Terveydenhuollon ammatinharjoittamisen laillistamismenettelyä on tarpeen kehittää, jotta varmistetaan asianmukainen toiminta ja potilasturvallisuus sekä riittävä valvonta. Lisäksi terveydenhuollon omavalvontaa on vahvistettava sekä viranomaisvalvontaa ja rakenteita uudistettava. Tätä mieltä on selvityshenkilöiden työryhmä, joka luovutti loppuraporttinsa keskiviikkona 14. maaliskuuta peruspalveluministeri Maria Guzenina-Richardsonille.

Käyttöön uudenlainen ammatillinen kielikoe ja sähköinen tiedonvaihto

Työryhmä ehdottaa lääkäreiden laillistamismenettelyyn ammatillista kielikoetta, vuoden työskentelyä julkisessa terveydenhuollossa sekä sähköistä tietojenvaihtoa Valviran ja oppilaitosten välillä.

Potilasturvallisuuden kannalta on tärkeää varmistaa ulkomailla valmistuneiden terveydenhuollon ammattihenkilöiden kielitaito ja ammattiosaaminen. Työryhmän ehdotuksen mukaan Suomessa työskentelyn aloittavan lääkärin olisi läpäistävä uusimuotoinen ammatillinen kielikoe, jos kyseessä on muu kuin EU/ETA-kansalainen, joka on suorittanut lääkärin tutkinnon EU/ETA-alueen ulkopuolella.  EU/ETA-alueen ulkopuolella tutkintonsa suorittaneen lääkärin olisi työskenneltävä laillistamisen jälkeen julkisessa terveydenhuollossa vuoden ajan. Vasta tämän jälkeen hän saisi oikeuden toimia itsenäisenä ammatinharjoittajana.

Myös Valviran ylläpitämää ammattihenkilöiden Terhikki-rekisteriä on uudistettava. Työryhmä ehdottaa, että Valvira kehittää Terhikki-rekisteriin mahdollisimman nopeasti mahdollisuuden sähköiseen asiointiin.

EU/ETA-alueen ulkopuolella tutkintonsa suorittaneiden lääkäreiden tutkintotodistusten oikeellisuus on selvitettävä luotettavalla tavalla.

Potilaan säännönmukainen kuuleminen osaksi omavalvontaa

Terveydenhuollossa tapahtuvan valvonnan vahvistamiseksi ehdotetaan omavalvontasuunnitelman laatimista sekä potilaiden säännöllistä kuulemista.

Kaikki julkisen ja yksityisen terveydenhuollon yksiköt olisi velvoitettava laatimaan ja panemaan täytäntöön omavalvontasuunnitelma. Vastaavan lääkärin vastuulla olisi valvoa, että suunnitelma laaditaan ja sitä noudatetaan asianmukaisesti. Omavalvontasuunnitelmassa korostettaisiin toimintayksikön ja työnantajan vastuita muun muassa työhönotossa, perehdytyksessä ja taitojen ylläpidossa.

Potilasta tai tarvittaessa hänen läheistään tulisi kuulla säännönmukaisesti hoidon päättyessä, mikä vahvistaisi potilaan asemaa. Työryhmän mukaan muistutusmenettelyä olisi syytä käyttää ensisijaisena keinona selvittää hoitoonsa tai kohteluunsa tyytymättömän potilaan asiaa. Tämä voisi vähentää kanteluiden määrää.

Aluehallintovirastojen sosiaali- ja terveydenhuollon valvonta Valviraan

Hallitus on sitoutunut kehittämään ja vahvistamaan sosiaali- ja terveyspalvelujen valvonnan keinoja ja resursseja. Tavoitteena on yhtenäistää julkisen ja yksityisen sektorin valvontaa, keskittää sosiaali- ja terveydenhuollon valvontatehtäviä Valviraan sekä vahvistaa Valviran koordinoivaa ja ohjaavaa roolia suhteessa aluehallintovirastoihin.

Työryhmän näkemyksen mukaan aluehallintovirastojen sosiaali- ja terveydenhuollon valvonta tulisi yhdistää hallinnollisesti Valviraan. Samalla on varmistettava riittävät voimavarat asianmukaisen terveydenhuollon valvonnan turvaamiseksi.

