Talouskriisin vaikutukset vanhempainvapaisiin puhuttivat pohjoismaisessa seminaarissa
Julkisen talouden viimeaikainen kehitys on nostanut esille kiperiä kysymyksiä perhevapaista. Voidaanko perhevapaita edelleen pidentää, kun samaan aikaan pitäisi pidentää työuria? Miten suuria päivärahoja on varaa maksaa, kun julkinen talous on tiukilla? Miten pidetään huolta yhtä aikaa lasten hyvinvoinnista ja sukupuolten tasa-arvosta?
"Suomen hallitus haluaa, taloudellisen tilanteen heikentymisestä huolimatta, edelleen tasapuolistaa isien ja äitien pitämien perhevapaiden määrää ja vahvistaa isien vanhemmuutta. Vaikka nyt näyttää siltä, ettemme pääse vanhempainvapaissa nopeasti ns. 6+6+6 -malliin, on sitä edelleen hyvä pitää tavoitteena, jota kohti etenemme. Isille varatut vanhempainvapaaosuudet ovat toimiva kannustin ja selvä signaali siitä, että yhteiskunta pitää isien ja lasten yhteistä aikaa tärkeänä", sanoi tasa-arvoasioista vastaavan kulttuuri- ja urheiluministeri Paavo Arhinmäen valtiosihteeri Jarmo Lindén Leave policies and the economic crisis -seminaarissa Helsingissä 18.11.2011.
Pohjoismaita pidetään usein sukupuolten tasa-arvon mallimaina. Sekä miesten että naisten työllisyysaste on korkea ja silti lapsia syntyy enemmän kuin Etelä- ja Keski-Euroopassa. Työn ja perheen yhteensovittamisen mahdollisuuksia ja pienten lasten hoitoa tuetaan julkisilla palveluilla ja tulonsiirroilla. Parin viime vuosikymmenen aikana perhevapaiden kehittämisen keskiössä on ollut isien kannustaminen isyys- ja vanhempainvapaille. Kaikissa pohjoismaissa isille on 1990-luvulta lähtien luotu omia vapaakiintiöitä, joiden pituutta on vähitellen kasvatettu.
Tutkimuspäällikkö Minna Salmen mukaan Suomi on jo jäänyt jälkeen muista Pohjoismaista ja jopa monista Keski-Euroopan maista, kun tarkastellaan vanhempainvapaan pituutta, korvaustasoja ja isien osuutta vanhempainvapaan käyttäjinä. Pohjoismaiden esimerkki osoittaa, että vanhempainvapaiden tasaisempi jakaminen hyödyttäisi kaikkia: riittävän pitkä isän vanhempainvapaakiintiö nostaa nopeasti vanhempainvapaata pitävien isien määrää ja lisää näin sukupuolten tasa-arvoa sekä perhe- että työelämässä.
Terveyden ja hyvinvoinnin laitos (THL) järjesti Leave policies and the economic crisis -seminaarin osana Pohjoismaiden ministerineuvoston Suomen puheenjohtajuusvuoden ohjelmaa. Seminaarissa tutkijat eri pohjoismaista kertoivat talouskriisin vaikutuksista vanhempainvapaajärjestelmiin ja vapaiden käyttöön. Tutkijapuheenvuorot käyttivät Johanna Lammi-Taskula (THL), Berit Brandth (Trondheimin yliopisto), Ann-Zofie Duvander (Tukholman yliopisto), Tine Rostgaard (Tanskan sosiaalitutkimuksen keskus, Ingolfur Gislason (Reykjavikin yliopisto) ja Minna Salmi (THL).
Lisätietoja
erikoistutkija Johanna Lammi-Taskula, THL, p. 020 610 7066,
etunimi.sukunimi@thl.fi
ylitarkastaja Annamari Asikainen, sosiaali- ja
terveysministeriö, p. 050 512 5617, etunimi.sukunimi@stm.fi
Den ekonomiska krisens effekter på föräldraledigheter diskuterades på nordiskt seminarium
Den offentliga ekonomins utveckling under den senaste tiden har lyft fram svåra frågor om familjeledigheter. Är det möjligt att förlänga familjeledigheter samtidigt som arbetskarriärerna ska förlängas? Hur stora mängder dagpenningsförmåner har man råd att betala när den offentliga ekonomin har problem? Hur kan vi samtidigt ta hand om barnens välfärd och jämställdheten mellan könen?
"Finlands regering vill trots den försämrade ekonomiska situationen fortsätta att göra familjeledigheterna mer jämlikt distribuerade bland pappor och mammor samt stärka pappornas föräldraskap. Även om det nu verkar så att vi inte snabbt kan nå den s.k. 6+6+6-modellen för föräldraledigheter ska vi ändå hålla den som vårt mål. Föräldrapenningsperioder som avsätts för pappor är en effektiv uppmuntring och en tydlig signal att samhället anser det viktigt att pappor och barn har gemensam tid", sade Jarmo Lindén, statssekreteraren för kultur- och idrottsminister Paavo Arhinmäki, som ansvarar för jämställdhetsfrågor, vid seminariet Leave policies and the economic crisis i Helsingfors 18.11.2011.
