Suomen terveydenhuollon laatu on monilla mittareilla mitattuna OECD-maiden keskiarvoa parempi. Erikoissairaanhoito on tehokasta ja rintasyöpien seulontaohjelma sekä pienten lasten rokotekattavuus on huippuluokkaa. Mielenterveyspalveluissa Suomella näyttää olevan parantamisen varaa. OECD:n julkaisemassa Health at a Glance -terveysraportissa vertaillaan kahden vuoden välein 30 maan terveyspalvelujärjestelmää muun muassa laadun näkökulmasta.

Raportissa erikoissairaanhoidon tehokasta toimintaa mittaavat sydäninfarktin ja aivohalvauksen kiireellinen hoito. Sydäninfarktin jälkeinen 30 päivän sairaalakuolleisuus on Suomessa hiukan alle OECD-maiden keskiarvon. Aivohalvauksen jälkeen vastaava kuolleisuus on Suomessa yli kolmanneksen matalampi kuin OECD-maiden keskiarvo.

Rintasyöpien seulontaohjelma on Suomessa OECD-maiden toiseksi kattavin. 86 prosenttia 50-69 -vuotiaista naisista osallistuu seulontaan, kun OECD-maiden keskiarvo on vain 62 prosenttia. Rintasyöpäkuolleisuus onkin Suomessa OECD-maiden keskiarvoa matalampi.

Pienten lasten rokotuskattavuus on huippuluokkaa. Esimerkiksi hinkuyskää ja tuhkarokkoa vastaan rokotetaan Suomessa 97-98 prosenttia kaksivuotiaista lapsista, kun OECD-maiden keskiarvo on 92-94 prosenttia. Sen sijaan hepatiitti b:tä vastaan rokotetaan Suomessa vain riskiryhmiin kuuluvat, kun OECD-maiden keskimääräinen rokotuskattavuus on 95 prosenttia. Myös 65 vuotta täyttäneet käyvät influenssarokotuksessa Suomessa (48 %) harvemmin kuin OECD-maissa keskimäärin (56 %).

Kansantaudit ja mielenterveyspalvelut Suomen kompastuskiviä

Suomessa on OECD-maiden keskiarvoa enemmän sydän- ja verisuonitauteja, diabetesta ja astmaa. Suomessa hoidetaan astmaa paljon sairaaloiden vuodeosastolla, mutta toisaalta lasten ja nuorten astmakuolleisuus on olematon. Myös diabeteksen, sydämen vajaatoiminnan ja verenpaineen vuoksi joudutaan useammin sairaalaan kuin muissa OECD-maissa keskimäärin.

Mielenterveyspalvelut näyttävät toimivan monia muita maita huonommin. Suomessa hoitojakson päättänyt potilas palaa mielisairaalaan uudestaan 30 päivän kuluessa useammin kuin missään muualla. Myös muiden Pohjoismaiden luvut ovat korkeita. Osittain tämä voi selittyä tilastoinnin eroilla.

Terveysmenoissa on suuria vaihteluja OECD-maiden välillä. Suomessa terveysmenot (8,2 % bruttokansantuotteesta) ovat lähellä OECD-maiden keskiarvoa (8,9 %).

OECD:n terveydenhuollon laatuindikaattorit on tarkoitettu palvelujärjestelmän toimintakyvyn kokonaisvaltaiseen tarkasteluun eikä yksittäisten hoitotoimenpiteiden laadun tarkasteluun. Kahden vuoden välein julkaistava Health at a Glance -raportti tarjoaa terveyspoliittisesti tärkeää tietoa erityisesti päätöksentekijöille. Raportissa vertaillaan 30 maan terveydentilaa, terveyskäyttäytymistä, terveydenhuollon resursseja, palvelujen käyttöä, järjestelmän kattavuutta ja laatua sekä terveysmenoja. Suomen terveystiedot OECD:lle toimittaa Terveyden ja hyvinvoinnin laitos (THL).

Lisätietoja

Kehittämispäällikkö Mika Gissler, THL, puh. 020 610 7279 tai 040 503 3805 (terveystilastot)
Osastojohtaja Päivi Hämäläinen, THL, puh. 020 610 7665 (laatuindikaattorit)
Neuvotteleva virkamies Outi Kuivasniemi, STM, puh. 09 160 73230

Kvaliteten på den finländska hälsovården är med många mätare mätt bättre än i OECD-länderna i medeltal. Den specialiserade sjukvården är effektiv och screeningen av bröstcancer samt den omfattande vaccineringen av små barn är av toppklass. Mentalvårdstjänsterna i Finland borde förbättras. I OECD:s hälsorapport Health at a Glance jämförs hälsovårdssystemen bland annat ur ett kvalitetsperspektiv i 30 länder med två års mellanrum.

I rapporten används den brådskande vården av hjärtinfarkt och hjärnförlamning för att mäta hur effektiv verksamheten inom den specialiserade vården är. Sjukhusdödligheten inom 30 dagar efter en hjärtinfarkt ligger lite under OECD-ländernas medeltal i Finland. Motsvarande dödlighet efter en hjärnförlamning är över en tredjedel lägre i Finland jämfört med OECD-länderna.

Det finländska screeningprogrammet för bröstcancer är det näst mest omfattande i OECD-länderna. 86 procent av kvinnorna i åldern 50-69 år deltar i screeningen medan medeltalet i OECD-länderna är enbart 62 procent. Dödligheten på grund av bröstcancer i Finland är också lägre än i genomsnitt i OECD-länderna.