Taustaa

Sosiaali- ja terveysministeriö asetti syksyllä 2011 työryhmän selvittämään ja arvioimaan terveydenhuollon ammatinharjoittamisoikeuden myöntämistä sekä ammatinharjoittamisen seurantaa ja valvontaa. Tehtävä koski erityisesti lääkärinoikeuksia. Taustalla olivat syksyn aikana ilmitulleet ns. valelääkäritapaukset.

Työryhmän tehtävänä oli arvioida myös kansainvälistymisen ja henkilöiden liikkuvuuden vaikutusta ammatinharjoittamisoikeuden valvontaan sekä tehdä ehdotukset tarvittavista lainsäädännön ja mahdollisista muista muutoksista.

Lisätietoja

Työryhmän sihteerit:
hallintoylijohtaja Jaana Koski, p. 09 160 73786
hallitusneuvos Päivi Salo, p. 09 160 74130

Det finns ett behov av att utveckla legitimeringsförfarandet vid yrkesutövning inom hälso- och sjukvården för att säkerställa ändamålsenlig verksamhet och patientsäkerheten samt tillräcklig övervakning. Dessutom ska egenkontrollen inom hälso- och sjukvården förstärkas samt myndighetsövervakningen och strukturerna reformeras. Detta anser arbetsgruppen bestående av utredningspersoner som överlämnade sin slutrapport onsdagen den 14 mars till omsorgsminister Maria Guzenina-Richardson.

Ett nytt yrkesinriktat språkprov och elektroniskt informationsutbyte införs

Arbetsgruppen föreslår ett yrkesinriktat språkprov vid legitimeringsförfarandet för läkare, arbete inom den offentliga hälso- och sjukvården under ett år samt elektroniskt informationsutbyte mellan Valvira och läroanstalter.

Med hänsyn till patientsäkerheten är det viktigt att säkerställa språkkunskaperna och yrkeskunnandet hos yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården som tagit sin examen utomlands. Enligt arbetsgruppens förslag ska en läkare som ska börja arbeta i Finland bestå ett nytt slags yrkesinriktat språkprov, om det är fråga om en medborgare i ett annat land än ett EU/EES-land och som har avlagt läkarexamen utanför EU/EES-området. En läkare som avlagt sin examen utanför EU/EES-området ska efter legitimeringen arbeta inom den offentliga hälso- och sjukvården under ett år. Först därefter får han eller hon rätt att verka som självständig yrkesutövare.

Även Terhikki-registret över yrkesutbildade personer som Valvira för ska förbättras. Arbetsgruppen föreslår att Valvira så snabbt som möjligt utvecklar möjlighet till elektronisk ärendehantering i Terhikki-registret.

Riktigheten hos examensbetygen för läkare som avlagt sin examen utanför EU/EES-området ska utredas på ett tillförlitligt sätt.

Regelrätt hörande av patient som del av egenkontrollen

Det föreslås att en plan för egenkontroll görs upp samt att patienter hörs regelbundet för att förstärka kontrollen inom hälso- och sjukvården.

Alla enheter inom den offentliga och privata hälso- och sjukvården ska förpliktas att göra upp och genomföra en plan för egenkontroll. En ansvarig läkare ska övervaka att planen görs upp och att den följs vederbörligt. I planen för egenkontroll betonas verksamhetsenhetens och arbetsgivarens ansvarsområden bland annat vid anställning, inskolning och upprätthållande av kunnandet.

Patienten eller vid behov en anhörig till honom eller henne ska höras regelrätt när vården avslutas, vilket förstärker patientens ställning. Enligt arbetsgruppen är det befogat att i första hand använda ett anmärkningsförfarande som metod för att utreda ett ärende där en patient är missnöjd med sin vård eller bemötandet. Detta kan minska antalet klagomål.

Regionförvaltningsverkens övervakning av social- och hälsovården till Valvira

Regeringen har förbundit sig att utveckla och förstärka metoder och resurser för övervakning av social- och hälsovårdstjänsterna. Målet är att förenhetliga övervakningen av offentlig och privat sektor, koncentrera uppgifter med anknytning till övervakningen av social- och hälsovården till Valvira samt förstärka Valviras koordinerande och styrande roll i förhållande till regionförvaltningsverken.

