Sisältöön      
 
 
 
 
 
Valitse metadatasta sisällön kieliversiot
Julkaisuja 2004:13
Julkaisuja 2004:13:
Julkaisuja 2004:13:
Julkaisuja 2004:13:
Julkaisuja 2004:13:
Julkaisuja 2004:13:
Julkaisuja 2004:13:
29.10.2004
Julkaisuja 2004:13
Publikationer 2004:13
Publications 2004:13
Julkaisuja 2004:13
Julkaisuja 2004:13
Julkaisuja 2004:13
Julkaisuja 2004:13
29.10.2004
suomeksi

Suuntaviivat lastenneuvolatoiminnan järjestämisestä kunnissa

Julkaisutiedosto
Koko julkaisu (pdf, 334 kB)
Julkaisun tiivistelmä


Julkaisu on tarkoitettu ensisijaisesti kuntapäättäjille, jotka ovat vastuussa neuvoloiden toimintaedellytyksistä. Julkaisussa esitetään suuntaviivat kunnille lastenneuvolatoiminnan kehittämiseksi osana kunnan peruspalveluja. Niihin sisältyvät neuvolaa koskevat yleiset tavoitteet ja toimintaperiaatteet sekä ehdotukset neuvolatoiminnan organisoimiseksi ja johtamiseksi. Erillisenä julkaistava, neuvolatyöntekijöille tarkoitettu lastenneuvolaopas linjaa myös muuta neuvolatoiminnan sisältöä ja menetelmiä ja sisältää tämän julkaisun sisällön.

Perheiden ja vanhemmuuden tehokkaaksi tukemiseksi ja lasten pahoinvoinnin ehkäisemiseksi ehdotetaan perhe- ja voimavaralähtöistä työotetta sekä nykyistä huomattavasti laajempaa vertaistukitoimintaa. Lisäksi ehdotetaan erityisen tuen ja tiheidenkin kotikäyntien järjestämistä niitä tarvitseville perheille. Ensisijaisia korjattavia asioita ovat lastenneuvolatyötä tekevien terveydenhoitajien ja lääkäreiden mitoitus sekä riittämätön jatko- ja täydennyskoulutus. Oppaassa kuvatun työn toteuttamiseksi tarvitaan väestöön ja sen erityispiirteisiin nähden riittävä määrä terveydenhoitajia (enintään 340 alle 7-vuotiasta lasta/terveydenhoitaja, kun sijaista ei ole). Neuvolaan ehdotetaan lisättäväksi perhetyön osaamista erityistukea tarvitsevien perheiden kotikäyntitoimintaa varten. Neuvolaan tarvitaan myös riittävä määrä neuvolatoimintaan motivoituneita, koulutettuja ja siitä vastuuta ottavia lääkäreitä (enintään 2 400 lasta/kokopäivätoiminen lääkäri, kun sijaista ei ole). Lääkärit on saatava mukaan aktiivisesti suunnittelemaan ja kehittämään neuvolatyötä.

Lastenneuvolatoiminnan tehostamiseksi ehdotetaan perhepalveluverkoston muodostamista ja tiivistä yhteistyötä päivähoidon, perhe- ja kasvatusneuvoloiden, psykologien, puhe-, fysio-, ravitsemus- ja toimintaterapeuttien, sosiaalityöntekijöiden ja tarpeen mukaan muiden työntekijöiden kanssa. Yhteistyön tiivistäminen kannattaa liittää osaksi kunnan lapsipoliittista ohjelmaa. Lapsiperheiden terveyden edistämistä sekä palveluiden ohjausta ja seurantaa tehostamaan ehdotetaan laaja-alaisten lapsiperhepalveluiden suunnittelu- ja seurantaryhmää, joka raportoi kunnan poliittisille päättäjille. Parhaassa tapauksessa vanhempainryhmätoiminnan ohella käynnistyvä yhteisöllisyys ja kansalaistoiminta voi olla osa lasten ja nuorten tasapainoista kehitystä ja perheitä tukevaa turvallista kasvualustaa ja sosiaalista pääomaa.

