huonommassa asemassa olevien Kansallinen terveyserojen kaventamisen toimintaohjelma 2008–2011terveydentila lähentyy paremman terveyden saavuttaneiden ryhmienterveyden tasoa. Terveyserojen väheneminen vaikuttaa myönteisesti koko kansanterveyteen, palveluitten turvaamiseen väestön ikääntyessä, työllisyysasteen nostamiseen sekä kustannusten hillintään.
Väestöryhmätasolla tapahtuvat terveyden muutokset edellyttävät usein pitkähköä aikaväliä. Terveyserojen kaventaminen vaatii onnistuakseen pitkäjänteistä työtä ja eri sektoreiden välistä yhteistyötä. On puututtava terveyserojen taustalla oleviin sosiaalisiin syytekijöihin ja prosesseihin. Tässä ohjelmassa terveyserojen vähentymistavoitteeseen pyritään seuraavien päälinjojen kautta:
-
Vaikuttamalla yhteiskuntapoliittisilla toimilla köyhyyteen, koulutukseen, työllisyyteen ja asumiseen
-
Tukemalla terveellisiä elintapoja koko väestössä ja erityisesti niissä väestöryhmissä, joissa epäterveelliset elintavat ovat yleisiä
-
Parantamalla sosiaali- ja terveyspalvelujen tasa-arvoista ja tarpeenmukaista saatavuutta ja käyttöä
Näihin tavoitteisiin pyrkiminen ja tavoitteiden saavuttamisen seurantaedellyttävät luotettava tietopohjaa ja tehokasta tiedonvälitystä, joita varten
-
kehitetään terveyserojen seurantajärjestelmää
-
vahvistetaan tietopohjaa
-
kehitetään koulutusta ja viestintää koskien terveyseroja ja niiden kaventamista
Toimintaohjelmassa on esitetty 15 toimenpidettä. Nämä edustavat terveyserojen kannalta keskeisimpiä toimia, joiden ei ole katsottu etenevänriittävän vahvasti muualla. Toimenpiteet on valittu siten, että ne voidaan aloittaa ja osin myös toteuttaa kuluvan hallituskauden aikana. Ohjelma tavoittelee kuitenkin pitemmän aikavälin yhteiskunnallisia vaikutuksia ja monet tavoitteet ulottuvat hallituskauden ohi.
Terveyseroihin vaikutetaan monissa meneillään olevissa ohjelmissa ja hankkeissa joko suoraan tai välillisesti. Toimintaohjelmaan on koottu näistä sellaisia toimenpiteitä, joita halutaan tämän ohjelmanmyötävaikutuksella vahvistaa. Toimintaohjelman tehtävänä on myös Kansallinen terveyserojen kaventamisen toimintaohjelma 2008–2011 huolehtia siitä, että asianomaisilla toimijatahoilla kiinnitetään huomiota eri väestöryhmiin kohdistuviin vaikutuksiin.
Toimintaohjelman toimeenpanoa ja seurantaa varten tehdään tarkennettu toimeenpanosuunnitelma, josta käyvät ilmi myös seurannassa ja arvioinnissa käytettävät tulos- ja prosessiosoittimet. Sosiaali- ja terveysministeriö vastaa ohjelman toimeenpanosta sekä sen seurannasta ja arvioinnista. Kansanterveyden neuvottelukunta toimii ohjelmanohjausryhmänä. STM:n hallinnonalan tutkimuslaitokset KTL, Stakes ja TTL osallistuvat toimeenpanoon, seurantaan ja arviointiin. Tutkimuslaitosten asiantuntijatuki kanavoidaan laitosten Terveyserojenkaventamisen yhteistyöhanke TEROKAn kautta.
Kansallinen terveyserojen kaventamisen toimintaohjelma 2008–2
011. Helsinki 2008.168 s. Sosiaali- ja terveysministeriön
julkaisuja 2008:16
ISBN 78-952-00-2609-7 (nid.)
ISBN 978-952-00-2616-3 (PDF)
ISSN 1236-2050
| URN | http://urn.fi/URN:ISBN:978-952-00-2616-3 |
Nationella handlingsprogrammet för minskning av hälsoskillnader 2008–2011
Julkaisutiedosto Julkaisun tiivistelmä
Handlingsprogrammet för minskning av hälsoskillnaderna
fastställer de praktiska riktlinjerna för verksamheten för att
minska de socioekonomiska hälsoskillnaderna. Ett separat
handlingsprogram ansågs nödvändigt eftersom hälsoskillnaderna hade
visat sig vara ett svårt hälso och samhällspolitiskt problem. Målet
för hälsopolitiken i Finland har redan under ett par decennier
varit att minska hälsoskillnaderna men målet har inte nåtts utan
skillnaderna har delvis till och med vuxit. Handlingsprogrammet för
en minskning av hälsoskillnaderna är nära förknippad med
regeringens Politikprogram för hälsofrämjande.