Arbetsgruppen anser att regionförvaltningsverkens övervakning av social- och hälsovården i administrativt hänseende ska förenas med Valvira. Samtidigt ska tillräckliga resurser säkerställas för att garantera en behörig övervakning av hälso- och sjukvården.

Bakgrund

Social- och hälsovårdsministeriet tillsatte hösten 2011 en arbetsgrupp för att utreda och bedöma beviljandet av rätt att utöva yrke inom hälso- och sjukvården samt uppföljning och övervakning av yrkesutövningen. Uppgiften gällde särskilt läkarrättigheter. Utredningsarbetet baserade sig på fallen med s.k. falska läkare som avslöjades under hösten.

Arbetsgruppens uppgift var också att bedöma hur internationaliseringen och personers ökade rörlighet påverkar övervakningen av rätten att utöva yrke samt ge förslag om behövliga ändringar i lagstiftningen och eventuellt andra ändringar.

Ytterligare information

Arbetsgruppens sekreterare:

förvaltningsöverdirektör Jaana Koski, tfn 09 160 73786
regeringsråd Päivi Salo, tfn 09 160 74130

The procedure for authorising the practice of health care professionals must be developed in order to ensure appropriate activities and patient safety as well as sufficient control. Moreover, in-house control in health care must be reinforced and public authority control and structures reformed. These are the views of the working group of Rapporteurs that submitted its final report to Minister of Health and Social Services Maria Guzenina-Richardson on Wednesday, 14 March.

A new kind of language test for professionals and electronic information exchange

The working group proposes that a language test for professionals is included in the authorisation procedure for physicians, that physicians are obligated to work in the public health sector for at least one year and that electronic exchange of information is enabled between the National Supervisory Authority for Welfare and Health (Valvira) and the educational institutions.

For the sake of patient safety, it is important to ensure that health care professionals with a degree from abroad have the necessary language skills and competence. The working group proposes that a physician who wants to start working in Finland would have to pass a new type of language test for professionals if the physician in question is not a citizen of the EU/EEA States and if he or she has completed medical education outside the EU/EEA States. Further, a physician who has completed medical education outside the EU/EEA States would have to work at least one year in the public health sector after the authorisation. Only after this would the physician receive the right to practise medicine as a self-employed person.

Also, the Central Register of Healthcare Professionals (Terhikki), maintained by Valvira, must be reformed. The working group proposes that Valvira introduces the possibility of electronic communication into the register as soon as possible.

The validity of medical diplomas granted outside the EU/EEA States must be verified through a reliable method.

Regular hearings of patient as part of in-house control

In order to reinforce health care monitoring, the working group proposes that health care units draw up a plan for in-house control and introduce regular hearings of patients.

All public and private health care units would be obligated to draw up and implement a plan for in-house control. The chief medical officer would be responsible for monitoring that the plan is drawn and followed up appropriately. The working group proposes that the plan for in-house control would highlight the health care unit's and the employer's responsibilities with regard to recruiting, induction and skill maintenance, among others.

Regular hearings of patients or, if necessary, persons close to them should be organised at the end of a care period. The purpose of this would be to reinforce the status of the patient. The working group considers that the objection procedure should serve as the primary means of examining the case of a patient who is not satisfied with the care or the treatment received by him or her. This could reduce the number of complaints.

Background

In autumn 2011 the Ministry of Social Affairs and Health appointed a working group to examine and assess the authorisation procedure of health care professionals as well as the monitoring and control of vocational practise. The task applied particularly to the vocational practice rights of physicians and was inspired by the fake doctor scandal in the autumn.

The working group was also to assess the impact of internationalisation and movement of persons on the control of the vocational practise rights and come up with proposals for necessary legislative and other possible amendments.

Further information

Working group secretaries:
Jaana Koski, Director-General for Administrative Affairs, tel. +358 9 160 73786
Päivi Salo, Ministerial Counsellor/Legal Affairs, tel. +358 9 160 74130