Erityisen tärkeää on yhteinen halu kehittää sekä omaa työtä että yhteistyön tapoja lasten, perheiden ja väestön ehdoilla ja parhaaksi. Ehdotusten soveltaminen voi erilaisissa kunnissa ja alueilla olla erilaista ja silti paikallisesti tarkoituksenmukaista. Sosiaalisten ja mielenterveyden ongelmien lisääntyminen pakottaa kuitenkin vakavasti miettimään ongelmien varhaista ehkäisyä ja ongelmiin tarttumista silloin, kun ne ovat vielä pieniä. Molempiin on jo olemassa keinoja, joiden käyttöönotto edellyttää varsin kohtuullisia, ongelmiin ja niiden hoitamisen kustannuksiin suhteutettuna jopa vaatimattomia lisävoimavaroja. Tiedossa on, että ehkäisevää toimintaa tehostamalla pystytään vähentämään korjaavan toiminnan kustannuksia.

Lastenneuvolatyön vaikuttavuuden parantaminen edellyttää resurssilisäysten ja yhteistyön kehittämisen lisäksi johtamisen tehostamista ja johtamisen vastuuhenkilöiden nimeämistä. Neuvolatoiminnan laadunarviointia, tilastointia ja paikallista kehitystyötä on syytä tehostaa. Uudet täydennyskoulutusta koskevat säädökset ja suositukset antavat vankan pohjan neuvolatyötä tekevien osaamisen päivittämiselle ja jatkuvalle ylläpitämiselle. Päävastuu oppaaseen sisältyvien ehdotusten toimeenpanosta on kunnilla. Lisäksi tarvitaan laajaa oppilaitosten, järjestöjen ja sosiaali- ja terveyspalvelujärjestelmän seudullista yhteistyötä. Osa ehdotuksista edellyttää kansallisen tason toimenpiteitä. Tällaisia ovat tilastoinnin, tietojärjestelmien ja näyttöön perustuvan toiminnan kehittäminen. Julkaisun loppuun kootuista keskeisistä suosituksista saa kokonaiskuvan koko oppaan linjauksista.

Lastenneuvola lapsiperheiden tukena. Suuntaviivat lastenneuvolatoiminnan järjestämisestä kunnille. Helsinki, 2004. 111 s.
Sosiaali- ja terveysministeriön julkaisuja 2004:13
ISSN 1236-2050
ISBN 952-00-1535-3

Allaolevat tiedot syötetään metatiedoista
URNhttp://urn.fi/URN:ISBN:952-00-1535-3
på svenska

Julkaisutiedosto
Julkaisun tiivistelmä

Barnrådgivningen stöder barnfamiljerna. Riktlinjer för hur verksamheten skall anordnas i kommunerna. Helsingfors 2004. 111 s. ISSN 1236-2050; 2004:13) ISBN 952-00-1535-3

Publikationen är i första hand avsedd för de kommunala beslutsfattare som ansvarar för att rådgivningsbyråerna för barnavård har adekvata verksamhetsbetingelser. I publikationen ges riktlinjer för hur kommunerna skall utveckla barnrådgivningarnas verksamhet som en del av den kommunala basservicen. De innehåller de allmänna målen och principerna för rådgivningsverksamheten samt förslag om hur verksamheten skall organiseras och ledas. En separat guide avsedd för personalen på barnrådgivningarna har annars samma innehåll som publikationen men behandlar därutöver rådgivningsverksamhetens innehåll och metoder.