De nordiska länderna betraktas ofta som modelländer för jämställdhet. Trots att sysselsättningsgraden för både män och kvinnor är hög föds det ändå mer barn i Norden än i södra och mellersta Europa. Möjligheterna att kombinera arbete och familjeliv och vård av små barn stöds genom offentliga tjänster och inkomstöverföringar. Under de senaste två årtiondena har man inom utvecklandet av familjeledigheterna koncentrerat sig på att uppmuntra pappor att ta pappa- och föräldraledighet. Alla nordiska länder har sedan 1990-talet infört ledighetskvoter för pappor och pappaledigheten har så småningom blivit längre.
Enligt forskningschef Minna Salmi har Finland redan lämnat efter de övriga nordiska länderna och till och med många mellaneuropeiska länder då man ser på längden på föräldraledigheten, ersättningsnivåer och pappornas andel då det gäller användningen av föräldraledigheten. Det nordiska exemplet visar att en jämnare fördelning av föräldraledigheterna skulle vara till nytta för alla: en tillräckligt lång föräldraledighetskvot för pappan ökar snabbt andelen pappor som håller föräldraledigt och ökar på detta sätt jämställdheten mellan könen i både familje- och arbetslivet.
Institutet för hälsa och välfärd (THL) ordnade Leave policies and the economic crisis -seminariet som en del av Finlands ordförandeskapsprogram i Nordiska ministerrådet. På seminariet berättade nordiska forskare om den ekonomiska krisens effekter på föräldraledighetssystemen och användningen av ledigheterna. Bland forskarna höll följande talturer Johanna Lammi-Taskula (THL), Berit Brandth (Trondheims universitet), Ann-Zofie Duvander (Stockholms universitet), Tine Rostgaard (Danmarks nationella forskningscenter för välfärd), Ingolfur Gislason (Reykjaviks universitet) och Minna Salmi (THL).
Ytterligare uppgifter
specialforskare Johanna Lammi-Taskula, THL, tfn +358 20 610
7066, fornamn.efternamn@thl.fi
överinspektör Annamari Asikainen, social- och
hälsovårdsministeriet, tfn + 358 50 512 5617,
fornamn.efternamn@stm.fi
Effects of the financial crisis on parental leave were discussed in a Nordic seminar
The recent development of the public finances has raised some difficult questions regarding family leave. Is it possible to lengthen family leaves while at the same time the focus should be on extending careers? How much can we pay in daily allowances when the public finances are in trouble? How can we focus on both the welfare of children and gender equality?
"Despite the deteriorating economic situation, the Finnish Government wants to continue to equalise the distribution of family leaves between fathers and mothers and to reinforce the fathers' parenthood. Although at present it seems that we will not be able to introduce the so-called 6+6+6 model in the near future, we should, however, keep it as our beacon. Parental leave earmarked for fathers is an effective inducement and a clear signal that the society values the time fathers and children spend together," said Jarmo Lindén, State Secretary to Paavo Arhimäki, the minister answering for gender equality affairs, at the seminar Leave policies and the economic crisis which took place in Helsinki on 18 November 2011.
The Nordic countries are often considered models of gender equality. Although the employment rate is high for both men and women, the birth rate is higher in the Nordic countries than in the Southern and Central Europe. There are a set of public services and current payments that promote the reconciliation of work and family life and encourage parents to take care of their small children at home. During the past decades, the focus in terms of family leave has been on encouraging fathers to take paternity and parental leave. Since the 1990s all the Nordic countries have introduced fathers' quotas, which then have been gradually extended.
According to Minna Salmi, Research Director, Finland is lagging behind the other Nordic countries and even some Central European countries in terms of the length of parental leave, the level of daily allowance and the share of fathers taking parental leave. The Nordic example shows that a more even distribution of parental leave would benefit everyone: a sufficiently long parental leave earmarked for fathers increases rapidly the number of fathers taking parental leave and, thus, promote gender equality both in the family and the working life.
The National Institute for Health and Welfare (THL) organised the seminar Leave policies and the economic crisis as part of the Finnish Presidency of the Nordic Council of Ministers. In the seminar, researchers from the different Nordic countries gave presentations on the effects of the financial crisis on the parental leave systems and the distribution of parental leave between the parents. Presentations were given by Johanna Lammi-Taskula (THL), Berit Brandth (University of Trondheim), Ann-Zofie Duvander (University of Stockholm), Tine Rostgaard (The Danish National Centre for Social Research), Ingolfur Gislason (University of Reykjavik) and Minna Salmi (THL).
Further information
Johanna Lammi-Taskula, Senior Researcher, THL, tel. 020,610
7066, forename.surname@thl.fi
Annamari Asikainen, Senior Officer, Ministry of Social Affairs and
Health, tel. 050 512 5617, forename.surname@stm.fi
