Denna jämställdhetsbarometer är den fjärde i ordningen. De tidigare barometrarna
har getts ut åren 1998, 2001 och 2004. I jämställdhetsbarometern har man kartlagt de finländska kvinnornas och männens värderingar av och inställningar till jämställdhet samt deras erfarenheter av hur jämställdheten uppnås i arbetslivet, skolan och familjekretsen.

Vid granskningen av jämställdheten är den centrala synvinkeln i barometern den förändring som skett under de senaste tio åren. Inte många av de frågor som barometern tar upp har förändrats under den senaste tioårsperioden. En förändring kan dock ses i ökningen av de svårigheter som högutbildade kvinnor upplever att de råkar ut för på arbetsplatsen på grund av sitt kön liksom i ökningen av de sexuella trakasserierna mot kvinnor. Det finns också tecken på att pappornas roll i familjen har förstärkts.

Enligt både kvinnornas och männens uppfattning är kvinnans ställning i samhället  ännu inte lika god som mannens. Ett ökat antal kvinnor skulle välkomnas i politiken samt på ledande platser inom företagande och näringsliv. Man skulle också gärna se fler män än tidigare inom social- och hälsovårdsbranschen. Även om största delen av löntagarna anser att jämställdheten förverkligas på arbetsplatsen, antingen bra eller rätt så bra, upplever kvinnorna ändå klart oftare än männen att de missgynnas på grund av sitt kön. Mest syns det i frågor som gäller löner, bedömningen av yrkesskickligheten och karriären.

Båda könen upplever att de kan påverka familjens egna beslut. Också ansvaret  för försörjningen av familjen ses nu mer än tidigare som en gemensamma sak för båda föräldrarna. Ansvaret för vissa hushållsarbeten har nu delats mer lika mellan föräldrarna, något som har minskat mödrarnas huvudsakliga ansvar. Ändå har mödrarna fortfarande huvudansvaret för de flesta arbeten i hemmet och en stor del av kvinnorna upplever fortfarande att de måste ta för stort ansvar för hushållsarbetena.

Både kvinnorna och männen anser att papporna borde delta mer än nu är  fallet i barnskötsel och -uppfostran. Å andra sidan bedömer båda könen att inställningen  till pappors föräldraledighet inte alltid är särskilt positiv på arbetsplatserna, isynnerhet inte inom den privata sektorn. Man upplever kanske fortfarande på arbetsplatserna att användningen av den lagstadgade familjeledigheten är en rättighet som mer tillhör kvinnor än män.

Båda könen anser att sexualiteten betonas för mycket i offentligheten. Det  syns i utomhusreklam som visar nästan nakna människor och i butikerna i alltför sexiga kläder för småflickor. Man är också oroad över den inverkan de kommersiella kanalerna (tv, internet, reklamer och annan underhållning) har på barns och ungdomars uppfattning om sexualiteten. Dessutom är båda könen ense om att våldtäktsdomarna är för milda. Åsikten om detta har inte förändrats under de senaste tio åren.

Tarja Nieminen. Jämställdhetsbarometer 2008. Helsingfors 2009. 82 s.
Social- och hälsovårdsministeriets publikationer 2009:1
ISSN 1236-2050 (print), ISSN 1797-9854 (online)
ISBN 978-952-00-2750-6 (inh.), ISBN 978-952-00-2751-3 (PDF)