Med tanke på att ge effektivt stöd åt familjer och föräldraskapet och att förebygga ohälsa bland barn föreslås att man skall tillämpa ett familjeinriktat och resursorienterat arbetssätt samt avsevärt utvidga verksamheten med stöd från andra familjer i liknande ställning. Därtill föreslås att man anordnar speciellt stöd och ibland även täta hembesök för familjer som är i behov av dem. De frågor som man skall ta itu med i första hand är dimensioneringen av hälsovårdare och läkare som arbetar på barnrådgivningarna samt deras otillräckliga fortbildning. För att det blir möjligt att genomföra det arbete som beskrivs i publikationen behövs ett tillräckligt antal hälsovårdare (högst 340 barn under 7 år/hälsovårdare när det inte finns vikarie). Därtill föreslås att rådgivningarna får tilläggsresurser för hembesöksverksamhet. Man behöver också ett tillräckligt antal läkare som är motiverade att arbeta på rådgivningarna (högst 2 400 barn/heltidsanställd läkare när det inte finns vikarie). Läkarna skall aktivt involveras i planeringen och utvecklingen av arbetet.

I syfte att effektivera rådgivningsverksamheten föreslås att man skall bilda ett familjeservicenätverk och samarbeta med dagvården och familjerådgivningsbyråerna, psykologer, tal-, fysio-, närings- och ergoterapeuter, socialarbetare och vid behov med andra yrkesgrupper. Det lönar sig att anknyta intensifieringen av samarbetet till kommunens barnpolitiska program. Därtill föreslås att en omfattande planerings- och uppföljningsgrupp skall tillsättas för att främja barnfamiljernas hälsa och effektivera styrningen och uppföljningen av servicen; gruppen skulle rapportera om sitt arbete till de politiska beslutsfattarna i kommunen. I bästa fall kan arbetet för att främja inkluderingen i samfundet samt medborgarverksamheten, som igångsätts vid sidan av föräldragruppsverksamhet, utgöra en del av underlaget och det sociala kapitalet som stöder barnens och de ungas balanserade utveckling och familjerna.

Vad som är särskilt viktigt är den gemensamma viljan att utveckla det egna arbetet och samarbetssätten så att de bäst gagnar barn, familjer och befolkningen. Tillämpningen av förslagen kan variera enligt kommun och region men ändå vara ändamålsenlig. De ökade sociala och mentala problemen gör det dock nödvändigt att allvarligt dryfta ett tidigt förebyggande av problem och en intervention i ett tidigt skede. Det finns metoder för båda, och deras tillämpning förutsätter rätt så moderata – med hänsyn till problemen och kostnaderna för hantering av dem – rent ut anspråkslösa tilläggsresurser. Man vet att kostnaderna för korrigerande åtgärder kan reduceras genom att förbättra den förebyggande verksamheten.

Att förbättra rådgivningsarbetets effektivitet förutsätter, förutom ökade resurser och mera samarbete, att ledningen förbättras och att man utser särskilda personer som ansvarar för ledningen. Det är skäl att förbättra kvalitetsbedömningen, statistikföringen och det lokala samarbetet i fråga om barnrådgivningarnas verksamhet. De nya förordningar och rekommendationer som gäller fortbildning ger ett bra underlag för uppdateringen och upprätthållandet av personalens kunskaper. Huvudansvaret för verkställigheten av förslagen i guiden ankommer på kommunerna. Därutöver behövs ett omfattande regionalt samarbete mellan läroanstalter, organisationer och social- och hälsovårdssystemet. En del av förslagen kräver åtgärder på det nationella planet, som omfattar utveckling av statistikföringen, datasystemen och den evidence-baserade verksamheten. De viktigaste rekommendationerna som finns i slutet av publikationen ger en helhetsbild av riktlinjerna i hela guiden.

