Sisältöön      
 
 
 
 
 
Valitse metadatasta sisällön kieliversiot
Selvityksiä 2008:26
Selvityksiä 2008:26:
Selvityksiä 2008:26:
Selvityksiä 2008:26:
Selvityksiä 2008:26:
Selvityksiä 2008:26:
Selvityksiä 2008:26:
24.09.2008
Selvityksiä 2008:26
Rapporter 2008:26
Reports 2008:26
Selvityksiä 2008:26
Selvityksiä 2008:26
Selvityksiä 2008:26
Selvityksiä 2008:26
24.09.2008
suomeksi

Segregaatio ja sukupuolten väliset palkkaerot -hankkeen loppuraportti

Julkaisutiedosto
Koko julkaisu (pdf, 464,46)
Julkaisun tiivistelmä


Tämä raportti on Euroopan sosiaalirahaston ja sosiaali- ja terveysministeriön rahoittaman hankkeen "Segregaatio ja sukupuolten väliset palkkaerot" loppuraportti. Hankkeen ovat toteuttaneet yhteistyössä Tilastokeskus, Elinkeinoelämän Tutkimuslaitos ja Palkansaajien tutkimuslaitos.

Hankkeen ensimmäisessä osassa on tarkasteltu eri menetelmiä sukupuolten ammatillisen eriytymisen mittaamiseen ja valittu Suomen oloihin sopiva mittari. Tutkimuksen lopputuloksena päädyttiin suosittamaan perinteistä Idindeksiä sukupuolten ammatillisen eriytymisen mittaamiseen. Sen vahvuutena on erityisesti tulkinnallinen yksiselitteisyys ja indeksin laskentaa säännöllisen tilastotuotannon yhteydessä pidettiin toteuttamiskelpoisena. Tulosten mukaan ammatillinen eriytyminen on vähentynyt lievästi vuodesta 1995 vuoteen 2004. Yksityisen sektorin tarkempi tarkastelu osoittaa, että ammattisegregaation suuruus vaihtelee henkilö- ja yrityspiirteiden mukaan, esimerkiksi henkilöiden eri ikäryhmien välillä. Alle 30-vuotiaiden tulosten valossa näyttää siltä, ettei segregaatio automaattisesti lievene vanhempien ikäluokkien eläkkeelle jäämisen jälkeen.

Tutkimuksen toisessa osassa selvitettiin segregaation ja sukupuolten palkkaerojen välistä suhdetta. Vuosina 1995- ja 2004 ei sektorien välillä ole suuria eroja kokoaikaisten miesten ja naisten keskipalkkaeron pysytellessä kaikilla sektoreilla noin 17–20 prosentissa. Ammattisegregaatio selittää julkisella sektorilla noin 40-50 prosentin osuuden kokonaispalkkaerosta osuuden jäädessä yksityisellä sektorilla vajaaseen 30 prosenttiin. Pääosa sukupuolten palkkaeroista syntyy sopimusalojen sisällä. Sopimussegregaation ja ammattisegregaation yhteisvaikutus selittää yksityisen sektorin ja valtiosektorilla palkkaerosta

noin 40–50 prosenttia ja kuntasektorilla tämän ns. yhteissegregaation selitysaste nousee jopa 80–95 prosenttiin kokonaispalkkaerosta. Eriytymisen vaikutus sukupuolten palkkaeroon ei näytä yleisesti supistuneen 1995–2004.

Segregaation palkkaerovaikutusten jatkoseurantaa ajatellen lupaavimmaksi osoittautui hankkeen aikana kehitetty sopimusluokitusmenetelmä, joka ottaa tarkkaan huomioon lukuisten työehtosopimusten yksilöiden palkanmääräytymiseen tuoman heterogeenisyyden. Menetelmä tuottaa arviot siitä, kuinka suuren osan kokonaispalkkaerosta selittää miesten ja naisten sijoittuminen eri työehtosopimuksiin ja toisaalta eri ammatteihin sekä, kuinka suuren osuuden keskipalkkaerosta selittävät muut taustatekijät. Menetelmän liittäminen tilastotuotantoon edellyttää kuitenkin vielä lisäkehittämistä.