Handlingsprogrammet för minskning av hälsoskillnaderna förverkligar för sin del även målet för folkhälsoprogrammet Hälsa 2015 som på lång sikt drar upp riktlinjerna för hälsopolitiken. Enligt detta program ska skillnaderna i dödlighet mellan yrkesgrupper och utbildningsgrupper minska med en femtedel fram till utgången av år 2015.
Beredningen av handlingsprogrammet inleddes hösten 2006 i
folkhälsodelegationen
på uppdrag av den socialpolitiska ministergruppen i
statsminister Vanhanens första regering. Under beredningen har en
bred grupp sakkunniga hörts inom olika förvaltningsområden,
forskningsinstitut, universitet, kommuner, hälsoservicesystemet
samt medborgar- och fackorganisationer. Sakkunniga inom
Folkhälsoinstitutets samarbetsprojekt TEROKA har haft en viktig
roll i planeringen och beredningen av handlingsprogrammet
Målet för handlingsprogrammet är att minska skillnaderna mellan de socioekonomiska befolkningsgrupperna i fråga om arbets- och funktionsförmåga, självupplevd hälsa, sjukfrekvens och dödlighet. Man strävar efter att minska hälsoskillnader så att hälsotillståndet för de mest utsatta grupperna närmar sig hälsonivån hos de grupper som uppnått en bättre hälsa. En minskning av hälsoskillnaderna inverkar positivt på hela folkhälsan, tryggar servicen när befolkningen blir äldre, höjer sysselsättningsgraden och hejdar kostnaderna.
Förändringar i hälsan på befolkningsgruppsnivå förutsätter ofta
ett långt tidsintervall. För att en minskning av hälsoskillnaderna
ska lyckas krävs långsiktigt arbete och samarbete mellan olika
sektorer. Man måste ingripa mot sociala orsaksfaktorer och
processer bakom
hälsoskillnaderna. Detta program strävar efter målet att
minska hälsoskillnaderna
genom följande huvudlinjer:
- Genom samhällspolitiska åtgärder påverka fattigdom,
utbildning, sysselsättning och boende
-
Stödja sunda levnadsvanor inom hela befolkningen och särskilt inom de befolkningsgrupper där osunda levnadsvanor är utbredda
-
Förbättra jämlik och adekvat tillgång till och användning av social och hälsovårdstjänster
Att sträva efter dessa mål och följa upp att målen nås förutsätter tillförlitligtkunskapsunderlag och effektiv informationsförmedling för vilka man
-
utvecklar ett uppföljningssystem för hälsoskillnader
-
förstärker kunskapsunderlaget
-
utvecklar utbildning och kommunikation med avseende på hälsoskillnader och en minskning av dem
Handlingsprogrammet presenter 15 åtgärder. Dessa utgör de
viktigaste åtgärderna i fråga om hälsoskillnader men anses inte ha
framskridit tillräckligt på annat håll. Åtgärderna har valts så att
de kan inledas redan nu och delvis även genomföras under den
innevarande regeringsperioden. Programmet strävar dock efter
samhälleliga effekter och
flera mål sträcker sig över regeringsperioden.
Flera pågående program och projekt påverkar hälsoskillnaderna
antingen direkt eller indirekt. I handlingsprogrammet har man
samlat åtgärder som har effekt och som man vill förstärka genom
programmet. Handlingsprogrammets uppgift är även att se till att
aktörerna
fäster uppmärksamhet på effekterna för olika
befolkningsgrupper.
För genomförande och uppföljning av handlingsprogrammet upprättas en preciserad genomförandeplan, ur vilken framgår även resultat- och processindikatorer som används vid uppföljning och utvärdering. Social- och hälsovårdsministeriet svarar för genomförandet av programmet samt uppföljning och utvärdering. Folkhälsodelegationen fungerar som styrgrupp för programmet. Forskningsinstituten inom SHM:s förvaltningsområde, Folkhälsoinstitutet (KTL), Forsknings- och utvecklingscentralen för social- och hälsovården (Stakes)och Arbetshälsoinstitutet (TTL), deltar i genomförandet, uppföljningen och utvärderingen. Forskningsinstitutens sakkunnighjälp kanaliseras genom samarbetsprojektet för minskning av hälsoskillnaderna (TEROKA).