Nyckelord: barn, barnrådgivning, främjande av hälsa, hälsa, hälsovårdare, kvalitet, ledning, läkare, multiprofessionellt samarbete, välbefinnande

Allaolevat tiedot syötetään metatiedoista
in english

Julkaisutiedosto
Julkaisun tiivistelmä

Child health clinics in support of families with children. Guidelines for local authorities on arranging the work of the clinics. Helsinki 2004. 111p. (Publications of the Ministry of Social Affairs and Health, ISSN 1236-2050; 2004:13) ISBN 952-00-1535-3

The publication is meant primarily for the municipal decision-makers responsible for the operational prerequisites of the child health clinics. The publication presents guidelines for the local authorities on how to develop the services of the clinics as a part of the municipal primary services. The guidelines include overall objectives and operational principles as well as proposals for organising and directing the work. A guide meant for clinic staff, which is published separately, has otherwise the same content as the publication but deals, in addition, with other contents and methods of work.

A family- and resource-oriented approach and considerably more extensive peer support are proposed to support efficiently families and parenting and to prevent ill-health in children. It is also proposed that special support and sometimes even frequent home visits should be arranged for families in need. Matters that should be tackled in the first place are the staffing of public health nurses and physicians working at child health clinics as well as their inadequate further education. For carrying out the work described in the guide, an adequate number of public health nurses (max. 340 children under 7/public health nurse when there is no substitute) are needed taking account of the local population and its special characteristics. It is proposed that persons skilled in family-oriented work should be added to the staff to carry out home visits to families in need of special support. A sufficient number of physicians with appropriate education that are motivated in this kind of work (max. 2,400 children/ full-time physician when there is no substitute) are also needed. Physicians must be actively involved in the planning and developing of the child health clinic work.

It is proposed with a view to intensifying the clinic work that a family service network should be established and that there should be close co-operation with the day care system, family guidance and child counselling clinics, psychologists, speech therapists, physiotherapists, nutritional therapists and occupational therapists, social workers and, as necessary, other professionals. It is worthwhile linking the intensification of the co-operation to the municipality’s childhood policy programme. Furthermore, a broad-based working group should be set up to boost the health promotion for families with children and to target and monitor services; the group should report of its work to the municipal decision-makers. In the best of cases the promotion of inclusion in community and civic activities started besides parents’ groups can constitute a part of the balanced development of children and young people and of a secure growth basis and social capital supporting families.

An issue that is particularly important is the joint desire to develop both the own work and ways of co-operation for the benefit of children, families and the population. The proposals can be applied in different ways in different municipalities and regions, but appropriately for each locality. Increased social and mental health problems make it necessary to seriously consider an early prevention of them and tackling them at an early stage. There are means to address both, and their introduction only demands reasonable or – in relation to the problems and their treatment – modest additional resources. It is known that the costs of corrective services can be reduced by intensifying preventive action.

Improving the efficiency of the child health clinic work requires not only enhancing the resources and co-operation but also a more efficient management and appointment of persons responsible for the management. It is necessary to enhance the quality assessment, compilation of statistics and local development work regarding the service. The new statutes and recommendations on further education provide a good basis for the updating and maintaining of staff skills. The main responsibility for the enforcement of the proposals put forward in the guide is vested in the local authorities. Extensive regional co-operation by educational institutions, NGOs and the social and health care system is needed, in addition. Some of the proposals require measures at the national level, including development of statistics, information systems and evidence-based activities. The recommendations in the end of the publication provide an overall picture of the guidelines presented in the whole guide.

Key words: child health clinics, children, co-operation, health, health promotion, management, physicians, public health nurses, wellbeing

Allaolevat tiedot syötetään metatiedoista
>#MYYNTIPAIKKA|/web/fi/julkaisut/tilaukset/|Subscriptions : |en#
Sámás

File
Julkaisun tiivistelmä
Allaolevat tiedot syötetään metatiedoista
??-??????

File
Julkaisun tiivistelmä
Allaolevat tiedot syötetään metatiedoista
Français

File
Julkaisun tiivistelmä
Allaolevat tiedot syötetään metatiedoista
aus Deutsch

File
Julkaisun tiivistelmä
Allaolevat tiedot syötetään metatiedoista
Jaa