Teknologiateollisuuteen keskittyvät analyysit osoittavat, että keskeinen sukupuolten palkkaeroja tuottava mekanismi liittyy sukupuolten väliseen vertikaaliseen segregaatioon. Hierarkkiseen asemaan sijoittumiseen liittyvät sukupuolten väliset erot selittävät 50–60 prosenttia eli vähintään puolet havaitusta keskimääräisestä sukupuolten välisestä palkkaerosta.

Hierarkkiseen asemaan liittyvässä valikoitumisprosessissa näyttäisi ilmenevän tehottomuutta siinä mielessä, että toimihenkilöt eivät aina valikoidu hierarkiatasolle, jossa heidän tuottavuutensa olisi korkeimmillaan. Muun muassa sellaiset ominaisuudet, jotka tyypillisesti mielletään urakehitystä edistäviksi, kuten koulutus ja työkokemus, vaikuttavat yllättävän vähän korkeimmalle tasolle eli johtotehtäviin valikoitumiseen.

Kun sukupuolten palkkaeroja tarkastellaan saavutetuilla hierarkkisilla tasoilla, ne ovat suurimmillaan – mutta melko maltillisella tasolla – vähemmän vaativissa tehtävissä. Yksilölliset palkkaustavat lisäävät näitä palkkaeroja jonkin verran. Sukupuolten palkkaerot ovat myös pienimmät korkean tuottavuuden omaavissa toimipaikoissa.

Segregaatio sinänsä ei tuota palkkaeroa vaan se, miten miehet ja naiset sijoittuvat hyväpalkkaisiin ja alempipalkkaisiin tehtäviin. Teoriassa on mahdollista, että suurenkin segregaation oloissa naisten ja miesten palkkaerot voivat olla hyvin pienet.

Hankkeessa kehitettiin lisäksi kuntasektorille käytännönläheisiä palkkakartoitusta palvelevia malleja ja arvioitiin mahdollisuuksia tehdä yli työehtosopimusten meneviä palkkatarkasteluja.

Kehittämiseen käytettiin Tilastokeskuksen kuntasektorin kuukausipalkkaisen henkilöstön kokonaisaineistoa. Tämä aineisto ei sisällä tietoa kunnissa sovellettavista palkkausjärjestelmistä tai tehtävien vaativuusarvioista, mikä rajoittaa mallien kehittämistä.

Tulosten mukaan eri tehtävien välisiä vertailuja tehtäessä tulisi kiinnittää huomiota paitsi peruspalkkojen mukaisiin luokkiin myös eri sopimusalojen ja tehtävien keskimääräiseen palkanmuodostukseen.

Kaikkia kuntia koskevien tietojen perusteella on luokiteltu tehtävät luokkiin, joissa molempiin asioihin on kiinnitetty huomiota. Tämän jälkeen on kokonaisansioiden vaihtelua tarkasteltu sukupuolilla ottaen huomioon tehtävien keskimääräinen palkanmuodostus ja peruspalkka.

Kuntasektorille tehdyn kyselyn tulosten valossa voidaan päätellä, että tarvetta koko henkilöstöä koskevan yhtenäisin perustein tehdyn vaativuusarvion kehittämiseen on ainakin osassa kunnista ja kuntayhtymistä. Lisäksi palkkakartoitusta palvelevia käytännönläheisiä malleja tulee kehittää kuntatyönantajien tarpeisiin. Mikäli laajoja tilastoaineistoja haluttaisiin käyttää mallien kehittämiseen tai raporttien tuotantoon joskus tulevaisuudessa, olisi niihin sisällytettävä tiedot työnantajan soveltamista arviointimenetelmistä ja tehtävien vaativuusluokituksista.

