Matti Ylikoski, Matti Lamberg, Erkki Yrjänheikki, Juhani Ilmarinen, Ritva Partinen, Hannu Jokiluoma och Harri Vainio (red.). Health in the World of Work: Workplace Health Promotion as a Tool for Improving and Extending Work Life (Hälsa i arbetets värld. Hälsofrämjande på arbetsplatser som ett medel att förbättra och förlänga yrkeslivet). Helsingfors, 2006. 142 s. (Social- och hälsovårdsministeriets rapporter, ISSN 1236-2115; 2006:62) ISBN 952-00-2194-9 (inh.), ISBN 952-00-2195-7 (PDF)

Att få människor att stanna kvar i arbetslivet och att upprätthålla deras arbetsförmåga har blivit centrala mål i social- och hälsovårdspolitiken i många europeiska länder. En förbättring av arbetslivets kvalitet, en förlängning av yrkeslivet och hälsofrämjande på arbetsplatser utgör alla förutsättningar för ett hållbart, stabilt och produktivt samhälle och därigenom också för att målen i Lissabonstrategin skall nås.

En förlängning av yrkeslivet och hälsofrämjande på arbetsplatser var ett av de teman som behandlades under det inofficiella möte för EU:s arbets-, social- och hälsoministrar som ordnades i juli 2006 under Finlands EU-ordförandeskap. Under mötet diskuterades också mera vittgående hanteringen av de utmaningar globaliseringen och den åldrande befolkningen utgör samt en utveckling av arbetslivet genom åtgärder från såväl medlemsländernas som EU:s sida.

Som stöd för förberedelserna inför ministermötet inleddes år 2005 ett samarbetsprojekt mellan Finlands social- och hälsovårdsministerium och Arbetshälsoinstitutet under namnet Health in the World of Work – Prolonging Healthy Working Years. Projektet hade som mål att utarbeta en expertrekommendation om förlängning av tiden i arbetslivet och främjande av arbetshälsa. Som samarbetspartner medverkade också det europeiska nätverket för hälsofrämjande på arbetsplatsen ("European Network for Workplace Health Promotion"). Projektarbetet stöddes av WHO och ILO samt behöriga generaldirektorat vid Europeiska kommissionen och den rådgivande kommittén för arbetarskyddsfrågor vid generaldirektoratet för sysselsättning. Projektet fick finansieringsstöd från Europeiska kommissionens folkhälsoprogram samt Finlands social- och hälsovårdsministerium och Arbetarskyddsfonden.

En central princip i rekommendationen är att utveckling av arbetsförhållandena och välbefinnandet i arbetslivet mera än vad som nu är fallet bör lyftas fram som ett hållbart sätt att förbättra konkurrenskraften med tanke på såväl företag och andra organisationer som nationalekonomin. Åtgärder för att förbättra arbetets kvalitet och välbefinnandet i arbetslivet påverkar snabbt och effektivt organisationernas produktivitet och personalens arbetsmotivation och hälsa. I rekommendationen poängteras att målen i fråga om arbetarskydd, arbetshälsa och välbefinnande i arbetslivet bör beaktas också inom andra politikområden än arbetarskydd och arbetshälsa, och att samarbetet mellan de olika sektorerna bör effektiveras. Det är viktigt att utvärdera vilka effekter de åtgärder som vidtagits inom olika politiksektorer har på hälsan, förutsättningarna att få arbete, arbetsförhållandena och arbetslivets kvalitet och att välja de lösningar som ger de bästa effekterna.

Ytterligare anser man det vara viktigt med gott ledarskap och lyfter fram en verksamhetsmodell där medlemsländerna i samråd med sina intressegrupper utarbetar nationella eller regionala program för att göra arbetet och arbetslivet mera attraktivt och förlänga yrkeslivet.

Rekommendationen är indelad i fyra delområden: arbetstagarnas hälsa inom alla politikområden, ett sunt företag, tjänster inom räckhåll för alla och innovationer behövs för att uppnå ett bättre arbetsliv.

Nyckelord: EU, ålder, äldre arbetstagare, hälsofrämjande, arbetsliv, välbefinnande i arbetslivet, arbetsförmåga, arbetstagare, arbetsförhållanden, arbetarskydd, arbetshälsa, företagshälsovård