Omfattningen av vaccineringen av små barn är av toppklass. Till exempel vaccineras 97-98 procent av alla tvååriga barn i Finland mot kikhosta och mässling då medeltalet i OECD-länderna är 92-94 procent. Däremot vaccineras enbart personer som hör till riskgrupperna mot hepatit b i Finland medan 95 procent av befolkningen inom OECD-länderna vaccineras mot hepatit b. I Finland tar också färre 65 år fyllda personer säsonginfluensavaccin (48 procent) är i OECD-länderna i medeltal (56 procent).

Folksjukdomar och mentalvårdstjänster stötestenar i Finland

I Finland förekommer fler hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes och astma än i OECD-länderna i genomsnitt. I Finland vårdas många patienter med astma i sjukhusens bäddavdelningar men å andra sidan är astmadödligheten bland barn och unga obefintlig. Finländarna vårdas också på sjukhus oftare än OECD-genomsnittet på grund av diabetes, hjärtinsufficiens och blodtryck.

Mentalvårdstjänsterna verkar fungera sämre i Finland än i de övriga jämförelseländerna. I Finland återvänder en person till mentalsjukhuset inom 30 dagar efter avslutad vårdperiod oftare än någon annanstans. Även i de övriga nordiska länderna är siffrorna höga. Detta kan delvis förklaras med skillnader i statistikföringen.

Det finns stora variationer i hälsoutgifterna mellan OECD-länderna. I Finland ligger hälsoutgifterna (8,2 procent av bruttonationalprodukten) nära medeltalet i OECD-länderna (8,9 procent).

OECD:s kvalitetsindikatorer för hälsovården är avsedda för en heltäckande granskning av servicesystemets handlingskraft och inte för granskning av kvaliteten på enskilda vårdåtgärder. Rapporten Health at a Glance som publiceras vartannat år innehåller viktig hälsopolitisk information i synnerhet för beslutsfattarna. I rapporten jämförs hälsotillståndet, hälsobeteendet, hälsovårdens resurser, användningen av tjänsterna, systemets omfattning och kvalitet samt hälsoutgifterna i 30 länder. Institutet för hälsa och välfärd (THL) skickar de finländska hälsouppgifterna till OECD.

För mer information

utvecklingschef Mika Gissler, THL, tfn 020 610 7279, 040 503 3805 (hälsostatistik)
avdelningsdirektör Päivi Hämäläinen, THL, tfn 020 610 7665 (kvalitetsindikatorer)
konsultativ tjänsteman Outi Kuivasniemi, SHM, tfn (09) 160 73230

The quality of Finnish health care is better than the average of OECD countries, measured by using several indicators. Specialised health care is effective, and the coverage of screening for breast cancer and the vaccination programmes for small children are among the best. Mental health services could be improved. The Health at a Glance report, published by the OECD every second year, compares the health service systems of 30 countries e.g. from a quality point of view.

The report measures the effectiveness of specialised health care in the urgent treatment of acute myocardial infarct (AMI) and stroke. The hospital mortality rate 30 days after AMI is somewhat below the OECD average in Finland. The mortality rate after stroke is more than one third lower in Finland than the OECD average.

The screening programme for breast cancer is the second most comprehensive in Finland: 86% of women aged 50-69 years participate in mammography, while the OECD average is only 62%. As a result, breast cancer mortality is in Finland lower than the OECD average.

The coverage of the vaccination programmes among small children is very good. For example 97-98% of children aged 2 years are vaccinated against pertussis and measles, when the OECD averages are 92-94%. On the contrary, only risk groups are vaccinated against hepatitis b, while the average vaccination coverage is 95% in OECD countries. Furthermore, people aged 65 years or more get the influenza vaccination more seldom in Finland (48%) than in the OECD countries in average (56%).

Problems in the care of chronic diseases and mental health services

Finland has more cardiovascular diseases, diabetes and asthma than OECD countries in average. Asthma is treated relatively often in inpatient care, but on the other hand asthma mortality among children and adolescents is almost non-existent. Finns are hospitalised more often due to diabetes, heart failure and hypertension than in the other OECD countries in average.

Mental health services appear to function less optimally in Finland than in the other comparison countries. In Finland, patients with mental health disorders return to psychiatric inpatient care within 30 days more often than in any other OECD country. The rates are also high in other Nordic countries. This can partly be explained by the differences in statistics.

Health expenditure varies significantly between the OECD countries. The health expenditure in Finland (8.2% of GDP) is near the OECD average (8.9%).

The OECD health care quality indicators are made for comparing the performance of the whole health care system, not for comparing the quality of a single procedure or intervention. The Health at a Glance report, published every second year, provides important health policy information, especially for decision-makers. The report compares health status, health behaviour, health care resources, use of health care services, the coverage and quality of the health care system, and health expenditure in 30 countries. The Finnish data for the OECD is provided by the National Institute for Health and Welfare.

This is an English translation of a press release originally issued in Finnish on 8 December.

More information:

Health statistics: Mika Gissler, Development Manager, National Institute for Health and Welfare, tel. +358 20 610 7279 or +358 40 503 3805

Health care quality indicators: Päivi Hämäläinen, Director, National Institute for Health and Welfare, tel. +358 20 610 7665

Outi Kuivasniemi, Ministerial Adviser, Ministry of Social Affairs and Health,
tel. +358 9 160 73230