Segregaatio ja sukupuolten väliset palkkaerot -hankkeen loppuraportti.
Helsinki 2008. 127 s.
Sosiaali- ja terveysministeriön selvityksiä 2008:26
ISSN 1236-2115
ISBN 978-952-00-2622-6 (nid.), ISBN 978-952-00-2623-3 (PDF)

Allaolevat tiedot syötetään metatiedoista
URNhttp://urn.fi/URN:ISBN:978-952-00-2623-3
på svenska

Julkaisutiedosto
Julkaisun tiivistelmä

Segregation och löneskillnader mellan könen. Helsingfors 2008. 127 s. (Social- och hälsovårdsministeriets rapporter, ISSN 1236-2115; 2008:26) ISBN 978-952-00-2622-6 (inh.), ISBN 978-952-00-2623-3 (PDF)

Detta är slutrapporten för projektet "Segregation och löneskillnader mellan könen" som finansierats av Europeiska socialfonden och social- och hälsovårdsministeriet. Projektet har genomförts i samarbete av Statistikcentralen, Näringslivets forskningsinstitut och Löntagarnas forskningsinstitut.

I den första delen av projektet har man granskat olika metoder för mätning av yrkesdifferentiering mellan könen och valt ut en lämplig mätare för finländska förhållanden. Som ett slutresultat av undersökningen beslöt man att rekommendera ett traditionellt ID-index för mätning av differentiering mellan könen då det gäller yrken. Dess styrka är framförallt entydighet då det gäller tolkning, samtidigt som beräkningen av indexet i samband med regelbunden statistikproduktion ansågs vara möjlig. Resultaten visar att yrkesdifferentieringen har minskat något från år 1995 till år 2004. En noggrannare granskning av den privata sektorn visar att omfattningen av yrkessegregationen varierar efter individernas och företagens egenskaper, till exempel mellan olika åldersklasser. I ljuset av resultaten for personerna under 30 år ser det ut som att segregationen inte automatiskt avtar efter att de äldre åldersklasserna går i pension.

I den andra delen av undersökningen redogjordes för förhållandet mellan segregation och löneskillnaderna mellan könen. Åren 1995–2 004 finns inga stora skillnader mellan sektorerna; den genomsnittliga löneskillnaden mellan heltidsanställda män och kvinnor inom alla sektorer var ungefär 17–20 procent. Inom den offentliga sektorn förklarar yrkessegregationen omkring 40–50 procent av den totala löneskillnaden, medan motsvarande andel inom den privata sektorn är något under 30 procent. Den största delen av löneskillnaderna mellan könen uppstår inom avtalsbrancherna. Den samverkande effekten av avtalssegregation och yrkessegregation förklarar omkring 40–50 procent av löneskillnaden mellan den privata sektorn och statssektorn. Inom kommunsektorn stiger motsvarande siffra till rentav 80–95 procent av den totala löneskillnaden. Differentieringens effekt på löneskillnaden mellan könen ser inte generellt ut att ha minskat åren 1995–2004.

Med tanke på fortsatt uppföljning av effekterna av löneskillnaderna då det gäller segregationen visade sig avtalsklassificeringsmetoden vara mest lovande. Metoden som utvecklats under projektets gång beaktar noggrant heterogeniteten i lönebestämningen för individerna, vilket är ett resultat av ett stort antal kollektivavtal. Metoden ger uppskattningar om hur stor andel av den totala löneskillnaden beror på att män och kvinnor har olika kollektivavtal och olika yrken samt hur stor inverkan andra bakgrundsfaktorer har på den totala löneskillnaden. För att metoden ska kunna fogas till statistikproduktionen krävs ändå ytterligare utveckling.

De analyser som koncentrerar sig på teknologiindustrin visar att en central mekanism som ger upphov till löneskillnaden mellan könen har att göra med vertikal segregation mellan könen. De skillnader mellan könen som är förknippade med placering i hierarkisk position förklarar 50–60 procent, dvs. minst hälften av de observerade genomsnittliga löneskillnaderna mellan könen.