Handlingsprogram för minskning av hälsoskillnaderna 2008–2011.
Helsingfors 2009. 168 s. Social- och hälsovårdsministeriets
publikationer 2009:7
ISBN 978-952-00-2800-8 (inh.)
ISBN 978-952-00-2801-5 (PDF)
ISSN 1236-2050
| URN | http://urn.fi/URN:ISBN: 978-952-00-2801-5 |
National action plan to reduce health inequalities 2008–2011
JulkaisutiedostoThe National Action Plan to Reduce Health Inequalities outlines proposals for strategic policy definitions and the most important measures to reduce socioeconomic health inequalities in Finland. A separate action plan was deemed necessary since inequalities persist despite the efforts undertaken through health and social policy. Narrowing health gaps has been the objective of Finnish health policy since the 1980s.This objective has not been achieved, however, and the inequalities have partly even grown.
The National Action Plan to Reduce Health Inequalities is closely linked with the Government’s Health Promotion Policy Programme. The Action Plan will also for its part implement the aim of the national “Health 2015" programme to reduce mortality differences by a fifth by 2015.
The preparation of the Action Plan began in autumn 2006 at the multisectoral Advisory Board for Public Health (within the Ministry of Social Affairs and Health) on assignment from the ministerial group for social policy issues of Prime Minister Vanhanen’s first Government. Throughout the preparation, a vast number of experts from several administrative sectors, research institutes, universities, local governments and the health service system as well as NGOs and professional organisations have been consulted. Members of the TEROKA project, which is being carried out together by the National Public Health Institute, the National Research and Development Centre for Welfare and Health and the Finnish Institute of Occupational Health, have had an important role in planning and preparing the Action Plan.
The objective of the Action Plan is to reduce social inequalities in work ability and functional capacity, self-rated health, morbidity and mortality by levelling up. Narrowing of the inequalities will have a positive effect on public health and help to secure the services as the population ages, raise the employment rate and restrain the costs.
Changes in the health of entire population groups often take a long period of time to materialise. Persistent, multisectoral work is needed to reduce health inequalities. Social determinants of health and the processes behind the inequalities must be addressed. To pursue the objective of reduction in health inequalities, the Action Plan mainly operates in the following three priority areas:
-
Social policy measures: improving income security and education, and decreasing unemployment and poor housing
-
Strengthening the prerequisites for healthy lifestyles: measures to promote healthy behaviour of the whole population with special attention to disadvantaged groups where unhealthy behaviour is common
-
Improving the availability and good quality of social and health care services for everyone
To pursue these goals and monitor the attainment of them, reliable knowledge base and effective communication are needed. For this purpose,
-
a follow-up system for health inequalities is developed
-
knowledge about the scope of and trends in health inequalities is strengthened
-
education and communication concerning health inequalities and their reduction is advanced.
Fifteen new actions are proposed in the Action Plan. These represent the most essential actions to bridge the health inequalities that have not been addressed sufficiently elsewhere. The proposals have been chosen so that they can be launched and partly realised during the current Government’s four-year period in office. However, a longterm perspective for structural changes is emphasised and many of the aims extend beyond the present Government term.
Many ongoing programmes and projects address health inequalities either directly or indirectly. Some proposals given in other programmes are included in the Action Plan in order to further emphasise them. The role of the Action Plan is also to ensure that the involved actors take account of the impacts their actions have on different population groups.
A detailed implementation plan including result and process indicators to be used in monitoring and assessment of the Action Plan will be prepared. The Ministry of Social Affairs and Health is responsible for the implementation and its monitoring and assessment. The Advisory Board for Public Health acts as a steering group for the Action Plan. Research institutes operating under the Ministry of Social Affairs and Health participate in the implementation, monitoring and assessment of the Action Plan. The institutes’ expertise will be channelled through the project for reducing socioeconomic inequalities in health, known as TEROKA.
National Action Plan to Reduce Health Inequalities 2008–2011.
Helsinki 2008. 168pp.
Publications of the Ministry of Social Affairs and Health 2008:16
ISSN 1236-2050
ISBN 978-952-00-2609-7 (pb)
ISBN 978-952-00-2616-3 (PDF)
| URN | http://urn.fi/URN:ISBN:978-952-00-2616-3 |