I den urvalsprocess som är förknippad med hierarkisk ställning kan man iaktta ineffektivitet i det avseende att tjänstemännen inte alltid selekteras till den hierarkinivå där deras produktivitet skulle vara som högst. Bland annat sådana egenskaper som typiskt uppfattas som karriärfrämjande, dvs. utbildning och arbetserfarenhet, har överraskande lite inverkan då det gäller valet till den högsta nivån, dvs. chefsuppgifter.

När löneskillnaderna mellan könen granskas på uppnådda hierarkiska nivåer är de som störst – men på en ganska moderat nivå – i uppgifter som är mindre krävande. Individuella lönesättningar ökar dessa löneskillnader något. Löneskillnaderna mellan könen är också minsta vid arbetsställen med hög produktivitet.

Segregationen i sig själv ger inte upphov till läneskillnader, utan det hur män och kvinnor placerar sig i uppgifter med högre och lägre löner. I teorin är det möjligt att männens och kvinnornas löneskillnader kan vara mycket små även i förhållanden med stor segregation.

För kommunsektorn utredde projektet dessutom praktiska modeller som betjänar lönekartläggningen och utvärderade möjligheter att göra lönegranskningar som går över kollektivavtalen.

För utvecklingen användes Statistikcentralens totalmaterial om månadsavlönade anställda inom kommunsektorn. Detta material innehåller inga uppgifter om de lönesystem som tillämpas inom kommunerna eller bedömningar om uppgifternas svårighetsgrader, vilket begränsar utvecklingen av modellerna.

Resultaten visar att man vid jämförelser mellan olika uppgifter inte bara borde fästa vikt vid klasser som baserar sig på grundlöner, utan också på den genomsnittliga lönebildningen inom olika avtalsbranscher och uppgifter.

På basis av uppgifter om hela landet har uppgifterna indelats i klasser där man beaktat båda faktorerna. Därefter har variationen i totallönerna granskats efter kön med beaktande av uppgifternas genomsnittliga lönebildning och grundlön.

I ljuset av resultaten från den enkät som riktats till kommunsektorn kan man dra slutsatsen att det åtminstone i en del av kommunerna och samkommunerna finns behov av utveckling av en kravbedömning som baserar sig på enhetliga grunder och som gäller alla anställda. Dessutom borde praktiska modeller som betjänar lönekartläggningen utvecklas för kommunarbetsgivarnas behov. Ifall man i framtiden skulle vilja använda omfattande statistikmaterial för utveckling av modeller eller produktion av rapporter borde de innehålla de uppgifter om bedömningsmetoder och uppgifternas svårighetsgrader som arbetsgivaren tillämpar.

Nyckelord: jämställdhet, likalön, löneskillnader, lönesystem, segregation

Allaolevat tiedot syötetään metatiedoista
in english

Julkaisutiedosto
Julkaisun tiivistelmä

Segregation and the gender wage gap. Helsinki 2007. 127pp. (Reports of the Ministry of Social Affairs and Health, Finland, ISSN 1236-2115; 2008:26) ISBN 978-952-00-2622-6 (pb), ISBN 978-952-00-2623-3 (PDF)

This is the final report of the project “Segregation and the gender wage gap" funded by the European Social Fund and the Ministry of Social Affairs and Health. The project has been carried out jointly by Statistics Finland, the Research Institute of the Finnish Economy and the Labour Institute for Economic Research.

In the first part of the project various methods of measuring occupational segregation by gender were examined and a suitable indicator was selected for the Finnish context. A product of the research is the recommendation to use a conventional Index of Dissimilarity (ID) to measure occupational segregation by gender. The index has the particular strength of unambiguity, and the calculation of the index in connection with regular statistics production was considered feasible. According to the results, occupational segregation has decreased slightly during the period 1995-2004. A close examination of the private sector shows that the amount of segregation varies according to the characteristics of individuals and enterprises. In light of the results for the under 30-year-olds it would seem that segregation does not automatically abate after the older generations retire.

The second part of the research project examined the relationship between segregation and the gender wage gap. There are no major differences between sectors in the years 1995 and 2004; the average gender wage gap is roughly 17 and 20 per cent in all sectors. In the public sector occupational segregation explains roughly 40 to 50 per cent of the total wage gap, while in the private sector it explains just under 30 per cent of it. Most of the overall gender wage gap originates from pay discrepancies within individual collective labour agreements. The joint effect of segregation due to different collective agreements and occupational segregation explains roughly 40 to 50 per cent of the wage gap in the private and government sectors. In the local government sector the explanatory power of this so-called joint segregation rises up to 80–95 per cent of the total wage gap. The impact of segregation on the gender wage gap does not appear to have decreased in 1995–2 004.

As regards the follow-up monitoring of the wage gap impacts of segregation, the collective agreement classification method developed during the project showed most promise. This method pays close attention to the heterogeneity of wage determination of individuals, which is a result of the large number of collective agreements. The method produces estimates on the share of the total wage gap which is explained by the different collective agreements and different occupations of men and women as well as what share of the average wage gap is explained by other factors. The incorporation of this method into statistics production, however, requires further development.

Analyses focusing on the technology industries show that vertical gender segregation is a key mechanism producing gender wage gaps. Gender differences related to the hierarchical position of individuals explain 50 to 60 per cent, that is, at least one-half, of the average gender wage gap.

The selection process related to hierarchical positions appears to involve inefficiencies in the sense that upper-level employees do not always get placed at the hierarchical level which would maximise their productivity. For example, characteristics which are typically taken to promote career development, such as education and work experience, have a surprisingly small impact on the selection of employees to the highest level, that is, the management positions.

When gender wage gaps are examined from the perspective of the attained hierarchical level, the gaps are at their widest – but still rather moderate – in the less demanding tasks. Tailored remuneration practices contribute somewhat to these wage gaps. Gender wage gaps are at their narrowest in establishments with high productivity.

Segregation as such does not create gender wage gap. Instead it is caused by the placement of men and women in positions with hich or lower wages. In theory it is possible that differences in the wages of women and men are small even under conditions of large-scale segregation.

The project also developed practical models for the local government sector which serve wage surveys and assessed possibilities of examining wages across more than one collective agreement.

Statistics Finland’s total data on monthly-paid local government personnel were used in the development work. These data do not contain information on the remuneration systems applied by municipalities or the competence assessments of different tasks, which limits the development of models.

The results indicate that when conducting comparisons between various tasks, attention should be paid not only to classes by basic pay but also to the average wage formation in different tasks and fields with different agreements.

On the basis of data for the whole country, tasks have been divided into classes which have taken both the above-mentioned issues into account. The variance of total earnings has then been examined by gender, taking into account the average wage formation and basic pay of the tasks. In light of the inquiry conducted in the local government sector we can deduce that at least a part of municipalities and joint municipal boards have a need for the development of a competence assessment based on uniform criteria which would apply to the entire personnel. In addition, practical models serving the wage survey should be developed for local authority employers. If there is an intention to use broad statistical data files for the development of models or the production of reports in future, they should include data on the assessment methods applied by the employer and the competence classifications of the tasks.

Keywords : equal pay, gender equality, pay differentials, pay system, segregation

Allaolevat tiedot syötetään metatiedoista
>#MYYNTIPAIKKA|/web/fi/julkaisut/tilaukset/|Subscriptions : |en#
Sámás

File
Julkaisun tiivistelmä
Allaolevat tiedot syötetään metatiedoista
??-??????

File
Julkaisun tiivistelmä
Allaolevat tiedot syötetään metatiedoista
Français

File
Julkaisun tiivistelmä
Allaolevat tiedot syötetään metatiedoista
aus Deutsch

File
Julkaisun tiivistelmä
Allaolevat tiedot syötetään metatiedoista
Jaa